25 mars 2019

För trettio år sedan funderade i princip ingen på om bakterier i tarmen har betydelse vid allergi. Bengt Björkstén, som var professor i barnmedicin vid LiU, gjorde upptäckter som ändrade på det och som fått stor betydelse för allergiforskningen.


– Bengt var den första i världen som publicerade en artikel där forskningen visade på skillnader i tarmfloran mellan friska barn och allergiska barn. Det forskningsfältet har sedan exploderat och ligger till grund för den forskning jag håller på med i dag, säger Maria Jenmalm, professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, IKE.Maria Jenmalm Foto David Brohede

Maria Jenmalm var doktorand i Bengt Björksténs forskargrupp i slutet av 1990-talet. På den tiden letade forskargruppen efter förklaringar till varför allergi blev allt vanligare i Sverige. En av forskningsteorierna var att ökningen kunde bero på luftföroreningar. Men när Bengt Björksténs forskargrupp jämförde förekomsten av allergi hos barn i polska och estländska städer med olika dålig luftkvalitet, upptäckte de något annat än de väntat sig.

– Förekomsten av allergi hos barn verkade inte bero på luftföroreningar, utan man började fundera på om allergi snarare hängde ihop med en västerländsk livsstil, säger Maria Jenmalm.

Bengt Björkstén engagerade sig mycket i Estland som land. Han var adjungerad professor vid universitetet i Tartu under åren 1992–2005.

– Bengt gjorde mycket för att hjälpa till i uppbyggnaden av forskning och utbildning i Estland när det blivit självständigt från Sovjetunionen. Under den här tiden började man fundera på vad det var i den västerländska livsstilen som ökade risken för allergi, säger Maria Jenmalm.

Forskarna tittade närmare på infektioner och användning av antibiotika hos barn och blev alltmer intresserade av kopplingen mellan immunförsvaret och bakterier. Den första studien om tarmflorans roll vid allergi var en jämförelse mellan små barn i Estland och i Sverige. Den forskning som Maria Jenmalm bedriver i dag bygger vidare på det arbetet.

Hon minns Bengt Björkstén som en väldigt stöttande handledare.

– Jag trivdes jättebra med att ha Bengt som min handledare under min forskarutbildning. Han trodde på att jag klarade av saker som jag själv inte var säker på att jag kunde. Jag fick ha egna idéer och han tillät oss doktorander att vara kreativa, så han var en fantastisk handledare, säger Maria Jenmalm.


Relaterat innehåll

Närbild på en bebismage.

Autism och adhd kopplas till störd tarmflora mycket tidigt i livet

Störningar i bakteriefloran i tarmen under de första levnadsåren är kopplat till diagnoser som autism och ADHD senare i livet. Detta enligt en studie som letts av forskare vid University of Florida och Linköpings universitet.

ung kvinna i rullstol.

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. Proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli.

Agnes, doktorand vid LiU, och Katalin Kariko på bild under nobelfestligheter i Stockholm.

Nobelpristagaren signerade LiU-doktorandens forskningsartiklar

LiU-doktoranden Ágnes bjöds in till Stockholm för att fira nobelpristagaren Katalin Karikó. Båda forskar de om covidvaccin och delar ursprung i Ungern. I sällskap med talmannen och statsepidemiologen fick Csuth till en personlig pratstund med Karikó.

Senaste nytt från LiU

LiU-forskare letar lösningar för lantbrukets klimatomställning

Att ställa om lantbruket för att minska klimat- och miljöpåverkan kan kosta pengar. Men det finns för lite data att ta välgrundade beslut på - både för banker och bönder. I ett nytt projekt vill forskare vid LiU hitta lösningar.

Två personer sitter och studerar

LiU startar nytt internationellt civilekonomprogram

Linköpings universitet gör om det internationella civilekonomprogrammet. Programmet, som blir det enda i sitt slag i Sverige, startar hösten 2026 med en tydlig internationell profil och med obligatoriska utlandsstudier under utbildningen.

En mini-modell av en hjärna gjord av gelé.

Stora donationer till nydanande behandling mot parkinson

Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till LiU för ett forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet.