12 december 2024

Historiskt sett har Socialdemokraterna (S) och Moderaterna (M), som ledare för varsitt politiskt block, varit de traditionella rivalerna i svensk kommunpolitik. En koalition mellan dessa skulle uppfattas som udda och okonventionell. Ändå har det under de senaste tio åren setts en kraftig ökning av antalet kommunala styren där S och M valt att styra tillsammans.

– Utvecklingen mot att tidigare politiska motståndare väljer att styra tillsammans väcker frågor om hur man resonerat i de båda partierna och hur man tyckte att samarbetet fungerar, säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

I en ny studie från CKS har Wänström har intervjuat 29 lokala ledare för Socialdemokraterna och Moderaterna i 17 kommuner där S och M styr tillsammans utan några andra partier. Hans huvudsakliga frågeställningar handlar om vad man såg för potentiella fördelar och nackdelar med att styra ihop och hur man upplever att det har fungerat att styra tillsammans.

Resultatet presenteras i CKS-rapporten ”Lika partier leka bäst? Ledande lokala partiföreträdares erfarenheter av koalitioner mellan Socialdemokraterna och Moderaterna”.

Bra genomslag för den egna politiken

Resultatet visar bland annat att de båda partierna sökte stabilitet och handlingskraft när de skulle bilda ett nytt styre. Det fick de också, ofta till och med mer än de hade förväntat sig. "Vi har aldrig fått genomslag för så mycket av vår egen politik som nu" uttryckte exempelvis flera politiker i båda partierna.

– Att tycka något i politiken är en sak - att lyckas genomföra det är något annat. De här partierna upplever att man slagkraftigt har lyckats genomföra sin politik i den här konstellationen. De båda partiernas liknande organisationer och kulturer ses som en viktig anledning till det, säger Johan Wänström.

Men det finns också utmaningar med den här typen av styre. Historiskt sett har antingen Socialdemokraterna eller Moderaterna varit det ledande oppositionspartiet i många kommuner. Nu har det inte varit lika tydligt vem som ska inta en sådan ledarroll, vilket kan ha resulterat i en svagare politisk opposition.

Gott samarbetsklimat

Sammanfattningsvis uttryckte respondenterna att det varit enklare att komma överens om en gemensam politik än vad man hade föreställt sig, att samarbetsklimatet varit riktigt gott och att det enskilda partiet har fått stort genomslag för sin egen politik.

– Jag tror att den här sortens förändringar gör att vi inte slentrianmässigt kan utgå ifrån traditionella föreställningar och roller i den lokala politiken på samma sätt som tidigare, avslutar Wänström.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs flera nyheter från CKS

03 oktober 2025

Med staden, miljön och människan i fokus

”Från idé till nytta” är en del av firandet av LiU 50. Forskare, näringsliv, studenter och samhällsaktörer samlas på Campus Valla och Campus Norrköping för att utforska hur kreativa idéer kan bli verkliga lösningar för framtidens städer och miljöer.

29 september 2025

Mindre kommuner ska stärka välfärden genom fördjupad samverkan

Att leverera välfärd har blivit en allt större utmaning för många kommuner. Genom statligt bidrag och forskningsstöd ska Dalslands kommuner nu fördjupa sin samverkan och därigenom stärka förmågan att möta välfärdens utmaningar.

Närbild på Katarina soldan, trädäck i bakgrunden.

19 september 2025

"Det är fritt och kreativt"

Som journalist längtade Katarina Soldan efter att få gräva djupare, och sökte sig till Linköpings universitet. Sedan hösten 2021 år är hon doktorand och undersöker effekterna av mellankommunal samverkan.

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.