Att inte vara del av det digitala samhället kan drabba individer hårt. Bankärenden, digitala betalsätt kontakter med sjukvård, försäkringskassa och skola – listan på offentliga tjänster som kräver eller underlättas betydligt genom digitala lösningar kan göras lång.
– Det finns en stor risk att demokratin sätts på spel när medborgare inte kan ta del av offentlighetens tjänster. I Sverige är rätten till inkludering grundlagsstiftad, grundlagen säger bland annat att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället, säger Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
Elin Wihlborg forskar om demokrati och inkludering i ett alltmer digitalt samhälle. Hon inledde årets samverkansdag på temat ”Ett digitalt samhälle för alla – utmaningar och möjligheter för välfärd i ett allt mer digitalt samhälle”.
Socio-ekonomiska faktorer som bidrar till utanförskap
Wihlborg menar att grunden i ett gott demokratiskt samhälle är att alla behandlas lika och att alla får del av det gemensamma. Det är så vår grundlag säger. Det är en viktig demokratisk rättighet att alla medborgare får möjlighet att på ett likvärdigt sätt ta del av samhällsservice. Det gör oss villiga att följa regler och bidra.Ändå står en del av befolkningen helt utanför det digitala samhället. Drygt en halv miljon vuxna svenskar använder inte internet idag, enligt den senaste rapporten ”Svenskarna och internet” från Internetstiftelsen. Ålder är den vanligaste gemensamma faktorn till att man inte använder internet. Även inkomst, utbildning, bostadsort, etnisk bakgrund och funktionsvariationer påverkar användandet av internet och den digitala kompetensen. Men det är långt fler som någon gång upplever att de inte klarar av digitala tjänster, eller är trygga med och förstår information och nyhetsflöden.
Socio-ekonomiska faktorer bidrar också till att den digitala kompetensen bland befolkningen och tillgången till nödvändig teknik varierar mycket. Några medborgare står helt utanför. Hur kan då utmaningarna med att skapa ett digitalt samhälle för alla hanteras?
Det offentligas ansvar
– Här har våra politiker och tjänstepersoner inom det offentliga ett stort ansvar. Politikerna behöver skapa visioner och forma strukturer och institutioner på ett sätt som bidrar till ett gott digitalt samhälle. Tjänstepersoner kan bidra genom att motivera och utbilda medborgarna men också göra digitala resurser tillgängliga för fler, säger Elin Wihlborg.En ökad digital delaktighet bidrar också till att bygga ett hållbart samhälle. Digitala tjänster och informationskanaler är viktiga för att bidra till de globala hållbarhetsmålen, som god hälsa och välbefinnande, god utbildning för alla och minskad ojämlikhet. Dessa mål kan bara nås helt om fler människor i samhället är inkluderade i den digitala världen.
Goda exempel från verkligheten
Samverkansdagen avslutades med att åhörarna fick ta del av två konkreta exempel från Linköping och Motala. Där har man jobbat framgångsrikt med metoder för att inkludera de som står en bit ifrån det digitala samhället.
Kontakt Linköping i Skäggetorp
Ahmed Kaharevic, doktorand i statsvetenskap på LiU och Martin Liabäck, verksamhetschef för Kontakt Linköping, berättade om hur Kontakt Linköping i Skäggetorp hjälper invånarna att utföra e-tjänster som Linköpings kommun tillhandahåller. Det kan till exempel handla om att byta skola eller söka ekonomiskt bistånd. Verksamheten vid kontoret i Skäggetorp bygger på att besökarna ska få hjälp till självhjälp. Här finns ett antal datorer som kan användas, personalen guidar kunderna rätt och går igenom processen på skärmen tillsammans med kunden. Besökarna kan även kopiera, skriva ut och lämna in dokument till kommunen i pappersform, om de av någon anledning inte kan eller vill skicka in det digitalt.
Kontoret i Skäggetorp har ungefär 80 besökare per dag, majoriteten har invandrarbakgrund, förstår lite eller ingen svenska alls och har kanske inte heller tillgång till datorer eller annan teknisk utrustning i sitt hem.
Här kan du se filmen om Kontakt Linköping och verksamheten i Skäggetorp.
DigidelCenter i Motala
Johanna Sefyrin, docent i informationssystemutveckling på LiU, berättade om DigiDelCenter i Motala som jobbar med att öka den digitala kompetensen och minska det digtala utanförskapet hos invånarna. Hit kommer människor som behöver hjälp med allt från att få i gång en ny smartphone till att starta en Facebooksida eller delta i en nybörjarkurs i datoranvändning. Även här står hjälp till självhjälp i fokus och ett av målen är att besökarna ska kunna få ett större digitalt självförtroende.
DigidelCenter i Motala startade som ett projekt 2017 med stöd från bland annat Internetstiftelsen, Motala kommun och Region Östergötland. Projektet blev utsett till en nationell modell och en förebild för andra kommuner i Sverige som vill jobba med att höja den digitala kompetensen hos sina invånare. Sedan 2019 är projektet en integrerad del av bibliotekets verksamhet.
Läs mer om Digidel i Motala och se filmen från verksamheten på projektets webbplats.
------------------------------------------------------------------------------------------------------
Samverkansdagen arrangeras av Linköpings kommun och Linköpings universitet som en del av East Sweden Innovation Week.
