Miljonsatsning på lovande forskare från regionens kliniker

Ida Blystad syns här på CMIV på Universitetssjukhuset i Linköping. Foto John Karlsson Vad forskar du om?
Jag är neuroradiolog och forskare på CMIV (Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering), med klinisk tjänst på Röntgenkliniken US. Min forskning är fokuserad på magnetkameraundersökningar, MR, av hjärnan. Som radiolog baseras den kliniska diagnostiken i huvudsak på morfologiska bilder för bedömning av olika sjukdomstillstånd. I vår forskargrupp arbetar vi med avancerade, ofta kvantitativa, MR-sekvenser för att öka kunskapen om hjärnan vid olika typer av sjukdomar med målsättningen att kunna driva diagnostiken längre och mer precist. Mina forskningsområden spänner över olika kliniska tillstånd, från diagnostik och uppföljning av hjärntumörer hos barn och vuxna till patienter med fatigue på grund av post-Covid syndrom, men även teknikutveckling av MR-sekvenser och AI-användning vid analys av MR-bilder.

Varför är du en av de utvalda från Region Östergötland?
Jag tror att jag är utvald som klinisk fellow då radiologi som ämne och därmed mina forskningsprojekt ligger just i gränslandet medicin/teknik. I mina forskningsprojekt samarbetar jag med forskare från teknisk fakultet, men även MR-fysiker, barnläkare, neurokirurger, patologer, rehabmedicinare, cellbiologer och forskare från filosofiska fakulteten. Det här gör att projekten är patientcentrerade med klinisk förankring och att vi samtidigt har möjlighet till en tvärvetenskaplig ansats med samarbete mellan många olika discipliner inom såväl sjukhuset som universitetet.

Hur tror du att din associering till WCMM kan komma din forskning till nytta?
WCMM har redan vidgat mitt nätverk, givit mig nya forskningskontakter och planer på nya samarbeten och forskningsprojekt. Jag hoppas kunna bidra överbroande mellan klinik/medicin och preklinik/teknik i nätverket. Inför framtiden så är det en stor fördel att få ta del av den forskningsinfrastruktur som WCMM står för och det nationella WCMM samarbetet. Själva anslaget gör också att jag har möjlighet att satsa på nya forskningsprojekt framåt, vilket jag är väldigt glad för.

Fredrik Iredahl. Foto John Karlsson Vad handlar din forskning om?
Min forskning fokuserar dels på komplikationer till övervikt och typ 2 diabetes. Detta i form av studier där förekomst och behandling av sömnapnésyndrom, fettleversjukdom och kranskärlssjukdom inom primärvården studeras. Dels fokuserar jag också på hudens minsta kärl och hur det lokala blodflödet kan återspegla både den lokala vävnadens såväl som kroppens funktion.

Varför är en av de utvalda från Region Östergötland?
Jag har pågående klinisk forskning med stark koppling till medicinteknik. Att jag både är delaktig i utvecklingsprojekt i en tidig fas samt tillämpar ny medicinteknik från ett vårdcentrals perspektiv skapar en helhetsbild som är en styrka i utvecklingsarbetet. Primärvården, där jag arbetar kliniskt på Åby vårdcentral, står också för betydande utmaningar inom ramen för att möta dagens och morgondagens vårdbehov.

På vilket sätt passar din forskningsprofil in på WCMM, gränslandet medicin/teknik?
Inom de forskningsgrupper jag ingår finns återkommande naturliga samarbeten mellan ingenjörer och kliniker från vården. Inom gränslandet medicin/teknik kan kliniska utmaningar lyftas och innovativa lösningar tillämpas. Detta utvecklingsarbete kräver samarbetsytor där olika kompetenser kan mötas. Jag trivs i dessa grupperingar som snabbt blir produktiva och är därför mycket tacksam till WCMM:s satsning.

Hur tror du att din associering till WCMM kan komma din forskning till gagn?
Inom WCMM:s nätverk finns framstående forskare i gränslandet medicin/teknik. Genom att få dela idéer och tankar inom denna konstellation bjuds möjligheten till att nya perspektiv kan belysas. Min förhoppning är också att kunna bidra med ett kliniskt allmänmedicinskt perspektiv till dessa diskussioner. Jag ser fram emot de kommande åren tillsammans med WCMM.

Hanna Israelsson Larsen. Foto John Karlsson Vad forskar du om?
Mitt primära forskningsområde och intresse är diagnostik, omhändertagande och behandling av patienter med varierande former av psykisk ohälsa i primärvården, samt kopplingen mellan biomarkörer och psykiska symtom/sjukdomar. Jag är intresserad av den biologiska stress psykisk ohälsa innebär, och dess fysiologiska påverkan på kroppen. Jag ser även att det här ligger väl i linje med allmänmedicinens grundprincip: att behandla hela människan och sambanden på flera nivåer mellan kropp/psyke. Jag driver bland annat tre stora studier i sydöstra sjukvårdsregionen som handlar om: 1) hur depression och utmattning skiljer sig från varandra och friska kontroller avseende biomarkörer för stress, inflammation och cellulärt åldrande, kognition, fMRI och symtomatologi (PrimeCog-studien); 2) hur integrerad beteendehälsa påverkar omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa i primärvården (IBH-studien) samt; 3) effekten av rehabiliteringskoordinering på patienter som sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa och smärta (STARS-studien).

Varför tror du att du är en av de utvalda från Region Östergötland?
Patienter med psykisk ohälsa är en av våra största patientgrupper i primärvården. Mitt forskningsområde berör alltså en mycket stor patientgrupp och kretsar kring primärvårdsperspektivet med nära vård i kombination med molekylära och cellulära mekanismer, vid varierande former av psykisk ohälsa. Det är ett nödvändigt och viktigt perspektiv, men relativt obeforskat i primärvården. I mina projekt kombinerar jag helhetsperspektivet där jag både går in på djupet och strävar efter en klinisk nytta och användbarhet av forskningsresultaten. Jag hoppas och tror att jag kan bidra med forskning av god kvalitet till Linköpings Universitet och RÖ, och vill även skapa nya nätverk inom WCMM kring mitt forskningsområde.


På vilket sätt passar din forskningsprofil in på WCMM, gränslandet medicin/teknik?
Jag tror att vi i primärvården behöver börja använda mer tekniska och digitala lösningar än vi gör idag, och ett av mina nystartade forskningsprojekt kretsar just kring användbarheten av digital testning av kognition vid depression och utmattning. Dessutom undersöker jag i flera av mina projekt antingen kopplingen mellan symtomatologi och/eller biomarkörer och/eller fMRI. Min forskning är transdisciplinär där medverkande forskare kommer från flera olika professioner, från preklinisk till klinisk nivå, från biomedicinare till läkare, psykologer och beteendevetare. Det innebär också att flera olika testmetoder och forskningsdesigner inkorporeras i projekten.

Hur tror du att din associering till WCMM kan komma din forskning till gagn?
Jag fram emot att få fortsätta utvidga min forskning mot teknik och biomarkörer inom WCMM, och ser också fram emot att skapa kontaktytor för att interagera och samverka med andra forskare inom WCMM både regionalt och nationellt. Associeringen till WCMM har faktiskt redan inneburit nya intressanta forskningssamarbeten Den utökade finansieringen ger såklart också större möjligheter att utvidga mina projekt.

David Kylhammar. Foto John Karlsson Vad forskar du om?
Jag vill bättre förstå vilka individer som kommer att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtsvikt, hjärtinfarkt och plötslig död. En stor del av min forskningstid ägnar jag därför åt den nationella studien SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study). SCAPIS inkluderar sammanlagt ca 30 000 ur befolkningen slumpvis utvalda personer i åldern 50-64 år, som genomgick ett stort undersökningspaket med bl.a. skiktröntgen av hjärtat och dess kranskärl, av lungorna och buken, lungfunktionsundersökning, ultraljud av halskärlen, EKG och blodtrycksmätningar. De fick också svara på ett batteri av frågor och lämnade blodprover för analys. De ca 5000 studiedeltagarna i Linköping genomgick dessutom en hjärtultraljudsundersökning och jag leder, tillsammans med professor Jan Engvall, SCAPIS hjärtultraljudsstudie. Förutom mitt engagemang i SCAPIS, så intresserar jag mig också bl.a. för den ovanliga, men mycket allvarliga lungkärlssjukdomen pulmonell arteriell hypertension och jag är också engagerad i projekt som rör värdering av diastolisk hjärtfunktion och hjärt-kärlengagemang vid den kroniska, reumatiska sjukdomen systemisk lupus erytematosus.

Varför tror du att du är en av de utvalda från Region Östergötland?
Till WCMM-satsningen på associerade kliniska fellows efterlyste man juniora forskare i gränslandet mellan medicin och teknik och det är ju just där jag rör mig. På Fysiologiska kliniken, där jag är kliniskt verksam som läkare, använder vi oss av funktions- och bildgivande undersökningsmetoder för att diagnostisera funktionsstörningar i framför allt hjärta, kärl och lungor. Jag tar med mig såväl mitt tekniska och metodologiska, som mitt fysiologiska och medicinska kunnande in i forskningen.

