Detta omfattar insatser och beslut inom områden för markanvändning, infrastruktur, bostäder, utbildning, klimat och företagsutveckling.
Ojämna effekter av förändringar
Urbanisering, migration, klimatförändring, digitalisering och strukturomvandling inom ekonomi och arbetsliv är exempel på trender som har global spännvidd och som ger regionalt och lokalt ojämna effekter. Varierande förhållanden för olika regioner, städer och platser vad gäller befolkning, näringsliv och arbetsmarknad, den byggda miljön och infrastruktur – innebär att trender som är globala får olika konsekvenser i olika geografier. På vissa platser är en polariserad arbetsmarknad, hög arbetslöshet och segregation den allra största samhällsutmaningen. På andra platser är det snarare en åldrande befolkning, kompetensbrist och långa geografiska avstånd som skapar utmaningar. Detta uppmärksammar ojämna förutsättningar för olika kommuner att verka för lokal utveckling.
Kommuner och regioner i flernivåsystemet
Kommunerna och regionerna är centrala utvecklingsaktörer. Kommunerna och regionerna i Sverige har en stark position i det politiska flernivåsystemet. Samtidigt påverkas planering och utvecklingsarbete genom kommuner och regioner av villkor och strategier uppsatta genom nationell, europeisk och ibland global nivå. Flernivåsystemet är under kontinuerlig omvandling och sedan omkring 20 år tillbaka har den regionala nivån i Sverige omorganiserats och stärkts. Detta påverkar förväntningar och villkor för samverkan mellan kommuner och regioner. Detta berör exempelvis områden som planering, kollektivtrafik och omsorg.
Ytterligare en viktig dimension för kommunernas samverkan är den man utvecklar horisontellt med andra kommuner. Sådan horisontell samverkan drivs av behov att hantera specialiserade eller resurskrävande uppdrag – inom fysisk planering, för utveckling av infrastruktur, för kompetensförsörjning och för en rad olika frågor kopplade till insatser för hållbar utveckling.