I min forskning studerar jag vetenskaplig kunskapsproduktion, debatten i massmedia och hur möjligheterna att åstadkomma så kallade nettonegativa utsläpp av koldioxid ser ut med Sverige och Tanzania som fall.
Jag bedriver samhällsvetenskapliga studier av storskaliga tekniker för att mildra klimatförändringarna. De senaste åren har jag studerat de tekniska och ekonomiska möjligheterna att använda metoderna bioenergy with carbon capture and storage (BECCS) samt biokol och deras olika politiska och vetenskapliga sammanhang. BECCS innebär att koldioxid avskiljs från biomassa som processas vid storskaliga anläggningar, till exempel vid massa- och pappersbruk och kraftvärmeanläggningar. Koldioxiden transporteras sedan till geologiska formationer där den deponeras. En nettonegativ effekt skulle kunna nås i takt med att motsvarande mängd biomassa som processades återväxer. Biokol framställs genom långsam pyrolys av biomassa och kan då den placeras i odlingsmark både binda kol samt ha jordförbättrande egenskaper.
Det finns stora kunskapsluckor och bristande erfarenheter kring båda metoderna och de är inte i närheten av att vara utvecklade i den omfattning Parisavtalet förutsätter, men i takt med att klimatmålen har blivit mer ambitiösa har de blivit allt mer aktuella i både politiska och vetenskapliga sammanhang. Det är därför viktigt att samhällsvetenskaplig, humanistisk och teknisk forskning samverkar för att både kritiskt granska och nyansera de olika perspektiv, föreställningar och visioner som relaterar till negativa utsläpp samt empiriskt undersöka pågående och avslutade tekniska projekt som haft eller har som ambition att utveckla dessa metoder.
Linköping University Negative Emissions Technologies
Jag leder fem tvärvetenskapliga projekt som inkluderar ett tiotal personer. Projekten finansieras av Vetenskapsrådet, Formas och Energimyndigheten och omfattar utöver Linköpings universitet, Kungliga tekniska högskolan, Universitetet i Dar es Salaam i Tanzania samt Leibniz institute of vegetable and ornamental crops i Berlin. Alla projekt samlas under det övergripande projektet Linköping University Negative Emissions Technologies (LUNETs).
Projektmedlemmarna är organiserade och arbetar inom en eller flera av LUNETs fyra forskningsinriktningar: 1) studier av förutsättningar för BECCS/negativa utsläpp i svensk och nordisk industri, 2) negativa utsläpp och hållbara jordbruk i utvecklingsländer, 3) konstruktioner av vetenskaplig kunskap om negativa utsläpp och 4) negativa utsläpp och klimatpolitik och policy.
För närvarande undersöks Sverige, Norden, Europa och Tanzania som fall men också hur kunskap om de olika metoderna konstrueras genom vetenskapliga modeller, så kallade Integrated Assessment Models (IAMs), och den vetenskapliga debatten om BECCS samt politiken kring negativa utsläpp. Projekten bidrar med förståelse av hur nuvarande strukturer och politik främjar eller begränsar utvecklingen av metoderna, hur utvecklingen skulle kunna stödjas på ett konstruktivt vis samt med kritiska perspektiv på teknikernas globala och nationella potential. Därutöver engagerar projekten olika samhällsaktörer genom löpande dialoger för att aktualisera viktiga frågor och i ett tidigt skede inkludera många perspektiv på metoderna.
Pågående forskningsledning:
2019-2024. Formas (Visions and Conditions for a Fossil-Free Welfare Society): ”Opening the portfolio of negative emissions technologies: A comprehensive study of social, techno-economic and ethical dimensions of biomass-based NETs in Sweden and Tanzania”.
2018-2023. Swedish Energy Agency (Graduate School Energy Systems): “An integrative systems approach to a carbon neutral industry”.
2018-2021. Swedish Energy Agency (MESAM): “Carbon capture and storage in Sweden: Historical lessons, current perceptions, and policy instruments”.
Avslutade projekt:
2016-2020. The Swedish Research Council (VR) (Sustainability and Resilience): ”Conflicting ambitions concerning the use of biomass – Sweden, Tanzania and the World”.
2016-2020. Formas (Future Research Leaders):” Negative carbon dioxide emissions as a feasible transition pathway to sustainability? The uncertainties, barriers, challenges and possibilities of large-scale BECCS implementation in Sweden”.
2012-2016. Formas (Grants for sustainable development research in the social sciences and humanities areas): “A study of sustainable development: the case of geoengineering”.
