”Bullshit”, eller ”skitsnack” på svenska, är ett begrepp som inom den akademiska världen har sin egen teoretiska forskning. Och intresset för bullshit-forskningen har ökat de senaste åren, inte minst bland forskare inom beteendevetenskap och psykologi.
– Vi är intresserade av finansiellt beslutsfattande. Just finansmarknaden och det som har med ekonomi att göra tycker många är svårbegripligt. Det förekommer mycket och många till synes imponerande termer, jargonger, slogans som man inte alltid till fullo begriper, säger Gustav Tinghög, biträdande professor i nationalekonomi, vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien.
Imponerande fraser
Den teoretiska termen i forskningen kring ämnet är pseudodjupt ”skitsnack” och handlar om att se vilka förmågor som krävs för att upptäcka och särskilja skitsnack. Skitsnack består oftast löst sammansatta ord som låter insiktsfullt och imponerande men som saknar betydelse. Skitsnack är inte nödvändigtvis falskt, utan snarare ett missledande sätt att kommunicera om ett ämne. Tidigare forskning har också visat att individer som i högre grad är mottagliga för bullshit är mindre analytiska och har lägre verbal intelligens. Dessa individer faller också offer för falska nyheter och stödjer ofta konspiratoriska idéer. Tidigare forskning har också visat att individer som är bra på att producera ”bullshit” både är och bedöms som mer intelligenta av andra. Foto Thor Balkhed
– Förmågan att kunna identifiera och särskilja bullshit, men också förmågan att kunna producera bullshit är därför ofta viktiga framgångsfaktorer för individer i olika sammanhang. Inte minst i yrkeslivet, säger Gustav Tinghög.
Trams och nonsens
På Linköpings universitet har Gustav Tinghög tillsammans med forskarkollegorna, Daniel Västfjäll och Mario Kienzler tagit forskningen ett steg vidare. I sin studie sätter de fokus på finansiell ”bullshit”, det vill säga budskap med ekonomiska termer som egentligen är rent nonsens och trams. Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Behavioral and Experimental Finance.
Forskarna har utvecklat och validerat en ny mätskala där individer får bedöma meningsfullheten, dels i finansiella nonsensmeningar, dels i citat från nobelpristagare i ekonomi. Med hjälp av mätskalan kan forskarna bedöma konsumenternas förmåga att upptäcka och urskilja meningsfulla, ekonomiska budskap från finansiell bullshit. I studien har forskarna även genomfört enkäter som inkluderar drygt ett tusen personer. I enkäterna har forskarna listat en rad ekonomiska påståenden som rör finansiella tjänster och produkter, exempelvis investeringar och lån och även allmän pengahantering. Dessa påståenden innehåller begrepp som kan uppfattas som imponerande, men som i realiteten är meningslösa och kan liknas med vilseledande marknadsföring. Deltagarna har fått ta ställning om påståendena är sanna eller falska.
Den sårbara gruppen
Resultatet visar att konsumenter som är särskilt sårbara för finansiellt skitsnack tycks vara unga män, med hög inkomst och som överskattar sina kunskaper i ekonomi. De som är bra på att genomskåda finansiellt skitsnack är det motsatta: äldre kvinnor med lägre inkomst och som inte överskattar sina kunskaper i ekonomi.
En rimlig tolkning är att män bli mer imponerade av finansiella påståenden.
– Det är förstås ett övergripande resultat, vi ska inte måla upp att alla unga män faller för bullshit. Men en rimlig tolkning är att män bli mer imponerade av finansiella påståenden. Finansmarknaden är traditionellt en mansdominerad värld. Vi vet från tidigare studier att kvinnor generellt sett är lite mer oroliga för finansfrågor. Det bidrar sannolikt att de är mer uppmärksamma och kritiska till information inom det här området.
Mätskalan som forskarna har utvecklat visar också att man utifrån individers förmåga att genomskåda finansiellt skitsnack kan förutsäga individers ekonomiska välbefinnande och ekonomiska beteenden. Forskningen ger på så vis en förståelse för hur finansiell kommunikation påverkar konsumenternas beslutsfattande och hur nöjda de är med sin ekonomi.
– Det finns alltid ett värde i att förstå varför människor är människor, och varför vi beter oss som vi beter oss. Genom den här forskningen kan vi identifiera vilka grupper som är mer eller mindre sårbara för att förledas när det handlar om reklam och finansiell kommunikation, säger Gustav Tinghög.
Studien är genomförd av den tvärvetenskapliga forskargruppen JEDILab (Judgement Emotion Decision and Intuition Lab) vid Linköpings universitet. Daniel Västfjäll är professor i psykologi, Mario Kienzler är universitetslektor i industriell ekonomi och Gustav Tinghög är professor i nationalekonomi.
Studien:
Individual differences in susceptibility to financial bullshit. Mario Kienzler, Daniel Västfjäll, Gustav Tinghög, Journal of Behavioral and Experimental Finance, online 31 mars 2022. https://doi.org/10.1016/j.jbef.2022.100655
