15 maj 2024

Hon är litteraturvetaren som fördjupat sig i upphovsrätt, patent och varumärken. När professor Eva Hemmungs Wirtén är redo för en ny fas i sin akademiska karriär väntar berättelsen om ett av Frankrikes mest kända viner och områden: champagne. 

En person sitter på en stol.
Eva Hemmungs Wirtén, professor i medierad kultur vid LiU. Anna Nilsen
– Historien om champagne är på något sätt också historien om den moderna immaterialrätten. Jag är en frankofil uti fingerspetsarna och har alltid försökt se till att mina forskningsprojekt har franska förtecken, säger hon och skrattar.

Eva Hemmungs Wirtén är sedan 2014 professor i medierad kultur vid LiU. Hon forskar sedan 25 år tillbaka om immaterialrätt och fick 2017, som första svenska kvinna inom humaniora och samhällsvetenskap, ett Advanced Grant från Europeiska forskningsrådet för projektet ”Patents as Scientific Information, 1895-2020,” eller PASSIM.

– Immaterialrätt är ett paraplybegrepp kring en uppsättning av juridiska rättigheter, kan man säga. De största är upphovsrätten, patent och varumärken. De har alla skilda historier och skyddar saker på olika sätt.

”Var klassisk nörd”

Varför hon hamnade här går till viss del att härröra till ett tal av den franska författaren Victor Hugo, om behovet av internationell upphovsrätt, från 1878. Men det var delvis också en slump. För det har varit många spännande svängar i Eva Hemmungs Wirténs liv. Att hon skulle bli akademiker var inget utstakat mål – det fanns ingen akademisk tradition i familjen.

– Jag är ett adopterat ensambarn som var otroligt älskad av min mamma och pappa. Men jag växte upp till en riktig nörd, och när jag blev tonåring hade jag läst nästan alla ryska poeter och författare jag kunde få tag på. Att vara så ”insnöad” är ett drag som inte är helt dumt när man blir akademiker, tror jag. 

En grupp av personer.
Eva Hemmungs Wirtén tillsammans med forskargruppen i PASSIM-projektet.

Öppnade deckarbokhandel

Hon började på Kulturvetarlinjen på Stockholms universitet i slutet av 1970-talet, men tog ett tidigt studieuppehåll och jobbade på klassiska Hedengrens bokhandel i Stockholm. Efter ett halvår i Paris var det dags att öppna en egen deckarbokhandel; Sherlock’s.

– Det var innan deckarboomen hade kommit till Sverige, så när jag tänker tillbaka vill jag gärna tro att jag var före min tid. Men det blev för tufft, efter att inte haft någon lön på ett år och dragit på mig skulder var vi tvungna att bita i det sura äpplet och stänga.

Eva Hemmungs Wirtén återvände till universitetet och kulturvetarlinjen. Efter examen och några år som frilansjournalist väntade nästa steg på den akademiska stegen när hon kom in på forskarutbildningen i litteratursociologi i Uppsala.

Försökte rymma

Hon planerade att skriva sin avhandling om varumärken i litteraturen – men det ville inte hennes professor i Uppsala som inte tyckte att det var litteraturvetenskap.

– Då försökte jag rymma till annan institution, men det gick inte så bra! Så jag fick krypa tillbaka till korset och skriva om Harlequin-böckerna, sådana kärleksromaner eller kiosklitteratur som man ofta säger, och det blev ett jättebra ämne.

Eter att hon disputerat, fått tre barn och inte ville tigga om timmar på institutionen väntade ett forskningslektorat vid Högskolan i Borås och senare en postdoc i USA innan Eva återvände till Uppsala universitet och Institutionen för ABM. En anställning som mynnade ut att hon blev professor i biblioteks- och informationsvetenskap.

– Jag är litteraturvetare, men har aldrig haft ett jobb inom litteraturvetenskap. Jag har varit professor i biblioteksvetenskap, men har ingen bakgrund i disciplinen. Nu är jag professor i medierad kultur, som inte är en disciplin alls. Men jag har alltid jobbat med immaterialrätt och frågor av hur kunskap och kultur regleras genom den.

Bok om Champagne väntar

Eva Hemmungs Wirtén har bytt lärosäten flera gånger. Både i Sverige och i USA. Att se nya miljöer och arbetssätt har stora fördelar, tycker hon. Och skulle gärna se fler inom akademien i Sverige göra samma sak.

– Det är jätteviktigt. Saker som ser ut på ett sätt på exempelvis LiU fungerar inte på samma sätt i Uppsala. Eller tvärtom. När jag sökte den här professuren visste jag att den tvärvetenskapliga miljön skulle passa mig, och att det så småningom ledde till ett ERC-anslag var beroende av att jag fick flytta efter 10 år. Inte för att de jag jobbat med inte var fantastiska människor, utan det behövdes helt enkelt en ny sammansättning av personer.

Till sist; vad är det bästa med ditt jobb?

– Oj! Det är ett privilegium att få arbeta som jag gör. Jag tror långsiktighet är något av det viktigaste inom akademin. Att, som nu, med 25 års erfarenhet av immaterialrätt ha friheten att kunna bestämma att jag vill skriva en bok om champagne. Att också kunna skriva på ett nytt sätt, nå nya läsare också utanför akademien och att kunna förmedla både mitt intresse för immaterialrätten och champagne känns otroligt stimulerande.

Hör mer om Eva Hemmungs Wirténs tankar om sitt älskade Frankrike, historien om champagne och framtiden i spelaren här ovan.

Läs mer om Eva och hennes forskning

Senaste nytt från LiU

Närbild på små bitar av lever i en petriskål.

Levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse hur bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig. Upptäckten kan bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga spridning till andra organ.

Kvinna i trappa.

Den otekniska flickan är en myt

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet undersöker Ulrika Sultan orsakerna.

Kvinna står på väg med korsade armar.

Hon vill få robotar att uppföra sig bättre

Forskaren Hannah Pelikan tror att vi kommer att få se ökade konflikter mellan människor och robotar i framtiden. I sin forskning filmar hon vardagliga möten mellan människa och maskin för att se vad som händer.