Fotografi av Anders Hansson

Anders Hansson

Biträdande professor, Enhetschef

Plan B som klimatåtgärder - Återtag av koldioxid och solar geoengineering

Går det att ta bort redan gjorda utsläpp av koldioxid från atmosfären och kan man kyla jorden genom att reglera solinstrålningen? Dessa frågeställningar har faktiskt nyligen kommit att bli aktuella på den internationella klimatpolitiska scenen.

I min forskning studerar jag vetenskaplig kunskapsproduktion, debatten i massmedia och hur möjligheterna att åstadkomma så kallade nettonegativa utsläpp av koldioxid ser ut med Sverige och Tanzania som fall, samt kunskapsläget om solar geoengineering.

Jag bedriver samhällsvetenskapliga studier av storskaliga tekniker för att mildra klimatförändringarna. De senaste åren har jag studerat de tekniska och ekonomiska möjligheterna att använda metoderna bioenergy with carbon capture and storage (BECCS) samt biokol och deras olika politiska och vetenskapliga sammanhang. BECCS innebär att koldioxid avskiljs från biomassa som processas vid storskaliga anläggningar, till exempel vid massa- och pappersbruk och kraftvärmeanläggningar. Koldioxiden transporteras sedan till geologiska formationer där den deponeras. En nettonegativ effekt skulle kunna nås i takt med att motsvarande mängd biomassa som processades återväxer. Biokol framställs genom långsam pyrolys av biomassa och kan då den placeras i odlingsmark både binda kol samt ha jordförbättrande egenskaper.

Det finns stora kunskapsluckor och bristande erfarenheter kring båda metoderna och de är inte i närheten av att vara utvecklade i den omfattning Parisavtalet förutsätter, men i takt med att klimatmålen har blivit mer ambitiösa har de blivit allt mer aktuella i både politiska och vetenskapliga sammanhang. Det är därför viktigt att samhällsvetenskaplig, humanistisk och teknisk forskning samverkar för att både kritiskt granska och nyansera de olika perspektiv, föreställningar och visioner som relaterar till negativa utsläpp samt empiriskt undersöka pågående och avslutade tekniska projekt som haft eller har som ambition att utveckla dessa metoder.

Linköping University Negative Emissions Technologies

Jag leder flera tvärvetenskapliga projekt som inkluderar ett tiotal personer. Projekten finansieras av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, Vetenskapsrådet, Formas och Energimyndigheten och omfattar utöver Linköpings universitet, Kungliga tekniska högskolan, Universitetet i Dar es Salaam i Tanzania samt Leibniz institute of vegetable and ornamental crops i Berlin. Alla projekt samlas under det övergripande projektet Linköping University Negative Emissions Technologies (LUNETs).

Projektmedlemmarna är organiserade och arbetar inom en eller flera av LUNETs fem forskningsinriktningar: 1) studier av förutsättningar för BECCS/negativa utsläpp i svensk och nordisk industri, 2) negativa utsläpp och hållbara jordbruk i utvecklingsländer, 3) konstruktioner av vetenskaplig kunskap om negativa utsläpp, 4) solar geoengineering och 5) negativa utsläpp, klimatpolitik och policy.

För närvarande undersöks Sverige, Norden, Europa och Tanzania som fall men också hur kunskap om de olika metoderna konstrueras genom vetenskapliga modeller, så kallade Integrated Assessment Models (IAMs), och den vetenskapliga debatten om BECCS samt politiken kring negativa utsläpp. Projekten bidrar med förståelse av hur nuvarande strukturer och politik främjar eller begränsar utvecklingen av metoderna, hur utvecklingen skulle kunna stödjas på ett konstruktivt vis samt med kritiska perspektiv på teknikernas globala och nationella potential. Därutöver engagerar projekten olika samhällsaktörer genom löpande dialoger för att aktualisera viktiga frågor och i ett tidigt skede inkludera många perspektiv på metoderna.

