17 september 2019

Forskare vid Linköpings universitet har undersökt hur ortopedläkare tar beslut om operation och hur besluten hänger ihop med hur stor del av arbetspasset de arbetat. Resultaten visar att patienter som träffar en kirurg i slutet av dennes arbetspass bokas in för färre operationer.

Läkare och patient
Forskare vid Linköpings universitet har undersökt hur ortopedläkare tar beslut om operation. Tero Vesalainen

Tidigare studier har visat att när vi blir trötta fattar vi beslut mer rutinmässigt och skjuter gärna upp riskfyllda och osäkra val. Forskarna vid Linköpings universitet ville undersöka hur beslutströtthet påverkar beslutsfattande inom vården. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Health Economics.

–Vår studie visar att också medicinskt beslutsfattande påverkas vid upprepade beslut. Om det är så att viktiga medicinska prioriteringsbeslut påverkas av när på dagen man träffar en läkare, bör detta kanske tänkas över. Vi vill ju ha ett så effektivt och rättvist nyttjande av samhällets resurser som möjligt, säger Gustav Tinghög, biträdande professor vid Linköpings universitet. Han tillhör också det beteende- och neuroekonomiska forskningslabbet JEDI LAB (Judgement, Emotion, Decision and Intution Lab) vid Linköpings universitet. Foto Thor Balkhed

Studien genomfördes på en svensk ortopedisk klinik där åtta kirurger arbetar. Kirurgerna arbetar antingen förmiddagspass fram till lunch, eftermiddagspass eller dubbla pass, det vill säga både före och efter lunch.

Forskarna undersökte sjukhusdata för 133 arbetsskift, som innefattade 848 patientbesök för knä- höft- och fotproblem. Vid patientbesöken beslutar kirurgen om patienten behöver opereras. Om så är fallet måste kirurgen vid patientbesöket anmäla det i en separat journal och ibland utföra en preoperativ undersökning, som EKG och blodprover.

Resultaten visar att patienter som träffade kirurgen i slutet av dennes arbetspass bokades in för färre operationer.

När forskarna tittade på läkarnas arbetsskift visade det sig att fyra av tio patienter (40,2%) som träffade en läkare i början av passet bokades in för operation. Däremot bokades bara två av tio patienter (21,7%) i slutet av passet in för operation.

Resultatet av beslutsfattande inom medicin följer alltså den forskning man tidigare sett om beslutströtthet. I slutet av arbetsdagen blir kirurgen mer benägen att gå på rutin och att undvika stora beslut.

Linköpingsforskarnas resultat indikerar att när ortopedläkare är utvilade så fattar de fler beslut om operation. Men Gustav Tinghög menar att mer forskning behövs på området, exempelvis om hur beslutsfattande ser ut för andra läkare än ortopeder.

Kontakt:
Gustav Tinghög,biträdande professor vid Linköpings universitet, e-post: gustav.tinghog@liu.se, tel:0733- 223091



Artikel:
The effect of decision fatigue on surgeons' clinical decision making, Emil Persson, Kinga Barrafrem, Andreas Meunier och Gustav Tinghög, Health Economics.
https://doi.org/10.1002/hec.3933


Relaterat innehåll

Porträtt av professor Gustav Tinghög.

Forskare överskattar sin egen hederlighet

Den genomsnittlige forskaren tycker sig vara bättre än kollegorna på att följa god forskningssed. De tycker även att det egna forskningsfältet är bättre än andra. Det visar en studie som forskare vid Linköpings universitet gjort.

Olycklig tonåring

Tjejer med självskadebeteende påverkas starkare av sociala medier

Unga tjejer med självskadebeteende upplever i en simulering av sociala medier att de får mer negativ feedback än de faktiskt får. De tar också ogilla-markeringar hårdare. Det visar Irene Perini, forskare vid CSAN, i en nyligen publicerad artikel.

Elefant knuffar unge

Varför accepterar vi att bli styrda åt ett visst håll?

Rökrutor och sopsortering. Det är exempel på när man påverkar människors beteende i en viss riktning, så kallad nudging. En avhandling visar vad det är som gör att vi accepterar att bli styrda åt ett visst håll genom en nudge, eller inte.

Senaste nytt från LiU

Studenter på campus.

Ökat söktryck till LiU

Intresset för att studera vid LiU ökar, i flera fall rejält. Det visar siffrorna när anmälan till höstterminen stängde vid midnatt den 15 april.

Två forskare i lab.

Ett atomlager guld – LiU-forskare skapar guldén

För första gången har forskare lyckats skapa ark av guld som endast är ett atomlager tjockt. Enligt forskarna från LiU får guldet nya egenskaper som kan göra det lämpligt för bland annat framställning av värdefulla kemikalier.

Forskare (Xenofon Strakosas) vid mikroskop.

Miljondonation till forskartjänst inom elektroniska mediciner

Stig Wadströms stiftelse donerar cirka tio miljoner kronor till LiU. Donationen ska finansiera en forskartjänst inom elektroniska mediciner. Forskaren som fått tjänsten är Xenofon Strakosas vid Laboratoriet för organisk elektronik i Norrköping.