30 april 2024

Från och med höstterminen 2024 kommer masterprogrammet i Nationalekonomi att erbjuda en inriktning som kallas Samhällsekonomi, psykologi och policy som fokuserar på samhällsekonomi och public policy.

Fyra studenter i studiemiljö
Anna Nilsen

Den tidigare inriktningen Ekonomisk analys har omarbetats i syfte att tydligare lyfta fram nationalekonomi som ett samhällsvetenskapligt ämne och skapa en tydligare koppling till arbetslivet. Gustav Tinghög är programansvarig för masterprogrammet i Nationalekonomi och har identifierat en del förbättringspunkter inom programmet som har gett upphov till förändringarna.

Grunden till förändringen av programmet är att det ibland kan vara lite otydligt vad man blir som nationalekonom, det kan kännas lite som en oklar identitet. Så ett av huvudskälen till att vi har jobbat om det här programmet är att skapa en tydligare koppling till framtida arbetsgivare och offentliga myndigheter, att försöka bygga ihop forskning, det omgivande samhället och utbildningen, säger Gustav Tinghög.

Utöver framtagningen av den helt nya inriktningen har programmet genomgått ytterligare förändringar.

– Termin 3 är en tillämpningstermin där vi jobbar mer hands-on än vi har gjort tidigare, så vi har flyttat om en hel del kurser för att göra det mer renodlat. Vi har också infört nya kurser, framförallt i den del som vi kallar för Samhällsekonomi, psykologi och policy som är helt ny. Även finansdelen har blivit lite mer applicerbar då till exempel Riksbanken kommer in och undervisar.

Unikt program i Norden

Masterprogrammet i Nationalekonomi är unikt i Norden i sitt slag med sin nya inriktning Samhällsekonomi, psykologi och policy.

– Det här programmet är unikt i Norden då det kombinerar beteendevetenskap och nationalekonomi med fokus på offentligt beslutsfattande och samhälleliga utmaningar. Programmet är tvärvetenskapligt, det kombinerar starka forskningsmiljöer som är kopplat till psykologi, nationalekonomi och statsvetenskap. Det som också är unikt är att Riksbanken kommer in och håller i en av kurserna. Att vi har den typen av samverkan med det omgivande samhället och att vi också har den tydliga forskningsanknytningen på programmet, gör det unikt, säger Gustav.

Det här programmet är unikt i Norden

Vad får jag lära mig på programmet som gör att jag kan förändra världen?

– Man blir en klok och tänkande ekonom som också både kan lära sig att identifiera och lösa problem i en föränderlig värld. Som en god medarbetare måste man ständigt vara kapabel att tänka i nya banor, och överge gamla, samtidigt som man är grundad i någon slags utgångspunkt. Det handlar om att ha ett helhetsperspektiv på riktigt och inte bygga murar mellan olika akademiska fält, att vara fokuserad på att lösa problem och förbättra samhället i olika faser och miljöer.

– Sen är det ju inte utbildningen som kommer lösa de här problemen utan det är ju personerna själva, poängterar han.

Vad ligger fokuset på inom programmet?

–  Nationalekonomi handlar ju alltid om bra beslutsfattande givet begränsade resurser och det är väl det allt handlar om. Fokuset är beslutsfattande och att kunna ge underlag till policy eller andras beslutsfattande på ett balanserat och bra sätt som tänker på helheten och inte bara på kostnaden. Att man ser resurser som ett bredare begrepp än bara kronor och ören.

– Jag försöker få programmet att bygga på engagemang och att vi hela tiden är med. Studenterna är drivande och en del i att också utbilda lärarna. Ambitionen är att det ska vara ett utbyte av kunskap mellan studenterna och lärarna. Vi vill vara med och skapa framtidens ledare inom offentlig och privat verksamhet som har driv i att se helhetens perspektiv och kunna bidra till att förbättra samhället, säger han.

För vem passar programmet?

Alla med en kandidat i ett samhällsvetenskapligt ämne med ett samhällsintresse och vill förändra världen. Vi vill bredda rekryteringen till att inte enbart vara relevant för nationalekonomer utan också för personer med ett samhällsintresse i stort. Som person ska man vara nyfiken, snäll och engagerad skulle jag säga.

Efter utbildningen

Det finns många olika vägar att gå efter att man har gått utbildningen och fått en masterexamen i Nationalekonomi där Riksbanken, Statistiska centralbyrån och Finansinspektionen är vanliga arbetsgivare.

– De som tidigare har läst det här programmet jobbar bland annat med utredningsanalysarbete hos statliga myndigheter och departement, till exempel Riksbanken, Statistiska centralbyrån, olika typer av departement eller utrednings- och intresseorganisationer. Väldigt många jobbar med offentliga utredningar eller på myndigheter. De som läser Finansiell ekonomi har i högre utsträckning fått jobb inom banker, försäkringsbolag, fondförvaltare, konsultbolag och större privata företag såsom Finansinspektionen och Riksbanken.

Avslutningsvis poängterar programansvarig Gustav Tinghög att ambitionen är att LiUs masterprogram i Nationalekonomi ska vara det bästa inom sitt område.

Kontakt

Läs mer om programmet

Senaste nytt från LiU

Professor Marie Cronqvist.

Historieprofessor på spaning efter framtidens Hesa Fredrik

Med ett intresse för det tvärvetenskapliga fält som kallas för "historical sound studies" tar Marie Cronqvist klivet från Lund till Linköping. Hon är professor i historia och ska fördjupa sig i hur larmsignalen VMA påverkar människan.

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

Världens första ISO-standarder för cirkulär ekonomi klara

Flera forskare från LiU har deltagit i arbetet med att ta fram världens första ISO-standarder för en cirkulär ekonomi. Målet är ett mer hållbart samhälle.