Beviljade bidrag som huvudsökande

2023-2026. Regrettable Necessity or Fungible Climate Action (ReFLECT)? Bringing Transparency to Interactions Between Science and Society on Solar Geoengineering. The Swedish Energy Agency. Call: (MESAM/Humans, Society, Energy Systems). (2022-P01045) (5MSEK)

2023-2028. Negotiating climate emergency: understandings of temporality in science, public debates, and politics. Marcus and Amalia Wallenberg Foundation. Call: Focus on the Humanities. (2022-0070) (6MSEK)

2022-2026. Below zero – Responsible and adaptive realization of sociotechnical bioenergy systems with carbon capture and storage. The Swedish Energy Agency (Graduate School Energy Systems): “An integrative systems approach to a carbon neutral industry”. (2022-200296) (11,2MSEK).

2019-2024. Formas (Visions and Conditions for a Fossil-Free Welfare Society): ”Opening the portfolio of negative emissions technologies: A comprehensive study of social, techno-economic and ethical dimensions of biomass-based NETs in Sweden and Tanzania”. (7.5MSEK)

2018-2024. Swedish Energy Agency (Graduate School Energy Systems): “An integrative systems approach to a carbon neutral industry”. (9.2MSEK)

Avslutade

2018-2021. Swedish Energy Agency (MESAM): “Carbon capture and storage in Sweden: Historical lessons, current perceptions, and policy instruments”. (~3MSEK)

2016-2020. The Swedish Research Council (VR) (Sustainability and Resilience): ”Conflicting ambitions concerning the use of biomass – Sweden, Tanzania and the World”. (5.2MSEK)

2016-2020. Formas (Future Research Leaders):” Negative carbon dioxide emissions as a feasible transition pathway to sustainability? The uncertainties, barriers, challenges and possibilities of large-scale BECCS implementation in Sweden”. (3MSEK)

2012-2016. Formas (Grants for sustainable development research in the social sciences and humanities areas): “A study of sustainable development: the case of geoengineering”. (4MSEK)

Publikationer

2024

Alexander Olsson, Emily Rodriguez, Anders Hansson, Sigrid Jansson, Mathias Fridahl (2024) Forerunner city or net-zero opportunist?: Carbon dioxide removal in Stockholm, residual emissions and risks of mitigation deterrence Energy Research & Social Science, Vol. 113, Artikel 103567 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Baraka Ernest, Amna Eltigani, Pius Z. Yanda, Anders Hansson, Mathias Fridahl (2024) Evaluation of selected organic fertilizers on conditioning soil health of smallholder households in Karagwe, Northwestern Tanzania Heliyon, Vol. 10, Artikel e26059 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Anna Scaini, Joseph Mulligan, Håkan Berg, Albert Brangarí, Vera Bukachi, Sebastian Carenzo, Da Chau Thi, Colin Courtney-Mustaphi, Anneli Ekblom, Hanne Fjelde, Mathias Fridahl, Anders Hansson, Lettice Hicks, Mattias Höjer, Benard Juma, Jaan-Henrik Kain, Rebecca W. Kariuki, Soben Kim, Paul Lane, Ainara Leizeaga, Regina Lindborg, John Livsey, Steve W. Lyon, Rob Marchant, Jennifer R. McConville, Linus Munishi, David Nilsson, Luke Olang, Stefan Olin, Lennart Olsson, Peter Msumali Rogers, Johannes Rousk, Hans Sandén, Nophea Sasaki, Anna Shoemaker, Benjamin Smith, Lan Thai Huynh Phuong, Ana Varela Varela, Manjunatha Venkatappa, Giulia Vico, Nina Von Uexkull, Christine Wamsler, Menale Wondie, Patrick Zapata, María José Zapata Campos, Stefano Manzoni, Anna Tompsett (2024) Pathways from research to sustainable development: Insights from ten research projects in sustainability and resilience Ambio (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Anders Hansson (2024) Making the 1.5°C Aspirational Climate Target Tangible with Carbon Dioxide Removal and Boundary Work Climate, Science and Society: A Primer, s. 268-275 (Kapitel i bok, del av antologi) Vidare till DOI

