Trots att konståkning globalt lockar flera hundratusen deltagare finns det brist på vetenskaplig forskning unga konståkares hälsa. Ohälsa är förödande för den drabbade men påverkar även idrottsverksamheter negativt, till exempel genom avhopp, där det idag är ett stort problem att många tonårsjejer slutar med sin idrott.
Min avhandling ”Physical and mental health among Swedisg figure skaters” undersökte unga konståkares fysiska och psykiska hälsa, i syfte att göra sporten säkrare och hälsosammare. Avhandlingen belyser att unga svenska konståkare möter betydande hälsorisker som verkar intensifieras med åldern om de inte åtgärdas. Faktorer som repetitiv belastning, undermålig nutrition och brist på stöd från vuxna kan bidra till långsiktig skada. Forskningen görs oberoende, men har stöd av Svenska Konståkningsförbundet.
Idrottsdeltagande genom uppväxten, från barndom till vuxenliv, har potential att skapa livslånga fördelar för både utövarna och idrottsrörelsen. Genom en samlad ansats att främja idrottares välbefinnande nås även förbättrad prestation. På så vis förstärks idrottens positiva effekter.
Idrottsmedicin – ett mångfacetterat område
När idrottsdeltagande stöttas på rätt sätt genom uppväxten, från barndom till vuxenliv, skapas livslånga fördelar för både utövarna och idrottsrörelsen. Regelbunden organiserad fysisk aktivitet och idrott bidrar bland annat till ökat psykiskt välbefinnande och (i rätt former) ett tryggt socialt sammanhang som ger viktiga kunskaper och färdigheter för livet.
De negativa effekterna på grund av idrottsskada och osunda idrottskulturer visar på vikten av skadeprevention och hälsofrämjande arbete för unga idrottare. Många idrottsutövare är barn och ungdomar, och spenderar minst lika mycket tid inom idrotten som inom skolan eller i hemmet. Inom idrotten finns inte lika välutarbetade skyddsmekanismer för minderåriga som i skolan eller hemmet.
Idrottsmedicinsk forskning i Sverige är i grunden tvärvetenskaplig och tvärdisciplinär. Det finns ingen svensk läkarspecialitet i idrottsmedicin, utan forskningsfältet utgörs av intresserade från en bredd av specialiteter (fysiologi, ortopedi, neurologi, gynekologi, psykiatri, BUP mm) och många olika professioner (läkare, fysioterapeut, psykolog, dietist etc). Många idrottsutövare är barn och ungdomar, varför kunskap inom barn- och ungdomspsykiatri behövs inom idrottsmedicin, för att fortsätta arbetet med att skapa trygga idrottsmiljöer.
Aktuella forskningsprojekt
Jag har flera pågående och kommande forskningsprojekt:
- KONSTÅKNING: Fortsatt arbete utifrån avhandlingen. Ansvarig forskare Toomas Timpka, Linköpings universitet.
- FOTBOLL: Unga kvinnliga akademifotbollspelares upplevelser från sin idrott. Ansvarig forskare Sofi Sonesson, Linköpings universitet
- IDROTTSGYMNASIER: Intervention om psykisk hälsa till lärare och idrottstränare för elever på idrottsgymnasier. Ansvarig forskare Carolina Lundqvist, Linköpings universitet.
- VÅLD MOT BARN INOM IDROTT: Studie som undersöker olika aktörers uppfattningar om våld och agerande vid våld mot unga idrottare. Ansvarig forskare Carolina Lundqvist, Linköpings universitet.
- BARN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING: Projekt i samarbete med Monash University (Melbourne, Australien), för att studera hälsan hos barn 5-12 år med funktionsnedsättning som är del i ett gymnastikprogram (www.monash.edu/medicine/spahc/rail/community-projects/georges-gymnastics-program). Ansvarig forskare Natasha Brusco, Monash University.
Samarbeten och handledarskap
Sedan 2021 har jag handlett flera master- och kandidatarbeten på fysioterapeutprogrammet och läkarprogrammet. Under 2025 är jag även bihandledare till en ST-läkare och en psykolog som skriver sina respektive specialistarbeten. Hör gärna av dig vid intresse för samarbete, forskningsprojekt eller för handledarskap.
