LiU-forskaren Gustav Tinghög och hans forskarkollegor studerar varför vi inte alltid fattar rationella beslut. De har bland annat kunnat konstatera att vi ofta medvetet väljer att tolka information så att vår världsbild blir bekräftad.
De kallar det för motiverat tänkande.
Motiverat tänkande öppnar dörren för faktaresistens och fake news. Det gör världen mer polariserad och leder till mindre dialog och färre perspektiv. Det frångår en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle, där individer har viljan och förmågan att ändra åsikt i ljuset av ny information.
Foto Thor BalkhedI forskargruppen JEDI-lab (Judgement, Emotion, Decision och Intuition) har man bland annat undersökt hur människor tolkar information som rör effekten av invandring.
De som klassificerade sig själva som världsmedborgare tolkade den presenterade informationen om invandringens effekter på kriminalitet som positiva.
De som definierade sig själv som svenskar tolkade samma information som negativa. Båda grupperna fick alltså samma numeriska information men tolkade den olika beroende på om de klassificerade sig själva som ”mer av en svensk” eller ”mer av en världsmedborgare”.
– Vi mår bra av att tro vissa saker även om det kanske inte är sant. Vi vill ha en konsekvent världsbild, vi känner obehag när den hotas, för det hotar vår identitet. Om vi till exempel inte gillar ett parti bedömer vi gärna alla förslag från det partiet som dåliga, även om vi tyckt att det var bra om det föreslagits av någon annan, säger Gustav Tinghög.
– Motiverat tänkande finns överallt. Men jag tycker att det blir farligast när folk tror att de är immuna mot det och gärna pekar finger mot andra.
Även personer med hög analytisk förmåga tenderar nämligen att ägna sig åt motiverat tänkande, ibland mer än andra. Förklaringen tros ligga i att det krävs mental kapacitet för att kunna resonera sig runt fakta, säger Gustav Tinghög.
Motiverat tänkande är inte alltid farligt. I vissa fall behöver vi det för att kunna klara vardagen.
– Ett ofta harmlöst exempel är hur vi ser på vår egen förträfflighet. Vi mår bra av viss överoptimism och det påverkar oss ofta positivt. Desto farligare blir det om vi ägnar oss åt motiverat tänkande när det gäller stora samhällsfrågor som klimatförändringar eller sociala förändringar.
Syftet med Gustav Tinghögs forskning kring beslutsfattande är att bidra med kunskap som kan hjälpa människor att fatta bättre beslut och ta reda på varför man fattar de beslut man gör. Redan nu kan Gustav Tinghög ge några tips:
– Det finns en mängd till synes enkla knep att ta till. Du kan lista för- och nackdelar och tydliggöra för dig själv varför du fattar ett beslut. För att motverka motiverat tänkande är det också bra att bli medveten om i vilka sammanhang och med vilka personer du umgås. Antagligen sådana som bekräftar din världsbild. Och vilka är det du undviker? Tänk på hur du tolkar informationen utifrån detta, tipsar Gustav Tinghög.
Fotnot: Gustav Tinghög berättar mer om hur vi fattar beslut i podden Fakultet, avsnitt nummer fyra. Gå till liu.se/poddar
Foto: Henry Montgomery, Thor Balkhed
