Lokal utveckling och samhällsplanering

I kunskapsfältet Lokal utveckling och samhällsplanering står dynamiken mellan den geografiska platsens förutsättningar och politik samt strategisk planering i fokus.

Om kunskapsfältet

Frågor om lokal utveckling innebär en stor bredd av områden som drivs utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga målsättningar. Här studerar vi hur kommuner och regioner arbetar med insatser – ofta i samverkan med andra – som har betydelse för hållbar lokal utveckling.

Detta omfattar insatser och beslut inom områden för markanvändning, infrastruktur, bostäder, utbildning, klimat och företagsutveckling.

Ojämna effekter av förändringar

Urbanisering, migration, klimatförändring, digitalisering och strukturomvandling inom ekonomi och arbetsliv är exempel på trender som har global spännvidd och som ger regionalt och lokalt ojämna effekter. Varierande förhållanden för olika regioner, städer och platser vad gäller befolkning, näringsliv och arbetsmarknad, den byggda miljön och infrastruktur – innebär att trender som är globala får olika konsekvenser i olika geografier. På vissa platser är en polariserad arbetsmarknad, hög arbetslöshet och segregation den allra största samhällsutmaningen. På andra platser är det snarare en åldrande befolkning, kompetensbrist och långa geografiska avstånd som skapar utmaningar. Detta uppmärksammar ojämna förutsättningar för olika kommuner att verka för lokal utveckling.

Kommuner och regioner i flernivåsystemet

Kommunerna och regionerna är centrala utvecklingsaktörer. Kommunerna och regionerna i Sverige har en stark position i det politiska flernivåsystemet. Samtidigt påverkas planering och utvecklingsarbete genom kommuner och regioner av villkor och strategier uppsatta genom nationell, europeisk och ibland global nivå. Flernivåsystemet är under kontinuerlig omvandling och sedan omkring 20 år tillbaka har den regionala nivån i Sverige omorganiserats och stärkts. Detta påverkar förväntningar och villkor för samverkan mellan kommuner och regioner. Detta berör exempelvis områden som planering, kollektivtrafik och omsorg.

Ytterligare en viktig dimension för kommunernas samverkan är den man utvecklar horisontellt med andra kommuner. Sådan horisontell samverkan drivs av behov att hantera specialiserade eller resurskrävande uppdrag – inom fysisk planering, för utveckling av infrastruktur, för kompetensförsörjning och för en rad olika frågor kopplade till insatser för hållbar utveckling.

Utvecklingen handlar om hela samhället och involverar olika sektorer

Den lokala utvecklingen påverkas av aktörer inom alla samhällssektorer. Näringslivets och civilsamhällets resurser och insatser är centrala i lokala och regionala utvecklingsprocesser. Många kommuner uttrycker en ambition att inkludera medborgarna i policyutvecklingen och i samhällsplaneringen. Detta aktualiserar frågor som rör demokrati, medborgarinflytande och tillgänglighet. Kommunala och regionala organisationer har ofta som ambition att driva och vara delaktiga i offentlig-privata partnerskap och nätverk. Inom det här forskningsområdet undersöks hur interaktionen mellan olika aktörer faktiskt ser ut. Vi studerar mönster av konflikt och samförstånd, och hur olika resurser samspelar med varandra.

Pågående forskningsprojekt

Att smälta polariseringen - megaspel för nya narrtiv om en hållbar framtid

Projektet utforskar polarisering i frågor kopplat till hållbar omställning, och utvecklar spelbaserade metod (megaspel) och workshops för mer konstruktiva dialoger och positiva narrativ kring rollerna för stad och landsbygd i omställningen till ett hållbart samhälle. Detta projekt identifierar lösningar till motsättningar som finns i processen att ställa om till ett hållbart samhälle genom interaktioner mellan människor. Projektet avser bidra till att positiva narrativ om hållbar utveckling som fokuserar på möjligheterna till levande, väl integrerade regioner, snarare än stad och landsbygd. Projektet är treårigt och leds av forskare vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet.

