Om möjligheterna att åstadkomma nettonegativa utsläpp

Går det att ta bort redan gjorda utsläpp av koldioxid från atmosfären? Denna frågeställning har faktiskt nyligen kommit att bli aktuell på den internationella klimatpolitiska scenen. I min forskning studerar jag vetenskaplig kunskapsproduktion, debatten i massmedia och hur möjligheterna att åstadkomma så kallade nettonegativa utsläpp av koldioxid ser ut i Sverige och Tanzania.

Det internationella klimatmötet i Paris 2015 hyllades som ett historiskt tillfälle där världens politiker äntligen tog sitt ansvar för begränsa den globala temperaturökningen. Efteråt har dock flera forskare påpekat och kritiserat en öm punkt i klimatavtalet, nämligen att det förutsätter storskalig implementering globalt av så kallad BECCS – bioenergi med avskiljning och lagring av koldioxid. Det är en teknologi som på ett teoretiskt plan innebär enorma fördelar eftersom den bygger på idén om netto-negativa emissioner, det vill säga att man återtar redan gjorda koldioxidutsläpp från atmosfären genom att förbränna biomassa och deponerar den koldioxid som därmed frigörs, samt planterar motsvarande mängd ny biomassa – man tar med andra ord bort gamla utsläpp. På ett praktiskt plan är metoden emellertid närmast helt oprövad och därtill förknippad med en mängd osäkerheter och risker. 

BECCS tar exempelvis väldigt stora landarealer (kanske en yta motsvarande två Indien) i anspråk för odling av biomassa som ska förbrännas, vilket riskerar hota biodiversitet och skapa konflikt med andra former av skogs- och landanvändning. I höginkomstländer lär detta ge upphov till allvarliga konflikter med etablerade industrier, vilka saknar kommersiella incitament att implementera tekniken och. I låginkomstländer är risken uppenbar att BECCS kommer att sätta press på fattiga människors livsuppehällen genom att göra stora land- och skogsområden otillgängliga.

Detta är en samhällsvetenskaplig studie där vi kommer att kritiskt granska om och hur BECCS kan anses vara politiskt och socialt möjligt att implementera på den skala som Paris-avtalet förutsätter, och om det är möjligt att göra på ett sätt som inte riskerar leda till ökad fattigdom i låginkomstländer. Undersökningen utgörs av en omfattande sammanfattning av det vetenskapliga läget, fallstudier och fokusgruppintervjuer med berörda aktörer i Sverige och Tanzania, och utförs i samarbete mellan Linköpings universitet och universitetet i Dar es Salaam.

Finansierat av Vetenskapsrådet.

 

Publikationer
Visa/dölj innehåll

2019

2018

2017

Nyheter
Visa/dölj innehåll

Nyheter
Visa/dölj innehåll

CV i korthet
Visa/dölj innehåll

  • 2015
    Docent
  • 2013
    Universitetslektor
  • 2008
    PhD Linköpings universitet

 

Andra forskare inom området
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll