19 januari 2024

Med en uppskattad global konsumtion av 2,25 miljarder koppar dagligen är kaffe den mest använda beteendemässigt aktiva substansen världen över. Trots dess utbredda användning är den kliniska påverkan av kaffe på hjärt-kärlhälsan fortfarande oklar.

Människor dricker kaffe.
Forskarna ska undersöka hur att dricka kaffe påverkar hjärt- och kärlhälsan hos olika människor beroende på deras gener.

I en spännande och framåtblickande satsning har Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid Linköpings universitet avsatt betydande medel för att utforska den komplexa relationen mellan genetik, livsstil och hjärt-kärlhälsa.

Projektet, med titeln "Understanding How Genome and Lifestyle Shape Cardiovascular Health", fördjupar sig i sambandet mellan kaffeintag och dess påverkan på individuella genetiska predispositioner.

I spetsen för arbetet finns associerade kliniska fellows Fredrik Iredahl och David Kylhammar, tillsammans med WCMM Fellow Claudio Cantù. Deras ambitiösa projekt syftar till att avkoda mysterierna kring hur arv och livsstilsval, särskilt det globalt förekommande kaffedrickandet, formar hjärt-kärlhälsan. Genom att använda data från den nationella kunskapsbanken SCAPIS kommer teamet att analysera genetisk information och fenotypiska detaljer från över 30 000 deltagare i åldern 50-64.

En global vana under luppen

Kaffe hälls ner i en kopp med ett hjärta på.Forskarna kommer att tackla denna utmaning genom att slå samman nyckelkompetenser inom mänsklig metabol sjukdom (WCMM Clinical Fellow Fredrik Iredahl), inom hjärtfysiopatologisk avbildning (WCMM Clinical Fellow David Kylhammar) och inom genomik (WCMM Fellow Claudio Cantù). Med en uppskattad global konsumtion av 2,25 miljarder koppar dagligen står kaffe som den mest använda beteendemässigt aktiva substansen världen över. Trots dess utbredda användning är den kliniska påverkan av kaffe på hjärt-kärlhälsan fortfarande oklar. Projektet syftar till att kasta ljus över denna oklarhet genom att undersöka sambandet mellan kaffeintag och hjärt-kärlsjukdom, med beaktande av genetiska variationer som kan påverka individuella reaktioner på koffein.

Forskarna planerar att genomföra en omfattande analys med data från SCAPIS, där de granskar kardiovaskulär och pulmonär status, blodparametrar, thoraxavbildning, fysisk förmåga och andra biometriska data från 30 000 individer. Deras noggranna tillvägagångssätt syftar till att avslöja samband mellan livsstilsval, såsom kaffeintag, genetiska variationer och omformningen av hjärtat.

För att avslöja dolda samband

Förväntade resultat av projektet inkluderar att avslöja dolda statistiska samband mellan kaffeintag, patofysiologiska egenskaper och genetisk konstitution. Det ultimata målet är att generera förutsägelser om risk för hjärt-kärlsjukdom (CVD) baserat på kända genetiska, fenotypiska och livsstilsvariabler. Utöver omedelbar påverkan föreställer sig forskarna att lägga grunden för framtida studier och tillhandahålla en analytisk mall för att utforska andra multidimensionella dataset inom området för mänsklig patofysiologi.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

En person sitter och ler.

LiU-alumner hjälper industrin att spara pengar och energi

Han lämnade ett högavlönat jobb i gas- och oljeindustrin i Indien för en masterutbildning i hållbarhet och energiteknik på LiU. Sajid Athikkay ångrar inte u-svängen. Nu driver han ett företag som hjälper industrier att spåra och spara energi.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.