Uthålliga och kompetenta politiker är nödvändiga för demokratin, men en handfull internationella studier indikerar att pressade arbetsförhållanden påverkar deras hälsa negativt. Forskningen är dock begränsad och speciellt en grupp är förbisedd: lokala toppolitiker.
I Sverige räknas omkring fyra procent, cirka 1 500, av kommunpolitikerna till gruppen toppolitiker. De är hel- eller deltidsarvoderade och har, jämfört med fritidspolitiker, ett mer omfattande politiskt uppdrag.
– Det här är förtroendevalda som har tid att sätta sig in i de komplexa frågor som politiken måste ta ställning till. De uppbär högexponerade uppdrag som är tidskrävande och ansvarstyngda, och som få är beredda att axla, säger Gissur Ó Erlingsson, professor vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Att vara toppolitiker är just ett förtroendeuppdrag, och inget yrke. Det innebär att rollen ofta är lös i konturerna och saknar grundläggande reglering. Toppolitiker omfattas till exempel inte automatiskt av någon arbetsmiljölagstiftning som vanliga arbetstagare.
I en tid där politikers arbetsförhållanden blir allt tuffare – med ökande hot, hat, trakasserier, arbetsbelastning och stress, och ibland med förtida avhopp som följd – är deras arbetsmiljö och hälsa av stor vikt att studera.
I projektet ”Lokala toppolitikers arbetsmiljö och hälsa: Vägar till ett mer hållbart uppdrag”, som fått 4,8 miljoner kronor från Forte, ska forskare från Linköpings universitet tillsammans med forskare från Karolinska institutet undersöka både arbetsförhållanden och hälsa bland Sveriges kommunpolitiker. Forskningen ska mynna ut i förslag på reformer för ett mer hållbart förtroendeuppdrag, menar projektledare Gissur Ó Erlingsson.
– Vi ställer bland annat frågan hur arbetsmiljön och balansen mellan krav och resurser kan förändras för att göra uppdraget som ledande kommunpolitiker mer hållbart.
I projektet deltar också forskarna Emanuel Wittberg vid Linköpings universitet samt Brjánn Ljótsson och Elin Frögelí vid Karolinska Institutet.
