12 december 2024

Historiskt sett har Socialdemokraterna (S) och Moderaterna (M), som ledare för varsitt politiskt block, varit de traditionella rivalerna i svensk kommunpolitik. En koalition mellan dessa skulle uppfattas som udda och okonventionell. Ändå har det under de senaste tio åren setts en kraftig ökning av antalet kommunala styren där S och M valt att styra tillsammans.

– Utvecklingen mot att tidigare politiska motståndare väljer att styra tillsammans väcker frågor om hur man resonerat i de båda partierna och hur man tyckte att samarbetet fungerar, säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

I en ny studie från CKS har Wänström har intervjuat 29 lokala ledare för Socialdemokraterna och Moderaterna i 17 kommuner där S och M styr tillsammans utan några andra partier. Hans huvudsakliga frågeställningar handlar om vad man såg för potentiella fördelar och nackdelar med att styra ihop och hur man upplever att det har fungerat att styra tillsammans.

Resultatet presenteras i CKS-rapporten ”Lika partier leka bäst? Ledande lokala partiföreträdares erfarenheter av koalitioner mellan Socialdemokraterna och Moderaterna”.

Bra genomslag för den egna politiken

Resultatet visar bland annat att de båda partierna sökte stabilitet och handlingskraft när de skulle bilda ett nytt styre. Det fick de också, ofta till och med mer än de hade förväntat sig. "Vi har aldrig fått genomslag för så mycket av vår egen politik som nu" uttryckte exempelvis flera politiker i båda partierna.

– Att tycka något i politiken är en sak - att lyckas genomföra det är något annat. De här partierna upplever att man slagkraftigt har lyckats genomföra sin politik i den här konstellationen. De båda partiernas liknande organisationer och kulturer ses som en viktig anledning till det, säger Johan Wänström.

Men det finns också utmaningar med den här typen av styre. Historiskt sett har antingen Socialdemokraterna eller Moderaterna varit det ledande oppositionspartiet i många kommuner. Nu har det inte varit lika tydligt vem som ska inta en sådan ledarroll, vilket kan ha resulterat i en svagare politisk opposition.

Gott samarbetsklimat

Sammanfattningsvis uttryckte respondenterna att det varit enklare att komma överens om en gemensam politik än vad man hade föreställt sig, att samarbetsklimatet varit riktigt gott och att det enskilda partiet har fått stort genomslag för sin egen politik.

– Jag tror att den här sortens förändringar gör att vi inte slentrianmässigt kan utgå ifrån traditionella föreställningar och roller i den lokala politiken på samma sätt som tidigare, avslutar Wänström.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs flera nyheter från CKS

Valentin Polishchuk.

27 juni 2025

Miljonstöd till forskningsprojekt som stärker Norrköping och universitetet

Tre projekt vid Campus Norrköping får 3,9 miljoner kronor från Norrköpings fond för forskning och utveckling för att stärka lokal samhällsutveckling och universitetets forskningsmiljö.

Två kvinnor och en man står vid ett runt bord

12 juni 2025

Höga ambitioner i stora kommuners klimatstrategier

Svenska kommuner har höga klimatambitioner och målen ofta är högt satta. Men vägen dit varierar. Det visar en ny rapport från rapport från forskare vid CKS. Studien lyfter bland annat fram vikten av lokalt engagemang och kapacitet.

en kille och hans hund ligger och vilar på en gräsmatta

05 juni 2025

Kommuner och regioner visar intresse för planering bortom tillväxt

Kommuner som flyttar fokus från tillväxt till människors välbefinnande bidrar till ett nytänkande som kan leda till hållbar utveckling i kommunerna. Det visar en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Senaste nytt från LiU

Studenter från kursen From Lab to Market deltar i rundvandring i labbet

Från labb till marknad med studenters hjälp

I takt med att världen söker hållbara energilösningar har grön vätgas seglat upp som en nyckelspelare i omställningen. Vid Linköpings universitet får studenter nu chansen att arbeta med verkliga utmaningar kopplade till denna teknik.

Valentin Polishchuk.

Miljonstöd till forskningsprojekt som stärker Norrköping och universitetet

Tre projekt vid Campus Norrköping får 3,9 miljoner kronor från Norrköpings fond för forskning och utveckling för att stärka lokal samhällsutveckling och universitetets forskningsmiljö.

Målvakt med armarna i kors

Hon får både fotboll och studier i mål

Som målvakt i IFK Norrköping har Sofia Hjern varit med på klubbens resa från division ett till damallsvenskan. Nu har hon även kallats till A-landslaget – samtidigt som hon läser beteendevetenskap vid Linköpings universitet.