2023

Phil Renforth, Rob Bellamy, David Beerling, Miranda Boettcher, Davide Bonalumi, Miguel Brandão, Mathias Fridahl, Sabine Fuss, Anders Hansson, Clare Heyward, Ben Kolosz, Patrick Lamers, Duncan McLaren, Raffaella Pomi, Daniel L. Sanchez, Soheil Shayegh, Volker Sick, Mijndert Van der Spek, Vikram Vishal, Jennifer Wilcox (2023) Specialty grand challenge: Renaming our section to "Carbon Dioxide Removal" Frontiers in Climate, Vol. 5, Artikel 1279109 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI

Forskningsmiljöer och projekt

Solstrålar på en himmel med moln

Solstrålsreglering som nödvändigt ont eller fullvärdig klimatåtgärd?

Forskningen om solar geoengineering (solstrålsreglering) är kontroversiell och ställs inför djupa osäkerheter, risker och etiska frågeställningar. Vi studerar kunskapsproduktionen genom hur dessa utmaningar hanteras i modeller och av modellerare.


Mesam
Smältande isberg

Förhandla klimatnödläget

Den övergripande frågan i projektet är hur några centrala nyckelbegrepp, som alla förhåller sig till klimatnödläge, har cirkulerat i olika sammanhang och påverkat förståelsen av klimatåtgärder över tid.


Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond
En bild på skog.

Under nollpunkten

Projektet syftar till ökad kunskap om hur samhället kan bygga robust och anpassningsbar kapacitet att hantera barriärer för att främja bioenergi med koldioxidavskiljning och lagring (bio-CCS).

Människor vid en industri vid Oulu i Finland.

Linköping University Negative Emission Technologies LUNETs

Allt fler klimatmål förutsätter nettonegativa utsläpp av koldioxid. Här studeras metoderna bioenergy with carbon capture and storage (BECCS) och biokol i Norden och Tanzania.

Beslutsarenan i Norrköping.

Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR

En plattform för samverkan och kunskapsproduktion för att främja samhällsförändringar mot en säker och rättvis klimatframtid för alla. Vårt mål är att skapa kunskap och metoder som kan stödja och främja nationella och internationella klimatåtgärder.

En tekniker arbetar med en solpanel

STRIPE - Socioteknisk forskning om infrastrukturer, politik och miljö

STRIPE samlar forskare som intresserar sig för infrastrukturers politiska och ekologiska dimensioner. Vi forskar tvärvetenskapligt på hur klimat- och hållbarhetsrelaterade diskurser samverkar med infrastrukturers framväxt.

Aktuellt/i media

Dålig vecka för vaccintilliten, public service utan underhållning – vad finns kvar?

Om klimatbekämpning med jättelika ballonger. Anders Hansson medverkar i Godmorgon Världen, P1 i Sveriges Radio. Lyssna på SR.se.

Geoengineering – att manipulera klimatet

I takt med att klimatkrisen förvärras pratar allt fler om att nya tekniker kan rädda oss. Men vad händer om de tvärtom gör allt värre? Anders Hansson medverkar i Dystopia, P3, Sveriges radio 2021. Lyssna på SR.se.

CV i korthet

Roller

  • 2021
    Biträdande professor
  • 2015
    Docent
  • 2013
    Universitetslektor
  • 2008
    PhD Linköpings universitet

 

Handledning

  • Huvudhandledare
    Emily Rodriguez, LiU
    Maria Mårtenskog, Högskolan i Dalarna
  • Biträdande handledare
    Adrian Lefvert, KTH
    Alexander Olsson, KTH
    Ernst Baraka, University of Dar Es Salaam
  • Postdok-handledning
    Daniel Andersson, LiU

Andra forskare inom området

Organisation