04 maj 2021

Pågående vaccinering mot coronaviruset väcker många frågor. Vad händer i kroppen när vi vaccineras? Hur har forskarna lyckats ta fram ett vaccin så snabbt? Är vaccinet säkert? Professor Maria Jenmalm, forskare vid Linköpings universitet, förklarar.

Maria Jenmalm.
Maria Jenmalm. David Brohede

Hur fungerar immunförsvaret?
Kroppens immunförsvar består av flera sorts celler med olika roller för att ta hand om främmande ämnen, s.k. antigen. ”Chefscellerna” som styr övriga celler, kan inte se antigen på egen hand utan behöver hjälp av ”spionceller” som visar upp antigen på sin s.k. HLA-molekyl (human leukocyte antigen) så att det främmande kan attackeras. Det finns hundratals varianter av HLA-molekyler, som till stor del begränsar vad immunförsvaret kan reagera på.Immunceller.Spioncellen, den antigenpresenterande cellen till vänster i bild, presenterar en bit av ett främmande ämne på sin HLA-molekyl för chefscellen till höger i bild. Chefscellen, en så kallad CD4+ T-hjälparcell, läser av spioncellen med hjälp av sin T-cellsreceptor som binder till HLA-molekylen och det främmande ämnet.

Hur fungerar vaccin?
Vid vaccinering kan man spruta in en del av det främmande viruset som kroppen ska bygga upp sitt försvar mot. ”Spion-” och ”chefscellerna” kommer då förbereda immunförsvaret så att det är redo att bekämpa viruset vid eventuell smitta. 

Svininfluensavaccinet - varför drabbades vissa av narkolepsi?
De som drabbas av den ovanliga sjukdomen narkolepsi har en viss HLA-molekyl som kan visa upp en liten bit av en substans viktig för vår sömnreglering, hypokretin. Immuncellerna kommer då att attackera hypokretin-producerande nervceller och sömnregleringen skadas. Svininfluensaviruset, H1N1, innehåller en bit som liknar hypokretin. Förmodligen misstog immunsystemet hos de som drabbades av narkolepsi biten från H1N1-viruset med hypokretin. I vissa områden i Kina, som saknade vaccin, fick många svår svininfluensa samtidigt som deras narkolepsiförekomst ökade. Om vi inte hade haft vaccin och fått svininfluensan kanske det hade sett likadant ut i Sverige.

Liknar coronaviruset H1N1? Är coronavaccin säkert?
SARS-CoV-2 och H1N1 är helt olika virus, utan någon likhet. Forskarna har inte heller hittills funnit någon likhet mellan coronaviruset och kroppens proteiner. Trots att det har gått otroligt snabbt att få fram ett coronavaccin – tack vare en maximering av alla resurser  är studierna extremt noggrant utförda, med många individer och uppföljning. Idag möjliggör även våra vaccinationsregister till snabb uppföljning av ovanliga biverkningar, hittills har inga autoimmuna sjukdomar påvisats.

Däremot, när så många miljoner vaccineras, kan man aldrig garantera att inte någon extremt ovanlig biverkning kan uppkomma. Samtidigt är risken väldigt mycket större att bli svårt sjuk och drabbas av långvariga symptom om man får corona, menar Maria Jenmalm.

 

Artikeln har även publicerats i Forskning och utveckling nr 1, 2021.

 

LiU-forskning om coronaviruset

Agnes, doktorand vid LiU, och Katalin Kariko på bild under nobelfestligheter i Stockholm.

Nobelpristagaren signerade LiU-doktorandens forskningsartiklar

LiU-doktoranden Ágnes bjöds in till Stockholm för att fira nobelpristagaren Katalin Karikó. Båda forskar de om covidvaccin och delar ursprung i Ungern. I sällskap med talmannen och statsepidemiologen fick Csuth till en personlig pratstund med Karikó.

Johanna Sjöwalls forskargrupp diskuterar tillsammans.

Fästingburna infektioner och COVID-19-studier

Vi bedriver translationell, patientnära forskning om fästingburna infektioner och COVID-19. Forskningsstudier i epidemiologi, etiologi, patogenes, immunrespons och klinisk presentation.

Man och kvinna tar emot en låda med mat.

Staten behöver en plan för hur frivilligorganisationer integreras vid en kris

– Vi klev ut ur covid, in i energikrisen, in i räntehöjningar. Människans behov av stöd från frivilligorganisationer har aldrig varit större. Stödet behöver samordnas och integreras i samhället på ett klokt sätt, både i Sverige och i övriga världen.

Senaste nytt från LiU

Kvinnlig doktorand föreläser för masterstudenter i labbet.

Från skiss till robot med artificiell intelligens

Hur utvecklar man en produkt med så lite mänsklig inblandning som möjligt? LiU-studenterna byggde en robot med hjälp av generativ artificiell intelligens.

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.

Elektroniska mediciner - i skärningspunkten mellan teknik och medicin

Svenska forskare har utvecklat en gel som kan bilda en mjuk elektrod som leder ström. På sikt vill de kunna koppla elektronik till biologisk vävnad - till exempel hjärnan.