Tidsperiod: 2024-2026
Forskare: Åsa Svenfelt, Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet; Björn Johansson, Magnus Persson, Ola Leifler och Peter Berggren, Institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet; Anna Eklöf, Institutionen för kemi, fysik och biologi vid Linköpings universitet; Emily Hofstetter, Institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings universitet; Christine Tidåsen, Linnéuniversitetet och Ann-Sofi Kall, Jönköping University.
Finansiering: Kampradstiftelsen

Bygg- och bogemenskaper i städer och på landsbygder för ett socialt hållbart boende (BästBo)

Projektet syftar till att öka kunskap om hur boendegemenskaper kan bidra till minskad ofrivillig ensamhet och ökad integration samt hur byggemenskaper kan bidra med hållbara boendelösningar särskilt för äldre på landsbygd.

Projektets målgrupp är grupper som av olika anledningar har svårt att få sina behov av boende tillgodosedda på den reguljära bostadsmarknaden. Dessa grupper kan dra nytta av det sammanhang som bygg- och boendegemenskaper utgör. Kollektivboende eller andra former av boendegemenskaper är långt ifrån nya, dock kan de ur ett samhällsperspektiv bidra till att adressera samtidens och framtidens hållbarhetsutmaningar vad gäller de resurser som används för byggande och uppvärmning av bostäder och därigenom bidra till ett hållbart samhälle.

Tidsperiod: 2023-2026
Ansvarig forskare vid CKS: Susanne Wallman Lundåsen, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet
Finansiering: Formas, Coompanion och Kiladalens utveckling

Demografisk anpassning i regional utvecklings- och landsbygdspolitik

Inom ramen för regeringens uppdrag Uppdrag landsbygd bidrar CKS med att analysera vilka inriktningar och insatser som regional utvecklingspolitik och landsbygdspolitik behöver omfatta för att kommuner ska kunna hantera befolkningsminskning på ett strategiskt och långsiktigt hållbart sätt.

CKS uppdrag omfattar att, i dialog med Uppdrag landsbygd och Regeringskansliet, undersöka vad demografisk anpassning innebär i praktiken samt vilka konsekvenser detta får för statliga, regionala och lokala aktörer. Arbetet syftar till att synliggöra strategiska vägval, ansvarsfördelning och policyimplikationer i ett flernivåperspektiv.

Tidsperiod: 2025-2026
Ansvarig forskare vid CKS: Josefina Syssner, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet
Finansiering: Sveriges lantbruksuniversitet (Uppdrag landsbygd)

Klimatrådet för Linköpings kommun

Klimatrådet syftar till att följa, granska och stödja kommunens arbete för att uppnå beslutade klimatmål enligt Klimat- och energiprogram för Linköpings kommun 2022–2030. Klimatrådet har i uppdrag att på årlig basis välja ut ett fokusområde från Klimat- och energiprogrammet för fördjupning. För år 2025 har Klimatrådet valt insatsmål ”Mobilitet och transporter”.

Tidsperiod: 2024-2027
Ansvarig forskare vid CKS: Brita Hermelin, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet
Finansiering: Linköpings kommun

Kommunala kapacitetsanalyser

I detta uppdrag bidrar CKS med forskningsbaserat stöd i genomförandet av kapacitetsanalyser i kommunerna inom Dalslandssamverkan. Uppdraget tar sin utgångspunkt i regeringens uppdrag till kommunerna att analysera vad som påverkar deras kapacitet och hur denna kan bedömas långsiktigt, med särskilt fokus på driftskapacitet, utvecklingskapacitet och politisk styrningskapacitet. CKS medverkar genom konceptuell fördjupning, deltagande i lärpass och gemensamma reflektionstillfällen samt genom stöd i analysen av det empiriska material som kommunerna samlar in. Uppdraget syftar till att stärka kommunernas analytiska arbete och bidra med forskningsbaserade perspektiv på kapacitetsutmaningar och strategiska handlingsutrymmen.

Tidsperiod: 2025-2026
Ansvarig forskare vid CKS: Josefina Syssner, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet
Finansiering: Regeringskansliet

Kommuners sociala och ekonomiska kapacitet

30 kommuner får stöd från Tillväxtverket för att stärka sin sociala och ekonomiska kapacitet. De arbetar med insatser inom bland annat utbildning, sysselsättning, folkhälsa, integration och barn och unga.

