Fler operationer bokas in om läkaren är utvilad

17 september 2019

Therese Ekstrand Amaya

Forskare vid Linköpings universitet har undersökt hur ortopedläkare tar beslut om operation och hur besluten hänger ihop med hur stor del av arbetspasset de arbetat. Resultaten visar att patienter som träffar en kirurg i slutet av dennes arbetspass bokas in för färre operationer.

Läkare och patient — Forskare vid Linköpings universitet har undersökt hur ortopedläkare tar beslut om operation. Fotograf: Tero Vesalainen

Tidigare studier har visat att när vi blir trötta fattar vi beslut mer rutinmässigt och skjuter gärna upp riskfyllda och osäkra val. Forskarna vid Linköpings universitet ville undersöka hur beslutströtthet påverkar beslutsfattande inom vården. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Health Economics.

–Vår studie visar att också medicinskt beslutsfattande påverkas vid upprepade beslut. Om det är så att viktiga medicinska prioriteringsbeslut påverkas av när på dagen man träffar en läkare, bör detta kanske tänkas över. Vi vill ju ha ett så effektivt och rättvist nyttjande av samhällets resurser som möjligt, säger Gustav Tinghög, biträdande professor vid Linköpings universitet. Han tillhör också det beteende- och neuroekonomiska forskningslabbet JEDI LAB (Judgement, Emotion, Decision and Intution Lab) vid Linköpings universitet. Foto Thor Balkhed

Studien genomfördes på en svensk ortopedisk klinik där åtta kirurger arbetar. Kirurgerna arbetar antingen förmiddagspass fram till lunch, eftermiddagspass eller dubbla pass, det vill säga både före och efter lunch.

Forskarna undersökte sjukhusdata för 133 arbetsskift, som innefattade 848 patientbesök för knä- höft- och fotproblem. Vid patientbesöken beslutar kirurgen om patienten behöver opereras. Om så är fallet måste kirurgen vid patientbesöket anmäla det i en separat journal och ibland utföra en preoperativ undersökning, som EKG och blodprover.

Resultaten visar att patienter som träffade kirurgen i slutet av dennes arbetspass bokades in för färre operationer.

När forskarna tittade på läkarnas arbetsskift visade det sig att fyra av tio patienter (40,2%) som träffade en läkare i början av passet bokades in för operation. Däremot bokades bara två av tio patienter (21,7%) i slutet av passet in för operation.

Resultatet av beslutsfattande inom medicin följer alltså den forskning man tidigare sett om beslutströtthet. I slutet av arbetsdagen blir kirurgen mer benägen att gå på rutin och att undvika stora beslut.

Linköpingsforskarnas resultat indikerar att när ortopedläkare är utvilade så fattar de fler beslut om operation. Men Gustav Tinghög menar att mer forskning behövs på området, exempelvis om hur beslutsfattande ser ut för andra läkare än ortopeder.

Kontakt:
Gustav Tinghög,biträdande professor vid Linköpings universitet, e-post: gustav.tinghog@liu.se, tel:0733- 223091

Artikel:
The effect of decision fatigue on surgeons' clinical decision making, Emil Persson, Kinga Barrafrem, Andreas Meunier och Gustav Tinghög, Health Economics.
https://doi.org/10.1002/hec.3933

Relaterat innehåll

Forskare överskattar sin egen hederlighet

Den genomsnittlige forskaren tycker sig vara bättre än kollegorna på att följa god forskningssed. De tycker även att det egna forskningsfältet är bättre än andra. Det visar en studie som forskare vid Linköpings universitet gjort.

Tjejer med självskadebeteende påverkas starkare av sociala medier

Unga tjejer med självskadebeteende upplever i en simulering av sociala medier att de får mer negativ feedback än de faktiskt får. De tar också ogilla-markeringar hårdare. Det visar Irene Perini, forskare vid CSAN, i en nyligen publicerad artikel.

Varför accepterar vi att bli styrda åt ett visst håll?

Rökrutor och sopsortering. Det är exempel på när man påverkar människors beteende i en viss riktning, så kallad nudging. En avhandling visar vad det är som gör att vi accepterar att bli styrda åt ett visst håll genom en nudge, eller inte.

Senaste nytt från LiU

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.