Det kallas megastudie och inte utan anledning. Drygt 250 forskare och nästan 60 000 personer från 63 länder har deltagit.
– Det är klart att vi ville bidra till ett så stort projekt. Enkla åtgärder för att förändra beteenden har haft stor effekt på många andra områden. Därför var det intressant att delta i en studie på ett så viktigt område som klimatet, säger Lina Koppel som är postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.
Internationellt samarbete
Studien skulle ge svar på fyra frågor: Vad kan få fler att tro på vetenskapens slutsatser kring klimatkrisen? Vad kan öka stödet för klimatpolitiska åtgärder? Vad kan öka viljan att dela information om det som håller på att ske? Och går det att få oss att göra en extra ansträngning för klimatets skull?
Elva olika metoder testades slumpvis på olika grupper av deltagare. Vissa fick till exempel skriva ett brev till framtida generationer om vilka åtgärder som vidtas idag. Andra fick veta hur klimatförändringarna redan märks i deras närhet. Ytterligare andra fick ta del av exempel där kollektiv handling faktiskt har löst andra problem på miljöområdet.
Megastudien leddes från New York University i USA, men forskare jorden runt har fått vara med och påverka utformningen och samla in data. Till skillnad från de flesta tidigare studier gjordes den här även i länder utanför den rika, industrialiserade delen av världen. Tillsammans med kollegorna Daniel Västfjäll och Gustav Tinghög vid LiU och forskare från Karolinska Institutet har Lina Koppel bidragit med data från Sverige.
Ingen universalmetod
Så vad fann då forskarna? Hittade de några universalmetoder för att få människor att bete sig mer klimatvänligt?
Nja, det är betydligt mer komplicerat än så.
För att öka tilltron till forskarnas slutsatser om klimatförändringarna var det till exempel mest effektivt att visa på konsekvenser i folks närområde. För att öka stödet för klimatpolitiska åtgärder var det bättre att låta dem skriva till framtida generationer, medan ingen insats ökade viljan att anstränga sig extra för klimatets skull.
Men oavsett metod var effekterna ganska små och ingen var bäst på allt. Mycket hängde på vilken inställning som personen hade från början och inte minst vilket land den kom ifrån.
– Olika åtgärder fungerar olika bra i olika sammanhang. De behöver utformas både efter vad man hoppas förändra och vem man vill ska ändra sig, säger Lina Koppel.
Webbtjänst för opinionsbildare
Som ett sätt att hantera de spretiga resultaten har forskarna byggt upp en webbtjänst där man kan testa effekten av olika åtgärder utifrån en mängd variabler: land, politisk ideologi, kön, ålder, utbildning med mera. Det kan ge opinionsbildare stöd att välja den bästa metoden för olika sammanhang.
Men forskarna sätter frågetecken för om det räcker med enkla insatser på gräsrotsnivå. Snarare pekar resultaten mot att storskaliga politiska beslut kan vara viktigare.
– Det vore naivt att tro att enkla insatser för att förändra beteenden kommer att lösa hela klimatkrisen. Det är ju någon sorts kombination som måste till tror jag, säger Lina Koppel.
Artikel: Addressing climate change with behavioral science: A global intervention tournament in 63 countries, M Vlasceanu et al, Science advances, publicerad online 7 februari 2024, doi: 10.1126/sciadv.adj5778
