Studie om allmänhetens attityder till vårdens prioriteringar under pandemin

Genom en enkätstudie har forskare undersökt attityder till prioriteringar i hälso- och sjukvården, både i relation till covid-19-pandemin och generellt. De har även tittat närmare på attityder till kostnadseffektivitet som princip för prioriteringar och vilka aktörer som får mest stöd i att fatta prioriteringsbeslut.

Patient transporteras på sjukhus.   Thor Balkhed

Resultaten från en studie med 1000 svenskar hösten 2020 visar att deltagarna tenderade att ge ett ökat stöd till prioriteringsprinciper när de beskrevs i mer abstrakta termer, snarare än mer konkreta principer i en covid-19-kontext. Den mest accepterade bland de generella prioriteringsprinciperna var människovärdesprincipen, om lika villkor till sjukvård oavsett personliga egenskaper. Därefter följde behovs-solidaritetsprincipen, om att ge sjukvård till de mest behövande. Kostnadseffektivitetsprincipen, om att utnyttja resurser effektivt för hälsomaximering, var den minst accepterade av dessa generella principer.

När deltagarna fick ta ställning till vilka principer de stöttade mest gällande prioriteringar under pandemin fick svårighetsgrad och att prioritera patienter där resurserna skulle komma till störst nytta mest stöd. Principer om patientens ålder och eget ansvar för sitt medicinska tillstånd fick mindre stöd.

Ekonomiskt argument mer accepterat i konkreta exempel

Ett huvudmål med studien var att titta på attityder till principen om kostnadseffektivitet, en princip om att sjukvården har en skyldighet att utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt. Attityder till denna princip i förhållande till andra prioriteringsprinciper undersöktes på olika nivåer av abstraktion. Resultaten visade att deltagarna i större utsträckning accepterade kostnadseffektivitet som grund för prioriteringar när denna princip presenterades på en mer konkret nivå. Genom att konkretisera blev det tydligare att kostnadseffektivitet kunde leda till ökad hälsomaximering bland befolkningen generellt, och principen sågs då som mer legitim.

– Detta ligger i linje med tidigare forskning och pekar på att folk blir mer orienterade mot effektivitet när de presenteras med ett specifikt problem eller val, medan de går mer mot att bry sig om andra prioriteringsprinciper när man talar om dem i mer generella termer, säger Gustav Tinghög, biträdande professor och en av författarna till studien.

Vem ska göra prioriteringarna?

Det fanns en generell benägenhet bland studiens deltagare att ge ett högt stöd till att läkare och annan sjukvårdspersonal var främst ansvariga för resursfördelning och prioriteringsbeslut under pandemin. Stödet för politikers och hälsoekonomers roll i att fatta beslut om fördelning av knappa resurser var däremot lägre.

– Resultaten är kanske inte så överraskande, men de visar bland annat på vikten av att sjukvårdspersonal involveras i prioriteringsprocesser under globala kriser för att medborgare ska uppleva att processen är legitim, säger Gustav Tinghög.

Fler resultat om attityder till sjukvården under covid-19

Författarna till studien, Gustav Tinghög och Liam Strand, båda medarbetare vid Prioriteringscentrum, har även tidigare tittat på allmänhetens attityder och beteende under covid-19-pandemin. I en studie om covid-19-beteenden visades att personers generella inställning till sjukvården relaterade till deras vilja att följa rekommendationer och restriktioner kring covid-19. Deltagare med låg vilja att uppsöka sjukvård vid sjukdom var mindre sannolika att hålla social distans, följa hygienrekommendationer och vara för striktare covid-19-restriktioner.

Ju högre benägenhet deltagarna hade att uppsöka sjukvård vid sjukdom generellt, desto större var deras självrapporterade följsamhet kring covid-19-rekommendationer. Personer med hög benägenhet att söka sjukvård generellt uppfattade det också som att de hade lägre risk att smittas av covid-19 jämfört med andra.

– Dessa resultat är viktiga pusselbitar i att förstå människors olikheter i att processa medicinsk information kopplat till förebyggande hälsoåtgärder, och för att i förlängningen kunna utforma en mer effektiv hälsokommunikation, säger Gustav Tinghög.

Läs studierna

Public Attitudes Toward Priority Setting Principles in Health Care During COVID-19. Tinghög, G., Strand L., (2022), Frontiers in Health Services.

Medical Decision Style and COVID-19 Behavior. Tinghög, G., Strand, L., (2022), Medical Decision Style and COVID-19 Behavior

Kontakta forskarna bakom studien Visa/dölj innehåll

Mer om prioriteringar i vården Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll