23 januari 2023

Familjer som splittras och människor som hamnar i ovisshet i väntan på beslut. Under tre år har Asylkommissionen kartlagt den svenska migrationspolitikens konsekvenser. Nu avslutas projektet, men forskningsledare Anna Lundberg hoppas att de samarbeten som startats ska leva vidare.

2015 höll regeringen en presskonferens där de aviserade en rad förändringar i den svenska asyllagstiftningen. Konsekvenserna blev snabbt märkbara för de personer som sökte asyl i Sverige. Forskare, civilsamhälle och yrkesverksamma såg även de en förändring. Det säger Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet och initiativtagare till kommissionen tillsammans med Sanna Vestin i Flyktinggruppernas riksråd (FARR).

– Vi såg snabbt en förändring som fick allvarliga konsekvenser. Den här utvecklingen ville vi kartlägga och sprida kunskap kring.

För att granska hur migrationspolitiken fungerade i praktiken och kartlägga dess konsekvenser startades Asylkommissionen 2019. Forskare från olika lärosäten, civilsamhälle och professionella inom välfärdssektorn har samarbetat inom projektet.Bild på Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitetAnna Lundberg, professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet. Foto Ulrik Svedin

Har lyft människors vittnesmål

Otrygghet kring tillfälliga uppehållstillstånd, människor som vittnar om lång väntan och en oförutsägbar asylprocess, familjesplittring, bostadslöshet, psykisk ohälsa och ett civilsamhälle som tar ökat ansvar för  välfärden.

Asylkommissionens granskning visar på olika konsekvenser av den förändrade asyllagstiftningen. Resultatet har publicerats i rapporter, vetenskapliga artiklar och i en antologi. Utgångspunkten för arbetet har varit att påverkade personers röster ska få höras.

– Vi har velat möta människor. Det har vi fått göra en del över Zoom, på grund av corona, men vi tror att vi får en mer djupgående och mer relevant kunskap om asylprocessen genom att vägledas i våra analyser av de som är direkt berörda, säger Anna Lundberg.

Skuggdirektiv till regeringen

Då projektet varit ett samarbete mellan forskare och civilsamhället har arbetet mynnat ut i mer än vetenskapliga texter, berättar Anna Lundberg. Några exempel är en tidslinje som visar lagändringar på asylområdet sedan 2015, ett seminarium för nämndepersoner, en blogg och kartläggningar av forskning och civilsamhällesprojekt.

Ytterligare ett exempel är de skuggdirektiv som Asylkommissionen författade i samband med att Sveriges migrationspolitik skulle utredas. Regeringen hade gett en parlamentarisk kommitté i uppdrag att ta ställning till migrationspolitikens utformning och skickade med direktiv om hur uppdraget skulle genomföras. Men de direktiven skulle förändra villkoren för människor på flykt, menade Asylkommissionen, som skrev alternativa direktiv. I dem tryckte man på vikten av att forskning och kunskap om asylsökandes erfarenheter ska ligga till grund för hur politiken utformas.

Ett av Asylkommissionens syften har varit att nå ut med forskning på området.

– Det är svårt att nå ut med forskningsbaserad kunskap. Men vi hoppas att de som intresserar sig för hur asylpolitiken påverkar människorna och samhället ska kunna använda sig av det material som Asylkommissionen tagit fram, säger Sanna Vestin.

Ytterligare ett syfte med projektet har varit att skapa en plattform för samarbete mellan forskare, civilsamhälle och personer som arbetar inom välfärdssektorn. Det samarbetet hoppas Anna Lundberg ska fortsätta, även om Asylkommissionen som projekt nu har avslutats. Projektet har också inneburit samarbeten med studenter, vilket har resulterat både i forskningskartläggningen och masteruppsatser.

Möjliggöra internationellt samarbete

Asylkommissionen har haft fokus på Sverige, men som en avslutning på projektet lyfte kommissionen blicken mot Europa. Vid en slutkonferens presenterades Asylkommissionens arbete och forskare och civilsamhälle från olika länder träffades för att diskutera hur situationen för människor på flykt ser ut och hanteras.

Efter konferensen har "Asylarkivet" publicerats, en citatsamling från intervjuer med asylsökande och andra personer som har berörts av asylpolitiken efter 2015. Materialet kan användas i bland annat forskning och studier.

– Med konferensen ville vi möjliggöra transnationell forskning och samverkan. Nu hoppas jag att de samarbeten som inletts kan utvecklas i ett fortsatt arbete för en solidarisk flyktingpolitik, säger Anna Lundberg.

Material från Asylkommissionen finns samlat här (asylkommissionen.se).

Urval av material från Asylkommissionen

Urval av vetenskapliga artiklar

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Kinga Barrafrem.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.