Digitalisering och demokrati – utsatta områden
Digitalisering förändrar och förenklar vardagen, även i kontakten med kommuner, myndigheter och politiken. Att kunna nyttja digitala tjänster och delta i politiska samtal online kan både förbättra tillgängligheten och effektivisera offentlig sektor. Sverige har höga ambitioner för både digitalisering och demokratisk delaktighet, och lagstadgade krav på tillgänglighet inom offentliga tjänster. Digital delaktighet är inte bara en fördel utan en nödvändighet för att kunna delta i samhälle och politik. Forskning visar att digital delaktighet hänger samman med social, ekonomisk, och politisk delaktighet.
Hur använder invånare i utsatta områden internet och digital teknik? Hur utnyttjas offentliga digitala tjänster? Hur ser den politiska delaktigheten ut i ett digitaliserat samhälle? Dessa frågor undersöks med både kvalitativa och kvantitativa metoder i samarbete med kollegor och andra aktörer utanför akademin, samtidigt som vi utvecklar metoder för att bättre studera ämnet.
Exempel på projekt
Digital Inkludering – Analyser, Policyer, Praktiker: Ett forskningsprojekt om social och politisk delaktighet bland invånare i utsatta områden, i kontexten av ett digitalt samhälle. Studien tillämpar kvalitativa och kvantitativa metoder, och eftersträvar metodutveckling. Fallstudier inkluderar Skäggetorp och Navestad. Samarbete sker med offentliga, privata och ideella aktörer. Finansierat av Formas.
Hur smarta är egentligen smarta städer, bostäder och människor?: En forskningsöversikt inom Formas projekt för socialt hållbara bostäder, med fokus på smarta städer i utsatta områden i Sverige.
Kunskapsprojekt åt Statens Medieråd: Ett projekt finansierat av Statens Medieråd för att kartlägga medievanor bland ungdomar i utsatta områden, samt utveckla metoder för att bättre kartlägga medievanor.
Digitalisering och demokrati – västra Balkan
EU och de nationella regeringarna på västra Balkan satsar på digitalisering som bland annat ett verktyg för ett framtida EU inträde. Digitala lösningar anses ha potential att förbättra demokratin och stärka medborgarnas deltagande i offentliga beslutsprocesser. Samtidigt står regionen inför flera utmaningar, inklusive digital exkludering, lågt användande av digitala offentliga tjänster och svag cybersäkerhet. Dessa problem förstärker och förstärks av befintliga demokratiska utmaningar i regionen.
Hur används internet och digital teknik på västra Balkan? Vilka utmaningar och möjligheter finns för den offentliga sektorns digitala utveckling? Min forskning undersöker hur digitalisering kan främja och försvåra demokratisk utveckling i regionen, i samarbete med kollegor och organisationer utanför akademin.
Exempel på projekt och uppdrag
Sustainable eGovernment – Resilience, Innovation and Democracy (SeGRID): Ett program finansierat av Svenska Institutet, där vi utbildar politiker, tjänstemän, och representanter från civilsamhället från västra Balkan, Baltikum och EU Östliga partnerskap. Programmet syftar till att stärka deltagarnas kunskaper och kompetenser inom demokratiskt ledarskap och offentlig förvaltning i ett digitalt samhälle. Mer om SeGRID.
Berlin Process 2024: Deltagande i förberedelseforum i Skopje och huvudforum i Berlin, som en del av Berlinprocessen. Berlinprocessen syftar till att stödja västra Balkans framtida EU inträde. Förutom länderna på västra Balkan deltar också flera EU-länder som Tyskland, Frankrike, Österrike och Italien. Finansieringen sker genom EU och bilaterala bidrag från deltagande stater. Mitt deltagande finansieras främst av tyska utrikesdepartementet.
Aspen Institutes Digitalization and Democracy Forum: Konsultuppdrag för Aspen Institute Germany kring digitalisering och demokrati på västra Balkan, med rapportskrivning och workshops i Podgorica. Uppdraget finansierades främst av tyska och montenegrinska utrikesdepartementen.