CKS bidrar med kunskapsstöd i insatsen, genom att planera och genomföra kompetensutvecklande samtal med berörda medarbetare på Tillväxtverket. Som en del i detta har CKS tillsammans med Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet genomfört en intervjustudie som behandlar kommunernas upplevelser av samarbetet med Tillväxtverket. Under 2026 genomförs intervjuer och observationer för att stödja myndigheten i att synliggöra om och hur satsningen har stärkt kommunernas arbete med lokala socioekonomiska förutsättningar.

Tidsperiod: 2022-2027
Ansvarig forskare vid CKS: Sofia Nordmark, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet
Finansiering: Tillväxtverket

Lokal ekonomisk hållbarhet och utveckling på Sveriges landsbygder

Landsbygdsområden med vikande befolkningsunderlag står inför många hållbarhetsrelaterade utmaningar. Begränsad tillgång till kapital, höga försörjningskvoter och sjunkande skattebaser hämmar omställningen till ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Tidigare studier visar att tillväxt ofta är ett överordnat mål i lokal politik och planering i krympande kommuner på landsbygden, som präglas av geografiska lägesnackdelar. Hållbarhetsmål har sällan en framträdande plats, och kommunerna kopplar sällan den egna utvecklingspolitiken till behovet av demografisk anpassning, eller till mål om lokal ekonomisk hållbarhet.

Det här projektet ska bidra med breddad och fördjupad kunskap om hur policyer för lokal ekonomisk hållbarhet växer fram under dessa omständigheter, och en ökad förståelse för hur dessa policyer kan bidra till omställningen till hållbara och resilienta landsbygder. Projektet har en tydlig koppling till mål 8 och 11 i Agenda 2030.

Tidsperiod: 2023-2026
Ansvarig forskare vid CKS: Josefina Syssner, Centrum för kommunstrategiska studier.
Finansiering: Formas

Mistra Inframaint

Mistra Inframaint är ett forskningsprogram som leds av RISE (Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner). Det syftar till att ge kommuner och VA-verksamheter kunskap och kompetens att effektivisera och förverkliga underhållet av vägar, cykelbanor och vatten- och avloppsnät.

Forskningsprogrammet består av flera delprojekt. CKS är involverade i ett flertal av dem.

Från allvarliga störningar till distrubitivt lärande

Syftet med projektet är att producera ny implementerbar kunskap om hur allvarliga störningar i infrastrukturens funktionssätt omsätts i underhållsorganisationernas policy och praktik.

Forskare: Jens Alm, Alexander Paulsson och Robert Jonsson

Deltagare/partners: VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut; Lunds universitet; Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, CKS; samt eventuellt Trafikverket

God ekonomisk hushållning och asset management

Projektet synliggör och diskuterar om och i så fall på vilket sätt god ekonomisk hushållning inkluderar mål som är relaterade till förvaltning och utveckling av anläggningstillgångar, asset management, inom VA samt gator och vägar.

Forskare: Robert Jonsson, Alexander Paulsson och Jens Alm

Deltagare: Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier; Lunds universitet, KEFU; samt VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Politiskt beslutsfattande kring långsiktigt underhåll av infrastruktur

I det här projekt studeras politiska beslutsprocesser vad gäller långsiktigt underhåll av VA och väg. Hur prioriteras underhåll av infrastruktur i en politisk styrd organisation, där ledningen kan bytas ut vart fjärde år? Hur prioriteras långsiktigt underhållsarbete i organisationer med olika typer av finansiering? Och hur formas beslut i mötet mellan politiker och tjänstepersoner?

Forskare: Alexander Paulsson, Robert Jonsson, Jens Alm samt en doktorand.

Deltagare: Lunds universitet, KEFU; Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, CKS; samt VTI, Statens
väg- och transportforskningsinstitut.

