17 juli 2024

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Finns det några enkla knep? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

En man i kostym håller en grön växt i handen.
Fotograf: Ralf Hahn

Det kallas megastudie och inte utan anledning. Drygt 250 forskare och nästan 60 000 personer från 63 länder har deltagit.

– Det är klart att vi ville bidra till ett så stort projekt. Enkla åtgärder för att förändra beteenden har haft stor effekt på många andra områden. Därför var det intressant att delta i en studie på ett så viktigt område som klimatet, säger Lina Koppel som är postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.

Internationellt samarbete

Studien skulle ge svar på fyra frågor: Vad kan få fler att tro på vetenskapens slutsatser kring klimatkrisen? Vad kan öka stödet för klimatpolitiska åtgärder? Vad kan öka viljan att dela information om det som håller på att ske? Och går det att få oss att göra en extra ansträngning för klimatets skull?

Porträttbild på Lina Koppel.
Lina Koppel, postdoktor vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling.

Elva olika metoder testades slumpvis på olika grupper av deltagare. Vissa fick till exempel skriva ett brev till framtida generationer om vilka åtgärder som vidtas idag. Andra fick veta hur klimatförändringarna redan märks i deras närhet. Ytterligare andra fick ta del av exempel där kollektiv handling faktiskt har löst andra problem på miljöområdet.

Megastudien leddes från New York University i USA, men forskare jorden runt har fått vara med och påverka utformningen och samla in data. Till skillnad från de flesta tidigare studier gjordes den här även i länder utanför den rika, industrialiserade delen av världen. Tillsammans med kollegorna Daniel Västfjäll och Gustav Tinghög vid LiU och forskare från Karolinska Institutet har Lina Koppel bidragit med data från Sverige.

Ingen universalmetod

Så vad fann då forskarna? Hittade de några universalmetoder för att få människor att bete sig mer klimatvänligt?

Nja, det är betydligt mer komplicerat än så.

För att öka tilltron till forskarnas slutsatser om klimatförändringarna var det till exempel mest effektivt att visa på konsekvenser i folks närområde. För att öka stödet för klimatpolitiska åtgärder var det bättre att låta dem skriva till framtida generationer, medan ingen insats ökade viljan att anstränga sig extra för klimatets skull.
Men oavsett metod var effekterna ganska små och ingen var bäst på allt. Mycket hängde på vilken inställning som personen hade från början och inte minst vilket land den kom ifrån.

– Olika åtgärder fungerar olika bra i olika sammanhang. De behöver utformas både efter vad man hoppas förändra och vem man vill ska ändra sig, säger Lina Koppel.

Webbtjänst för opinionsbildare

Som ett sätt att hantera de spretiga resultaten har forskarna byggt upp en webbtjänst där man kan testa effekten av olika åtgärder utifrån en mängd variabler: land, politisk ideologi, kön, ålder, utbildning med mera. Det kan ge opinionsbildare stöd att välja den bästa metoden för olika sammanhang.

Men forskarna sätter frågetecken för om det räcker med enkla insatser på gräsrotsnivå. Snarare pekar resultaten mot att storskaliga politiska beslut kan vara viktigare.

– Det vore naivt att tro att enkla insatser för att förändra beteenden kommer att lösa hela klimatkrisen. Det är ju någon sorts kombination som måste till tror jag, säger Lina Koppel.

Artikel: Addressing climate change with behavioral science: A global intervention tournament in 63 countries, M Vlasceanu et al, Science advances, publicerad online 7 februari 2024, doi: 10.1126/sciadv.adj5778

Fler nyheter

Organisation

Senaste nytt från LiU

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.

Två kvinnor inomhus

Dold marknad för barnavård i nytt ljus

Under 1900-talet fanns en marknad i Sverige där barn föddes och vårdades mot betalning. Forskarna Johanna Sköld och Johanna Sjöberg avslöjar hur kommersiella förlossningshem och barnpensionat fungerade parallellt med välfärdsstatens framväxt.

Två män i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.