Hur tror du att din associering till WCMM kan komma din forskning till gagn?
Det känns väldigt roligt att vara utvald, som en av WCMM:s associerade kliniska fellows och jag hoppas att jag förutom det ekonomiska bidraget, vilket förstås kommer vara till stor nytta, som medlem i WCMM-nätverket också får chans att träffa och lära känna nya kollegor både i Linköping och runt i landet. Det kan både vara inspirerande och i bästa fall leda till fruktsamma forskningssamarbeten. 

Patrik Nasr. Foto John Karlsson Vad handlar din forskning om?
Mitt huvudfokus har varit att försöka förstå varför vissa individer med fettinlagring i levern utvecklar allvarlig leverskada. Det forskningsnätverk som jag tillhör har sedan över tjugo års tid genomfört flera prospektiva uppföljningsstudier av patienter med misstänkt eller konstaterad kronisk leversjukdom. Av naturliga skäl har forskningen främst kretsat kring icke-alkoholorsakad fettleversjukdom (eller NAFLD, från engelskans non-alcoholic fatty liver disease). NAFLD är den vanligaste kroniska leversjukdomen i världen med en förekomst på ca 25-30%. Den anses vara leverns uttryck för det metabola syndromet, vilken bland annat inkluderar övervikt och typ 2 diabetes. Senaste åren, och framförallt efter min disputation 2019, har vi utvidgat vårt lokala, nationella och internationella nätverk samt utvecklat vårt forskningsfält. En stor del av min forskningstid tillägnas idag muskelförtvining och kroppskonstitution vid kroniska leversjukdomar men även non-invasiv diagnostik och prognostisering av densamma. Då det är svårt att avgöra vilka individer med kronisk leversjukdom som fortskrider till svår leversjukdom, hoppas vi genom non-invasiva biomarkörer identifiera de individer som löper störst risk att försämras över tid.

Varför är du en av de utvalda kandidaterna från Region Östergötland?
Till Region Östergötlands och Linköpings Universitets WCMM-satsning efterlyste man kliniskt aktiva juniora forskare med forskning i gränslandet medicin och teknik. På Mag-tarmmedicinska klinikens leversektion har vi sedan många år ett välfungerande samarbete med CMIV och AMRA Medical AB. Tillsammans utformar, validerar och applicerar vi ny teknik i vår kliniska vardag. Styrkan i forskningsgruppen är inte enkom erfarenheten som alla delaktiga bidrar med, utan det translationella arbetssättet där vårdgivare, fysiker, ingenjörer, tekniker och biologer samarbetar. Jag har under flertal år värnat om, och utvecklat, samarbetet, vilket förhoppningsvis både syns i de projekt som bedrivs och de arbeten som skrivs.

På vilket sätt passar din forskningsprofil in på WCMM, gränslandet medicin/teknik?
Inom mitt forskningsnätverk och de forskningsnätverk där jag ingår bedrivs ständigt utveckling och utvidgning av translationella samarbeten. Kliniskt återfinns kardiologer, kliniska fysiologer, hepatologer, allmänmedicinare, radiologer och därutöver även ingenjörer, fysiker, kemister och biologer. Samarbetet mellan industrin, universitet och regionen är sedan länge etablerat och växer ständigt. Min forskningsprofil fokuserar främst på icke-invasiva biomarkörer för sjukdomsprogress, diagnos och fenotypning. Alla studier är prospektiva och utöver att samla in extensiv bilddiagnostisk data med magnetkamera, inhämtas även biologiskt material för biobankning och senare avancerad analys. Detta möjliggör framgent tillväxt av forskningsnätverket med nya och avancerade icke-invasiva analyser.

Hur tror du att din associering till WCMM kan komma din forskning till nytta?
Inom WCMM i Linköping finns flertal framstående forskare med flertal liknande beröringspunkter. Genom att träffas, vädra idéer och få en insikt i varandras projekt tror jag att framtida samarbeten naturligt kommer utkristalliseras. Därtill, som kliniskt aktiv, hoppas jag kunna bidra med perspektiv och data där våra intressen sammanfaller.

Daniel Wilhelms, specialistläkare och docent. Akutsjukvård som forskningsområde
Daniel Wilhelms leder en forskargrupp som arbetar med nya typer av prognosmodeller baserade på stora datamängder samt utveckling av fysiologisk mätteknik för akutsjukvård.

Att arbeta både kliniskt och med forskning ser Daniel som en nästan nödvändig kombination. Akutsjukvård är ett nytt forskningsområde i Sverige. Daniel och hans team bygger evidens för deras eget arbete och har ett mycket stort patientunderlag. Det är förhållandevis lätt att få deltagare till deras studier och det är enkelt att identifiera frågor som är viktiga för många patienter.