freir97

Fredrik Iredahl

Universitetslektor, Docent

Min forskning utgår dels från studier av komplikationer till metabol sjukdom, dels studier av hudens minsta kärl. Långsiktig strävan är att med minimalt invasiva mätmetoder uppnå individualiserad förebyggande behandling mot metabola komplikationer.

Presentation

Sedan början 1980-talet har genomsnittssvensken blivit 2cm längre och 7kg tyngre. Mer än varannan svensk man och drygt fyra av tio kvinnor har nu övervikt eller fetma. Globalt, enligt WHO, finns det numera fler människor med fetma än undervikt. Samtidigt har en ökning av komplikationer relaterade till metabola avvikelser observerats. Idag bedöms 20-25 % av världsbefolkningen ha förekomst av icke-alkoholorsakad fettleversjukdom, där ett starkt samband med övervikt och typ 2-diabetes föreligger. Hos individer diagnosticerade med typ 2-diabetes har fettlever identifierats hos över 80 %. Leversjukdom är oftast symtomfri fram till dess att allvarliga komplikationer kopplade till nedsatt leverfunktion uppstår. Det finns också anledning att misstänka att en stor del patienter med typ 2-diabetes inom svensk primärvård har en odiagnostiserad obstruktiv sömnapné (OSA). OSA är en behandlingsbar riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom, trafik och arbetsplatsolyckor liksom för tidig död, såväl som progress av fettleversjukdom.

Mikrocirkulationen brukar definieras som de minsta kärlen i kroppen med en diameter på mindre än 150 µm. På den här nivån sker utbytet av syre liksom näringsämnen och en fungerande mikrocirkulation är central för levande organismer. Huden har utifrån dess tillgänglighet ofta använts som modell för studier av mikrocirkulationen. Flera olika patientgrupper har studerats för att bättre förstå betydelsen av nedsatt mikrocirkulation. Däribland har patienter med typ 2-diabetes observerats ha nedsatt förmåga att rekrytera hudens kärlbädd. I min forskningslinje tillämpas nyutvecklade optiska mättekniker liksom provokationsmodeller för att observera hudens naturliga dynamik. Målet är att identifiera tidiga tecken till påverkad kärlfunktion innan kliniska komplikationer har manifesterats.

Nyheter

Om mig

CV

  • 2014 Läkarexamen vid Linköpings universitet
  • 2016 Leg. Läkare
  • 2016 Medicine doktorsexamen vid Linköpings universitet
  • 2021 Frivillig specialistexamen i Allmänmedicin (SFAM)
  • 2021 Specialist i Allmänmedicin
  • 2022 Docent i Allmänmedicin

Utbildningsuppdrag

  • Läkarprogrammet, Programansvarig
  • Läkarprogrammet, handledare självständigt arbete
  • Läkarprogrammet, VFU-ansvarig

Övriga uppdrag

  • Huvudhandledare för sex doktorander och bihandledare för tre doktorander
  • Ersättare i fakultetsstyrelsen vid Medicinska fakulteten
  • Ledamot Utbildning- och kompetensrådet
  • Forskningsrepresentant i Kunskapsråd Hälsa och Rehabilitering

Nätverk

  • WCMM Clincial Fellow
  • Medlem i CircM

Publikationer

Avhandling

2025

Jonas Agholme, Kim Ahtola, Ebba Toll, Carljohan Carlhäll, Pontus Henriksson, Stergios Kechagias, Peter Lundberg, Patrik Nasr, Oleg Sysoev, Magnus Wijkman, Mattias Ekstedt, Martin Ulander, Fredrik Iredahl (2025) Clinically available predictors of obstructive sleep apnoea requiring treatment in type 2 diabetes patients in primary care Scientific Reports, Vol. 15, Artikel 8710 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Fredrik Iredahl, Elvar Theodorsson, Mike Jones, Tomas Faresjö, Åshild Olsen Faresjö (2025) Non-support from the immediate boss is associated with stress and unsafety at work Frontiers in Public Health, Vol. 13, Artikel 1416609 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Freya Mariann Richter, Moa Nilsson, Joakim Henricson, Carl Johan Östgren, Marcus Larsson, Tomas Strömberg, Ingemar Fredriksson, Fredrik Iredahl (2025) Sex and age-related day-to-day variability in the skin microcirculation during post-occlusive reactive hyperemia Microvascular Research, Vol. 159, Artikel 104783 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Jenny Theorell-Haglow, Martin Ulander, John Brandberg, Martin Claesson, Karl A. Franklin, Jan Hedner, Magnus Hultin, Fredrik Iredahl, Eva Lindberg, Mirjam Ljunggren, Andrei Malinovschi, Maria Mannila, Ida Pesonen, Anthony Prakash, Carin Sahlin, Magnus Skold, Jonas Spaak, Hanan Tanash, Ding Zou, Ludger Grote (2025) What are the important risk factors for excessive daytime sleepiness in a population-based cohort? Journal of Sleep Research, Artikel e14449 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Fredrik Iredahl, Erik Tesselaar, Hanna Jonasson, Daniel Wilhelms, Joakim Henricson (2025) Concentration-dependent microvascular responses to repeated iontophoresis of acetylcholine Microvascular Research, Vol. 157, Artikel 104749 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI

Forskning

Vasomotion

Vasomotion är rytmiska kärlkontraktioner vilket kan observeras med optiska mättekniker med hjälp av frekvensanalys. Vasomotion återspeglar olika fysiologiska processer som pulsfrekvens, andningsfrekvens, liksom kärlens stimulering från sympatiska nervsystemet samt endotelets funktion. Med hjälp av nyutvecklad teknik och databearbetning studeras betydelsen av vasomotion och dess möjliga kliniska tillämpningsområden. I projektet samlas data in genom experimentella studier på friska forskningspersoner och individer med typ 2-diabetes.

EPSONIP

Upp till 8 av 10 patienter med typ 2-diabetes uppskattas ha fettinlagring i levern, vilket visat sig vara associerat med ökad risk att dö i hjärtkärlsjukdom. Omkring var tionde individ med fettlever drabbas av ärrvävnad i levern som kan leda till allvarliga leverkomplikationer. Risken att lida av sömnstörningar är också ökad vid typ 2-diabetes i jämförelse med friska forskningspersoner. I kohortstudien EPSONIP (Evaluating Prevalence and Severity of Nafld In Primary Care) studeras förekomst av fettlever och sömnstörningar (EPSONIP-Sleep) hos individer med typ 2-diabetes i Östergötland.

COSPRI

Bröstsmärta är det dominerande symtomet vid debut av både akut och kronisk kranskärlsjukdom, ett symtom som utgör omkring 1-2% av alla läkarbesök i primärvården. Välkända riskfaktorer utgör rökning, ogynnsamma blodfetter, förhöjt blodtryck, diabetes, nedsatt njurfunktion och nedsatt psykiskt mående. I projektet COSPRI (Chronic cOronary Syndrome in Swedish PRImary care) studeras primärvårdens handläggande av patienter som söker för bröstsmärta. Projektet innefattar både en kvantitativ och kvalitativ ansats.

Besök forskningsprojektens egna sidor

Kollegor

Organisation