– Vi människor tenderar att utnyttja ett moraliskt ”wiggle room” för att rättfärdiga själviska beslut. Det innebär att man i vissa beslutssituationer agerar själviskt utan att man känner att det man gör är moraliskt fel, säger Kajsa Hansson, nybliven doktor i nationalekonomi vid Linköpings universitet och författare till avhandlingen Moral Illusions.
I sin avhandling har hon undersökt flera aspekter av vad hon kallar moraliska illusioner, som hon menar kan liknas med optiska illusioner. Den visar att vår moral kan ändras för att gagna oss själva i olika situationer.
– Rättvisa ligger i betraktarens öga. Men jag har använt mig av en bred definition av moral och tar inte hänsyn till om en särskild rättvisa är bra eller dålig utan snarare när man upplever att man inte når upp till sin egen uppfattning om god moral, säger Kajsa Hansson.
Liknar optisk illusion
Moraliska illusioner uppstår främst i konkurrensutsatta beslutssituationer när många tävlar om samma sak. Det beror på olika psykologiska mekanismer som gör att vi uppfattar rättvisa på olika sätt beroende på om vi lyckats eller misslyckats, speciellt när vi saknar information om rättvisa. När hjärnan försöker fylla i luckorna skapas en helhet som kanske inte stämmer överens med verkligheten – på samma sätt som en optisk illusion.
Ett exempel är hur vi ser på förluster. Misslyckas vi med en uppgift tenderar vi att skylla på en ojämn spelplan eller att spelet är riggat, men när vi vinner är det för att vi tror att vi är väldigt duktiga. Den här tendensen kan beskriva varför framgångsrika människor tror att världen är meritokratisk och därför tycker att ekonomiska olikheter är rättfärdiga.Kajsa Hansson, nybliven doktor i nationalekonomi vid Linköpings universitet och författare till avhandlingen Moral Illusions. Foto Thor Balkhed
Kajsa Hansson har även undersökt hur vi förhåller oss till beslut när människor kan undvika information som ofta uppmuntrar till osjälviskt beteende. Även där ändras vår moral då vi är obenägna att ta reda på mer information som riskerar att ge oss dåligt samvete och därmed känna oss tvingade att agera osjälviskt.
Mindre själviska vid demokratiska beslut
Men det verkar finnas ett undantag där moraliska illusioner inte spelar in – nämligen demokratiska beslut. Det kan bland annat handla om beslut på parlamentarisk nivå, men även i styrelserummet hos föreningar och företag eller andra ställen där fler är med och delar på beslutet. Fynden går emot den rådande teorin om att vi blir omoraliska för att ansvaret för ett beslut delas mellan flera personer. På engelska brukar fenomenet kallas ”diffusion of responsibility”.
– I demokratiska val kan vi alltid skylla på någon annan, och tidigare studier har visat att vi blir mer själviska om ansvaret för beslutet fördelas på flera. Men våra resultat visar inte stöd för att människor blir mer omoraliska i val, snarare på motsatsen, säger Kajsa Hansson.
Gemensam välfärd
I studien genomförde Kajsa Hansson och hennes kollegor tre experiment där deltagarna fick välja att donera eller ta pengar, antingen som en del av en demokratisk röst eller som enskild person. Det forskarna då såg var inget själviskt beteende kunde påvisas. Det finns till och med tendenser att vi skulle bli mer givmilda i ett sådant scenario.
– Våra fynd är egentligen goda nyheter. Det tyder på en insikt att man beslutar för andra och agerar tillsammans. En spekulation är att människor inser att man kan bidra mer till den gemensamma välfärden när alla bidrar, säger Kajsa Hansson.
Avhandlingen tar ett brett grepp på vårt beslutsfattande och hur vår moral påverkar den. Kajsa Hansson menar att den kan hjälpa oss att förstå varandra bättre.
– Vi kanske inte alltid håller med om varandras tolkningar av verkligheten, men vi kan förstå var de kommer från.
Avhandlingen finansierades av Stiftelsen Lars Hiertas minne och Helge Ax:son Johnsons stiftelse.
Avhandlingen: Moral Illusions (PhD dissertation, Linköping University Electronic Press), Hansson, K. (2022) DOI: 10.3384/9789179293963
