03 november 2022

Forskare inom medicin och hälsa vid Linköpings universitet får tillsammans 39 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för totalt tio forskningsprojekt. Projekten handlar bland annat om opioidberoende, tuberkulosbehandling och förebyggande av allergiutveckling.

Hand med latexhandske som håller pippet i labbmiljö.
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom medicin och hälsa 2022. Tio av projekten finns vid Linköpings universitet. Fotograf: Haydar Dogramaci

Vetenskapsrådet delar varje år ut cirka 1 miljard till forskning inom medicin och hälsa. I år fick 277 projekt dela på totalt 1,2 miljarder kronor för perioden 2022–2027. Tio av projekten finns vid Linköpings universitet och får totalt dela på 38,7 miljoner kronor.

Två av forskarna kammade hem etableringsbidrag om 6 miljoner kronor vardera. Bidragen ska hjälpa dem att starta upp sina egna forskargrupper. Båda forskarna finns vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV:

Ida Fredriksson, postdoktor vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, har beviljats anslag för ett projekt om de molekylära mekanismerna bakom återfall i opioidanvändning som kommer att löpa över fyra år. Även Wen Zhong, biträdande universitetslektor vid avdelningen för cellbiologi, får beviljat anslag över fyra år för projekt om AI-baserad riskstratifiering och hantering av för tidigt födda barn.

Utöver etableringsbidragen beviljades åtta projektbidrag varav sju vid BKV och ett vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, HMV:

  • David Engblom, professor vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap, får 4,8 miljoner kronor över fyra år för projekt om inflammation och mående – molekylära mekanismer och nervcellskretsar.
  • Anna Fahlgren, professor vid avdelningen för cellbiologi, får 2,1 miljoner kronor över 3 år för projekt om utveckling av en in vitro-plattform för screening av läkemedel mot spridning av metastaser för att minska antalet djurförsök inom cancerforskning.
  • Anders Fridberger, professor vid avdelningen för neurobiologi, får 4,8 miljoner över 4 år för projekt om molekylära kontrollmekanismer i hörselorganet.
  • Maria Jenmalm, professor vid avdelningen för inflammation och infektion, får 3 miljoner kronor över 3 år till projekt som ska besvara frågan: Kan mikrobiella och dietära interventioner till mor och barn förebygga allergiutveckling?
  • Maria Lerm, professor vid avdelningen för inflammation och infektion får 2,4 miljoner över 3 år för projekt om dynamik och ärftlighet av infektionsutlösta epigenetiska förändringar.
  • Antonios Pantazis, universitetslektor vid avdelningen för neurobiologi får 4,8 miljoner kronor över 4 år för projekt om molekylär fysiologi och reglering av presynaptiska kalciumjonkanaler.
  • Thomas Schön, professor vid avdelningen för inflammation och infektion får 2,4 miljoner kronor över 3 år för projekt om immunförsvarets dubbla roll i att potentiera tuberkulosbehandling och bidra till resistensutveckling. Han får även bidrag för utvecklingsforskning på 4,5 miljoner kronor över 3 år för en studie kring förbättrad diagnostik av tuberkulos med moderna metoder i Etiopien och Guinea Bissau.
  • Anna Strömberg, professor vid HMV och avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa, får 2,4 miljoner kronor över 3 år för projekt om effekter av tele-yoga för personer med hjärtsvikt: en randomiserad kontrollerad studie med processutvärdering och hälsoekonomisk analys.

Texten uppdaterad 2022-11-09: Thomas Schön tilldelas ytterligare medel. 

Läs mer om anslagen på Vetenskapsrådets hemsida.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.