Ostlänken och strategisk tillgångsförvaltning i kommuner

Projektet studerar på den statliga hållbarhetsinvesteringen Ostlänken och dess inverkan på strategisk tillgångsförvaltning avseende gator och vägar samt VA i två berörda kommuner, Nyköping och Linköping

Forskare: Robert Jonsson, Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier

Strategisk tillgångsförvaltning i små kommuner med begränsad kapacitet

I det här projektet undersöker forskare och kommuner tillsammans hur kommuner med begränsad kapacitet kan arbeta med strategisk tillgångsförvaltning.

Forskare: Robert Jonsson, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.

Deltagare: Linköpings universitet, Lunds universitet, VTI, RISE.

Målbilder för lokal utveckling i områden med geografiska lägesnackdelar

I projektet undersöks vilka mål som formuleras för det lokala utvecklingsarbetet i områden med geografiska lägesnackdelar. Exempel på sådana lägesnackdelar är långa avstånd, en liten hemmamarknad, sämre tillgång till service eller ett vikande befolkningsunderlag. Hur uppstår utvecklingspolitiska mål och hur ser uppslutningen kring dessa mål ut? Ser målen olika ut på olika platser? Har olika aktörer olika målbilder? Är målen kopplade till de geografiska förutsättningarna? Hur i så fall – på vilket sätt?

Tidsperiod: 2022-
Ansvarig forskare vid CKS: Josefina Syssner, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Finansiering: Länsförsäkringars forskningsfond

Omskalningens effekter för hållbar omställning. 10 år med regionala kollektivtrafikmyndigheter som samhällsbyggare

Under 2012 skedde en omfattande omorganisation av planeringen av kollektivtrafik i Sverige som innebar att ansvaret för detta flyttades från kommunerna till 21 regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM). Detta projekt studerar hur RKM som nu funnits under ett decennium har konsoliderats och etablerat samverkan med kommunerna. Sådan samverkan är nödvändig eftersom frågor om kollektivtrafik är sammanvävt med olika kommunala ansvar och där framförallt fysisk planering utmärker sig. Projektet har en longitudinell forskningsdesign och studerar utvecklingen av planeringen för kollektivtrafik över tid. Samtliga regioner som inte är storstadsregioner ingår i studien. Det innebär att 18 regioner omfattas.

Tidsperiod: 2021-2026
Forskare: Brita Hermelin och Christopher Olsson, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet; Ida Andersson, Örebro universitet samt Linnea Eriksson och Robin Nuruzzaman, VTI.
Finansiering: Formas

Stärkt kapacitet för mål- och omställningsinriktad planering - Demoplan

Projektet syftar till att fördjupa kunskapen om vad som krävs för att stärka den gemensamma planeringskapaciteten inom transportsektorn för att möta klimat- och hållbarhetsmål. Genom utvecklad kunskap om arbetsformer och metoder ska projektet överbrygga svårigheter i dagens planeringspraktik och främja en gemensam strategisk systemsyn. Projektet är treårigt, leds av VTI och drivs i samarbete med Umeå kommun, Trafikverket Region Nord, Trafikverket Region Västerbotten, Göteborgs stad, Kommunalförbundet Göteborgsregionen, Västra Götalandsregionen, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Linköpings universitet och Trivector Traffic.

Tidsperiod: 2024-2026
Forskare: Åsa Svenfelt, Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet; Karolina Isaksson, Kristina Trygg och Jean Ryan, VTI; Anna Cesarini och Eddie Nyberg, Göteborgsregionen; Emeli Adell och Emma Lund, Trivector.
Finansiering: Trafikverket

Team Nordic Shrinkage

Nätverket Team Nordic Shrinkage inrättades 2019 av fem forskare från Sverige, Norge och Finland tack vare finansiering från den svenska regeringen och deras initiativ "Uppdrag Landsbygd". Sedan dess har nätverket utökats och är nu en kontaktpunkt för unga och seniora forskare från de nordiska länderna, Baltikum och Tyskland, som delar intresset för omställning, motståndskraft och anpassning i krympande områden. Nätverket finansierades initialt av regeringsuppdraget "Uppdrag Landsbygd" och är idag en löpande verksamhet.

