Under det första levnadsåret sker stora förändringar i vilka bakterier som finns i tarmfloran. Foto morrowlight Bakterier har funnits med oss under hela människans evolution och vi har utvecklats i samspel med varandra. Det är också i tarmen som vi utsätts för många ämnen från världen utanför, som vi sväljer ner. Där väntar en mängd immunceller redo att försvara kroppen.
Johnny Ludvigsson. Foto Anna Nilsen
– Man kan se det som en terrorbalans i tarmen. Vi skulle kunna bli dödade om det inte fanns en balans mellan de ständigt närvarande bakterierna och vårt immunförsvar som har direktkontakt med bakterierna i tarmen. Det är klart att de lär sig att handskas med varandra, säger Johnny Ludvigsson, senior professor i pediatrik och barnläkare.
Vilken roll spelar då bakterierna för hälsan? Forskningen har sökt svar på den frågan bland annat genom att skapa möss som saknar tarmbakterier. Sådana djurstudier visar att en normal tarmflora har stor betydelse för hur immunförsvaret utvecklas, men också för uppkomst av immunrelaterade sjukdomar. När gäller människor kan forskningen än så länge inte ge tydliga svar om orsak och verkan.
Första året viktigt
Så fort ett barn fötts flyttar bakterier in i tarmen. Under första levnadsåret sker sedan stora förändringar i vilka bakterier som finns i tarmfloran.Malin Bélteky. Foto Charlotte Perhammar – Tarmfloran utvecklas allt eftersom barnets föda ändras från bröstmjölk eller mjölkersättning till fast föda. När bebisarna börjar krypa omkring och stoppa saker i munnen kommer de i kontakt med ännu mer sådant som påverkar sammansättningen av bakterier i tarmen, säger Malin Bélteky, doktorand vid LiU och läkare.
Hon och hennes handledare Johnny Ludvigsson forskar om varför en del barn får typ 1-diabetes, när immunförsvaret förstör de celler som bildar hormonet insulin. De som drabbas måste injicera insulin resten av livet för att reglera sitt blodsocker.
– Typ 1 diabetes är den i särklass vanligaste livshotande sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige, säger Johnny Ludvigsson.
I en nyligen publicerad studie har LiU-forskarna i samarbete med en forskargrupp i USA undersökt tarmfloran hos en liten grupp 1-åringar som fick typ 1-diabetes senare i livet och jämfört dem med barn som förblev friska. Barnen matchades för att vara så lika som möjligt för faktorer som kan påverka, som vissa arvsanlag, amning och senare kost. Studien är en del av den stora ABIS-studien (Alla Barn i Sydöstra Sverige), i vilken forskare följer 17 000 barn födda i slutet av 1990-talet och undersöker tarmflorans betydelse för flera autoimmuna sjukdomar. Det visade sig att det fanns betydande skillnader i tarmflorans sammansättning vid ett års ålder mellan barn som senare utvecklade insulinberoende diabetes och friska individer.
– Det är imponerande att vi ser samband mellan tarmfloran vid ett års ålder och någonting som händer i snitt 13 år senare. Det talar för att det sker dramatiska saker med immunförsvaret tidigt i livet, säger Johnny Ludvigsson.Johnny Ludvigsson och Malin Bélteky. Foto Charlotte Perhammar
– Om man ska försöka förebygga sjukdomsutveckling så ska det göras mycket tidigt, säger Malin Bélteky.
Maria Jenmalm, som forskar om allergisjukdomar, är inne på samma spår. Hon och hennes kollegor var bland de första i världen att visa skillnader i tarmfloran under de första månaderna i livet mellan barn som senare utvecklade allergi jämfört med de som förblev friska. Det tyder på att den första tiden i livet skapar spelplanen för vad som sker senare. Maria Jenmalm är särskilt intresserad av om det till och med är möjligt att förebygga allergi, genom att så tidigt som möjligt ge goda förutsättningar för en gynnsam bakterieflora i tarmen.
Bakterier överförs vid födseln
Sättet vi föds på tycks spela roll – tarmfloran hos barn som förlösts med kejsarsnitt skiljer sig mycket jämfört med barn som fötts vaginalt. I sin forskning har Maria Jenmalm visat att skillnaderna var kopplade till förändringar i hur barnens immunförsvar fungerade.Maria Jenmalm. Foto David Brohede
– Evolutionärt sett verkar naturen ha gjort så att överföringen av bakterier från mamman till barnet underlättas vid en vaginal förlossning, säger hon.
År 2016 gjordes en amerikansk studie med fyra barn som fötts med kejsarsnitt där slidbakterier från mamman överfördes till barnet med en kompress. Trots att studien var mycket liten fick den stor uppmärksamhet. Blivande föräldrar började efterfråga behandlingen.
– Innan man börjar behandla många barn på det sättet behöver det finnas bra vetenskapligt underlag om effekten. Risk och nytta måste vägas mot varandra, så att man kan ge bättre råd kring den här väldigt efterfrågade proceduren, säger Maria Jenmalm.Maria Jenmalms forskargrupp studerar varför allergi uppkommer och om sjukdomen kan förebyggas. Foto David Brohede
Hon är en av forskarna bakom en pågående svensk klinisk studie, som leds från Karolinska Institutet. Frågan är om den störda tillförseln av bakterier vid kejsarsnitt kan motverkas. Förutom vaginalflora överförs i studien även tarmbakterier från mamman, för att efterlikna överföringen som sker vid en vaginal förlossning. Under två år kommer forskarna studera hur barnens tarmflora och immunsystem utvecklas och om de får allergisk sjukdom. Svaren får vi vänta på några år till.
Men skulle risken för sjukdom kunna påverkas till och med före födseln? I en annan studie undersöker Maria Jenmalm och kollegor vad som sker om den gravida mamman får tillskott av bakterier som antas vara gynnsamma, även kallat probiotika, redan från graviditetsvecka 20. Efter födseln får barnet samma tillskott under ett år. Forskarna följer sedan barnen för att se om bakterierna påverkar deras risk att utveckla eksem, som är den typ av allergi som uppstår tidigast.
– Studien pågår fortfarande, så vi vet ännu inget om allergiutvecklingen. Men vi har sett intressanta förändringar, bland annat i mammornas immunsvar under graviditeten, säger Maria Jenmalm.
Mycket kvar att upptäcka
Många stora frågor har ännu inga svar. Vad är egentligen en ”bra” tarmflora? Kan tarmflorans sammansättning vara en direkt orsak till sjukdomar långt senare? Och hur mycket kan vi själva påverka våra osynliga följeslagare genom livet? Maria Jenmalm menar att en del som sägs om tarmfloran och samband med olika sjukdomar bör tas med en nypa salt.
– I en del fall kanske patienterna i en studie har inflammation i kroppen eller får olika behandlingar som i sig påverkar tarmfloran. Det är viktigt att vara uppmärksam på att en del påståenden kan vara överdrivna.
