04 maj 2021

Pågående vaccinering mot coronaviruset väcker många frågor. Vad händer i kroppen när vi vaccineras? Hur har forskarna lyckats ta fram ett vaccin så snabbt? Är vaccinet säkert? Professor Maria Jenmalm, forskare vid Linköpings universitet, förklarar.

Maria Jenmalm.
Maria Jenmalm. Fotograf: David Brohede

Hur fungerar immunförsvaret?
Kroppens immunförsvar består av flera sorts celler med olika roller för att ta hand om främmande ämnen, s.k. antigen. ”Chefscellerna” som styr övriga celler, kan inte se antigen på egen hand utan behöver hjälp av ”spionceller” som visar upp antigen på sin s.k. HLA-molekyl (human leukocyte antigen) så att det främmande kan attackeras. Det finns hundratals varianter av HLA-molekyler, som till stor del begränsar vad immunförsvaret kan reagera på.Immunceller.Spioncellen, den antigenpresenterande cellen till vänster i bild, presenterar en bit av ett främmande ämne på sin HLA-molekyl för chefscellen till höger i bild. Chefscellen, en så kallad CD4+ T-hjälparcell, läser av spioncellen med hjälp av sin T-cellsreceptor som binder till HLA-molekylen och det främmande ämnet.

Hur fungerar vaccin?
Vid vaccinering kan man spruta in en del av det främmande viruset som kroppen ska bygga upp sitt försvar mot. ”Spion-” och ”chefscellerna” kommer då förbereda immunförsvaret så att det är redo att bekämpa viruset vid eventuell smitta.

Svininfluensavaccinet - varför drabbades vissa av narkolepsi?
De som drabbas av den ovanliga sjukdomen narkolepsi har en viss HLA-molekyl som kan visa upp en liten bit av en substans viktig för vår sömnreglering, hypokretin. Immuncellerna kommer då att attackera hypokretin-producerande nervceller och sömnregleringen skadas. Svininfluensaviruset, H1N1, innehåller en bit som liknar hypokretin. Förmodligen misstog immunsystemet hos de som drabbades av narkolepsi biten från H1N1-viruset med hypokretin. I vissa områden i Kina, som saknade vaccin, fick många svår svininfluensa samtidigt som deras narkolepsiförekomst ökade. Om vi inte hade haft vaccin och fått svininfluensan kanske det hade sett likadant ut i Sverige.

Liknar coronaviruset H1N1? Är coronavaccin säkert?
SARS-CoV-2 och H1N1 är helt olika virus, utan någon likhet. Forskarna har inte heller hittills funnit någon likhet mellan coronaviruset och kroppens proteiner. Trots att det har gått otroligt snabbt att få fram ett coronavaccin tack vare en maximering av alla resurser är studierna extremt noggrant utförda, med många individer och uppföljning. Idag möjliggör även våra vaccinationsregister till snabb uppföljning av ovanliga biverkningar, hittills har inga autoimmuna sjukdomar påvisats.

Däremot, när så många miljoner vaccineras, kan man aldrig garantera att inte någon extremt ovanlig biverkning kan uppkomma. Samtidigt är risken väldigt mycket större att bli svårt sjuk och drabbas av långvariga symptom om man får corona, menar Maria Jenmalm.

Artikeln har även publicerats i Forskning och utveckling nr 1, 2021.

Senaste nytt från LiU

Studentantalet fortsätter öka – särskilt inom AI och IT-säkerhet

För femte året i rad ökar antalet studenter rejält på LiU. Sedan 2019 är ökningen nästan 40 procent. Fristående kurser är det som ökar mest och särskilt inom aktuella områden som AI och IT-säkerhet.

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.