Forskare: Josefina Syssner, Sara Löwgren, Albin Algotsson

Nyligen avslutade forskningsprojekt

Alternativa mått på välfärd som möjliggörare för hållbar konsumtion

I projektet undersöktes initiativ och strategier för planering bortom tillväxt på lokal och regional nivå med syftet att fördjupa förståelsen för vad planeringsinitiativ bortom tillväxt skulle kunna bidra med i lokal och regional kontext.

Tidsperiod: 2023-2025
Forskare: Åsa Svenfelt och Maria Jansson, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet
Finansiering: Mistra (en del av forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption)

Hållbarhetsdilemman i VA-bolag: en kommunstrategisk utmaning

I det här projektet utforskades de komplexa dilemman som VA-verksamheter, organiserade som kommunala bolag, står inför när de försöker balansera ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av hållbarhet. Genom att identifiera, analysera och granska strategiska tillvägagångssätt och styrmetoder som används av kommunkoncerner ämnade projektet skapa insikt om hur dessa dilemman kan hanteras. Detta har gjorts genom en jämförande fallstudie av två kommuner som har utmärkt sig inom strategiskt hållbarhetsarbete. 

Tidsperiod: 2024-2025
Ansvarig forskare vid CKS: Robert Jonsson, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet
Finansiering: Svenskt Vatten Utveckling

Inramning av hållbar konsumtion (Frames)

Projektet utforskade inramningar av hållbar konsumtion, nu och i framtiden och hur dessa kan ändras genom nya berättelser och inneboende värden.

Inom projektet har vi bland annat 

  • tillsammans med Naturskyddsföreningen och deras systerorganisationer runt om i världen skapat en kokbok för framtiden med visioner och mat på temat hållbar konsumtion. Projektet leds av Åsa Svenfelt, CKS, och Karin Bradley, KTH, har en total budget på 3,2 mkr och är en del av forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption
  • tillsammans med Virserums Konsthall och konstnärerna Hillevi Cecilia Högström, Finn Ahlgren och Lars Noväng skapat utställningen ”Medan vi faller”, som handlar om hållbar konsumtion och konsumtionens roll i framtiden
  • invigt en digital konstutställning om visioner för hållbar konsumtion tillsammans med Green Action Week.

Tidsperiod: 2022-2025
Forskare: Åsa Svenfelt, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet, och Jonatan Järbel, KTH.
Finansiering: Mistra (en del av forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption)

Planering och praktik för hållbar konsumtion (Practices)

I projektet testades förändringar och åtgärder som skulle kunna möjliggöra hållbar konsumtion i praktiken.

Projektet innehöll flera delstudier, bland annat

  • en intervention med 14 hushåll i 13 kommuner i Sverige för att undersöka hinder och möjligheter för dem att förändra sin matkonsumtion så att den blir mer hållbar, och hur förändringen kan understödjas av det omgivande samhället.
  • kommuners initiativ och möjliga roller i en omställning till hållbar matkonsumtion bland medborgare
  • Systembolagets åtgärder för minskad alkoholkonsumtion och hur/om dessa kan användas för annan konsumtion.Projektet finansieras av Mistra.

Tidsperiod: 2022-2025
Forskare: Åsa Svenfelt (projektledare) och Brita Hermelin vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet; Sara Gustafsson, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet och Vishal Parekh, KTH.
Finansiering: Mistra (en del av forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption)


Spelet om konsumtionen

Projektet Spelet om konsumtionen (Changing the game of consumption) är ett kommunikationsprojekt som utvecklat och utforskat så kallade megagames för att kommunicera forskningsresultat. Megagames är rollspel i storformat, som kan spelas av upp till 200 personer samtidigt.

Spelet låter deltagarna utforska möjligheter för att åstadkomma hållbar konsumtion av mat, heminredning och semester. Spelet är baserat på forskning inom Mistra Sustainable Consumption, och är tänkt att vara en plattform för olika grupper och aktörer att utforska utmaningar och möjligheter med att planera för hållbar konsumtion. Projektet leds av forskare vid Institutionen för datavetenskap, IDA, vid Linköpings universitet.

Tidsperiod: 2022-2025
Ansvarig forskare vid CKS: Åsa Svenfelt, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Finansiering: Formas (en del av forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption)

Forskare

Forskningsnyheter om lokal utveckling och samhällsplanering