- Det betyder att det blir möjligt att anställa en person, och att vi kan samla in prover och analysera dem. Vi har haft svårt med insamlingen på grund av covid-restriktionerna. Men nu börjar vi att få upp farten igen, säger Maria Jenmalm.
Bakterier påverkar
Hon beskriver två huvudprojekt som båda handlar om att förebygga allergiutveckling hos barn. Den ena är en studie där de undersöker probiotiska bakterier, alltså tarmflora-bakterier som kan ha en bra påverkan. Studien rör samtidigt Omega 3-fettsyror som också kan tänkas motverka allergier. Syftet är att se effekterna av att ge probiotiska bakterier och/eller Omega 3-fettsyror till mamma och barn, med start redan under graviditeten.Kejsarsnitt
- Omega 3-fetter och probiotika tycks ha goda effekter var för sig. Men ingen har testat att ge dem tillsammans. Våra förstudier visar att de kan ha antiinflammatoriska respektive immunstimulerande effekter, säger Maria Jenmalm.
Den andra studien bygger på att barn som föds med kejsarsnitt verkar gå miste om bakterier som kan vara gynnsamma. Därför görs tester där man tillför bakterier från mamman vid födseln, för att se vilka effekter det kan ha på utvecklingen av allergier.
Vad är det som driver dig i din forskning?
- Det är en förhoppning att på sikt bidra till att inte så många barn behöver bli allergiska. Det är också oerhört fascinerande att studera tarmflora-bakterier. Jag har alltid varit fascinerad av immunsystemet. Allergierna har också ökat över de senaste decennierna, så det känns angeläget att vara med och påverka.
Maria Jenmalm berättar att hon har släktingar som har barn med allergier.
- Det har blivit påtagligt för mig hur stor effekt det kan ha på hela familjen. Det kan vara att man som förälder är orolig för att ens barn ska dö på grund av kontakt med något som är vanligt förekommande i till exempel livsmedel.
Är det något man behöver tänka på när man studerar barn?
- Det är särskilt många viktiga etiska aspekter att ta hänsyn till. Jag rekommenderar att man som icke-kliniker tar hjälp av klinisk personal och utbyter kunskap. Det är också viktigt att tänka igenom om man verkligen behöver ta exempelvis ett blodprov. Vi försöker att ta vara på provet ordentligt. Att från så liten blodvolym som möjligt kunna göra så många olika saker som möjligt.
Del av information om klinisk forskning, anpassad för barn. Bild: Lina TingöMaria Jenmalm understryker att medicinsk forskning på barn behövs. Men hon anser också att barnen måste få information som riktar sig till dem.
- I en del studier har vi följt barn när de blir fem till sju år gamla. Då är det ännu tydligare att man måste lämna information direkt till barnen. Även om det är målsman som bestämmer. Vi utformar därför särskilt informationsmaterial till barnen.
Har du någon fritidssyssla som får dig att koppla av?
- Trädgårdsodling. Jag odlar tomater och olika salladssorter och kryddor. Hela sommaren brukar vi kunna ha till exempel färsk sallad från trädgården i maten!
Projektet ”Kan mikrobiella och dietära interventioner till mor och barn förebygga allergiutveckling?” tilldelas 300 000 kronor per år i två år, totalt 600 000, från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, 2022.
