17 maj 2021

Hur har barn, unga och vuxna som sökt skydd i Sverige påverkats av en allt mer restriktiv migrationspolitik? Den frågan står i fokus i en ny bok. En bredd av röster beskriver och analyserar hur den förändrade asyllagstiftningen har påverkat livsvillkor och vardagsliv.

Barn på flykt
Otrygghet kring tillfälliga uppehållstillstånd, väntan, minnen och saknad präglar många barns vardag. bodnarchuk

I november 2015 meddelade den svenska regeringen förändringar i asyllagstiftningen som till stor del innebar en mer restriktiv migrationspolitik. I antologin Rättssäkerheten och solidariteten – vad hände? ger personer från olika verksamheter och med olika erfarenheter sina perspektiv på vilka konsekvenser förändringarna fått. Författarna till kapitlen är personer med egna erfarenheter av att söka asyl i Sverige, representanter från civilsamhället, personer som arbetar inom välfärdssektorn och forskare.

Det är många som vittnar om bland annat en oförutsägbar asylprocess, om familjesplittring, våld, bostadslöshet, psykisk ohälsa och ekonomisk utsatthet, menar bokens redaktörer Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt och Sabine Gruber, universitetslektor i socialt arbete, båda vid Linköpings universitet, samt Torun Elsrud, universitetslektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Boken är skriven inom ramen för Asylkommissionen, som är ett samarbete mellan forskning och civilsamhälle. Bild på samhällsforskarna Anna Lundberg, professor, och Sabine Gruber, universitetslektor.Professor Anna Lundberg och Sabine Gruber, universitetslektor och docent. Foto Ulrik Svedin Speciellt tydligt är det hur de skydds- och asylsökandes hälsa allvarligt påverkas, visar boken. Men också de som arbetar stödjande känner av förändringarna. 

– De restriktiva asyllagarna och förskjutningar i praxis drabbar både människor som söker skydd, civilsamhällets aktörer och professioner som försöker stötta, säger Torun Elsrud.

Boken visar också att civilsamhället tar ett stort och ökat ansvar för grundläggande välfärd. Tidigare låg detta ansvar på välfärdsinstitutionerna.

– Ansvaret för att tillhandahålla basal välfärd, mat och bostad har överförts på civilsamhällets organisationer, vilket innebär att grundläggande åtaganden om mänskliga rättigheter inte respekteras, säger Anna Lundberg.

Bokens utgångspunkt är att de som ytterst berörs ska få dela sina erfarenheter och perspektiv. 

– Det är viktigt att människor med egen erfarenhet av att söka asyl själva kan berätta om hur de erfarit att asylprocessen och mottagandet i Sverige fungerar, det är så ofta andra som talar å deras vägnar. Tyvärr ser det också ofta ut så i forskningen. Genom att dela erfarenheter från olika perspektiv kan vi få en mer sammansatt kunskap, säger Sabine Gruber.

De här erfarenheterna och berättelserna är av stort värde för forskningen, menar Torun Elsrud.

– Det är dagsaktuellt material och resultat som kan användas för att förstå och fortsätta analysera det som pågår i Sverige i dag och för att jämföra med forskning som gjorts tidigare.

Boksläpp 
Rättssäkerheten och solidariteten – vad hände? av Torun Elsrud, Sabine Gruber & Anna Lundberg (red.) släpps den 18 maj. Vid boksläppet, som hålls digitalt via Zoom den 18 maj klockan 13:30-15:30, medverkar flera av bokens författare för att berätta mer om sina bidrag. Seminariet är öppet för alla. Anmälan och mer information.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.