Fast i en mardröm - om den svenska asylrätten

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen där den tillfälliga lag som infördes 2016 ska bli permanent från och med den 20 juli. Vad kommer det ha för inverkan på rättssäkerheten, solidariteten och människors öden?

Vit skylt på vägg med text Asyl och en pil Foto: Pixabay

- Det finns ett väldigt stort problem idag vad gäller möjligheten för människor som tvingats på flykt att sätta sig i säkerhet och skapa sig ett tryggt liv. Detta kommer bli ett ännu större problem nu, säger Anna Lundberg som är forskningsledare för Asylkommissionen som är ett samarbete mellan civilsamhälle, forskare och professionella.Bild på Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitetAnna Lundberg, professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet. Foto Ulrik Svedin

Verksamheten bedriver gränsöverskridande forskning och studier av förskjutningar i grundläggande rättsprinciper för personer som sökt skydd i Sverige.

- Det finns en bild av invandring som ett problem, snarare än en resurs, som gör att människor som flytt inte får möjligheter att skapa sig en framtid i trygghet. Med den nya lagen kommer många fler än idag hamna i en långdragen osäker väntan. Andra problem rör välfärdssamhällets institutioner som kommer att dras in ännu mer i sammanhang av migrationskontroll och återvändandepolitik. Det är orimligt att professioner som arbetar med att tillhandahålla välfärdstjänster ska syssla med att kontrollera människors rättsliga status. Detta kommer i vissa fall leda till situationer där exempelvis socialarbetare och lärare pressas till att agera i motsats till professionsetiska regler eller i strid med internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Även myndigheter som håller på med migrationskontroll, till exempel domstolar och Migrationsverket, kommer få en ökad arbetsbelastning som blir kostsam.

Anna Lundberg har också lett en statlig utredning om praktiska verkställighetshinder. Det är när det finns någon form av hinder som gör det praktiskt omöjligt att utvisa en person, trots ett utvisningsbeslut. Själva situationen kallas ofta för limbo. Det är att vara fast i en obegriplig moment 22-situation där du varken kan ta dig fram eller tillbaka, varken in eller ut. Och vad du än gör finns inget nästa steg, ingen möjlighet att påverka.

Stående man som tittar i sin telefon, vid sidan om tränar en annan manUmed Sultanov Foto Annelie NorbergUmed Sultanov är 27 år och har väntat i 10 år på att något ska hända, så att han kan gå vidare med livet. Hela sin ungdom har han väntat, arbetat och gjort rätt för sig i Sverige. Men han kan inte söka till högskola eller komvux, inte swisha, inte hämta medicin på apotek och så vidare. För det måste man ha ett ID och vara svensk medborgare. Varken Sverige, hans hemland eller något annat land vill ha honom…

Hör mer om regler som påverkar människors öden i podcasten Fakultet

I podcasten Fakultet, säsong 3, avsnitt 3 ”Fast i en mardröm- om den svenska asylrätten” sätter producenten och programledaren Annelie Norberg fokus på den moment 22-situation som en del asylsökande i Sverige hamnar i.

Hör Anna Lundberg som är professor i Välfärdsrätt vid Linköpings universitet, och en av landets ledande experter på svensk migrationslagstiftning. Hon berättar om sin forskning om de faktiska konsekvenserna av den svenska asylprocessen, för enskilda och för samhället.

Möt också Umed Sultanov som befunnit sig i en moment 22-situation i 10 år och inte kan se hur han kan ta sig ur den med de regler som finns nu.

Fakultet från LiU - ett digitalt alternativ till Almedalsveckan, i dina lurar.

PublikationVisa/dölj innehåll

KontaktVisa/dölj innehåll

Relaterat innehållVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll