Energi och innovationer kan lyfta svensk pappersindustri

Svensk pappers- och massaindustri har stora möjligheter att
stärka sin konkurrenskraft genom att koppla ihop innovationsarbetet med energibesparingar. Det visar ett nyligen avslutat forskningsprojekt där forskare på LiU samarbetat med kollegor på Chalmers och RISE.

Bild från pappersbruk. Det behöver inte finnas någon motsättning mellan innovationer och energibesparingar i pappers- och massaindustrin. Tvärt om. De båda områdena kan stärka och utveckla varandra. baranozdemir

Omställning med utmaningar

Omställningen till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi innebär stora möjligheter för företagen inom pappers- och massaindustrin. Kartong kan ersätta plast som förpackningsmaterial, energiprodukter kan betyda nya intäkter och gröna kemikalier samt kompositmaterial kan i framtiden bli viktiga alternativ till fossila produkter. Till exempel.

Samtidigt innebär utvecklingen stora utmaningar då företagen inte bara ska ta fram nya produkter utan också möta allt större behov av resurs- och energieffektivitet. De kraven kommer både från myndigheter, kunder och företagen själva i form av möjliga kostnadsminskningar.

Ksenia Onufrey och Maria Johansson.Tvärvetenskap. Ksenia Onufrey är innovationsforskare och Maria Johansson energiexpert. Bild: Mikael Sönne

I forskningsprojektet Interaktioner mellan affärs-, energi- och innovationsstrategier i massa- och pappersindustrin undersöker forskarna hur strategier på olika områden kan stärka varandra – eller konkurrera. Resultaten bygger på intervjuer med chefer samt innovations- och energiansvariga i åtta svenska pappers- och massaföretag.

- Det är en bra blandning av företag, både stora och små, som bör ge en bra bild av hela branschen. Skillnaderna är ganska stora och olika förutsättningar kan förklara en del av de skillnader vi ser i undersökningen, säger två av forskarna, Maria Johansson och Ksenia Onufrey.

Energin viktig för alla

Den del av projektet som behandlar företagens energiarbete visar att samtliga åtta företag arbetar med energieffektiviseringar och att sju av åtta arbetar aktivt för att öka andelen förnybar energi. De flesta, sex av åtta företag, har också infört energiledningssystem i sina verksamheter.

Samtidigt finns stora olikheter mellan företagen. Hälften av företagen driver ett aktivt arbete för att öka energisäkerheten, det vill säga bli mer självförsörjande på energi. Den andra hälften prioriterar i stället att utveckla nya energiprodukter för marknaden, som el, fjärrvärme och biobränsle.

- Det är framför allt de större företagen som tar fram energiprodukter, troligen för att de har kompetens och resurser att göra det. Ett litet företag har inte samma möjligheter, säger Maria Johansson.

- Samtidigt verkar det som om företagen tvingas välja; antingen satsa på intern energisäkerhet eller ta fram produkter för en extern marknad.

Kan stärka konkurrenskraften

En viktig slutsats är att energieffektiviseringar inte är ett ”nödvändigt ont”, påtvingat utifrån, eller enbart ett sätt att minska kostnader. Rätt utnyttjade kan de också öka företagens konkurrenskraft. Detta både genom att möjliggöra utvecklingen av nya energiprodukter (eller öka energisäkerheten) och ge företaget en hållbar profil, vilket i sig blir allt viktigare.

I det delprojekt som behandlar innovationer konstateras till och med att energiåtgärderna och arbetet med innovationer ofta går hand i hand. Samtliga undersökta företag arbetar med processinnovationer, för att minska utsläppen och reducera användningen av energi och andra produkter, och många arbetar också med produktinnovationer, som biobaserade alternativ till traditionella produkter.

Däremot är det få företag som arbetar med de mest radikala produkt- och processinnovationerna kopplade till energieffektiviseringar – det forskarna kallar ”clean technology”. Orsaken är sannolikt att en sådan omfattande teknologisk omställning blir mycket krävande.

- Företagen har olika förutsättningar och olika möjligheter till innovation. Alla vill dock utnyttja sina befintliga resurser på bästa sätt, säger Ksenia Onufrey.

Avgörande business case

- Vi rekommenderar företagen att försöka utnyttja synergierna mellan energi- och innovationsstrategierna. Energieffektiviseringen kan underlättas om det samtidigt finns möjligheter till innovation, och innovationsprojekt kan få stöd om det på samma gång finns energivinster.

Samtidigt finns tillfällen då olika strategier kan krocka.

- Då blir ett starkt business case avgörande. Kan företaget tjäna pengar på innovationen så prioriteras det även om energianvändningen skulle öka, säger Ksenia Onufrey.

Forskningsprojektet startades i maj 2017 och har finansierats av Energimyndigheten. Förutom Maria Johansson och Ksenia Onufrey har även Mikael Ottosson, LiU, Anna Bergek, Chalmers, och Sarah Broberg, RISE, deltagit i projektet.

KontaktVisa/dölj innehåll

Läs mer om projektetVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll