Med blick för unga idrottares hälsa

- Jag vill bidra till ökad kunskap. Det finns en hel del forskning kring fotboll, idrottsskador och ungdomar. Till exempel tog det lång tid att se att många kvinnliga fotbollsspelare har knäskador. I dag finns forskningsbaserade interventionsprogram för att förebygga skadorna. Men något lika omfattande finns inte för att förebygga våld mot barn inom idrott, säger Moa Jederström.

Foto Thor Balkhed Hon understryker att idrott är något väldigt positivt för barnen, det medför långsiktiga hälsovinster.

- Att motionera eller utöva en sport är bra, kort sagt. Det kan minska risken för en rad olika tillstånd, som depression, cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, säger Moa Jederström.

Läkare

Moa Jederström är nyutexaminerad från läkarutbildningen vid Linköpings universitet och har inlett sina doktorandstudier, som hon utformade redan i ett master-arbete under utbildningen. Moa Jederström har också arbetat kliniskt på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.

Många tränare är
inte utbildade 

- Jag tänkte inte så mycket på att forska vidare om konståkning. Jag ville göra mitt master-arbete om det här och på så vis ge något tillbaka till idrotten som varit en trygg plats för mig sedan jag var barn. Samtidigt vet jag att det inte är så för alla barn. Därför kontaktade jag läkare vid Svenska Konståkningsförbundets och fick hjälp att börja utforma en studie om hur konståkarna mår.

Barn- och ungdomsidrott kan medföra flera utsatta situationer, till exempel påverkan på sömn, kostvanor och fysiska/psykiska hälsan.

- Många tränare är inte utbildade och föreningarna är dåligt förberedda på att det här förekommer.

Risker

Några av de generella riskfaktorer för våld inom idrott som identifierats av den Internationella Olympiska Kommittén (IOK) är relationen till tränaren, träningens intensitet, medias intresse för idrottaren och att idrottare köps och säljs mellan klubbar på allt lägre nivå. Eller att man flyttar mellan idrottsanläggningar och tränar på olika platser vid olika tillfällen.

Vi tror att det går att hitta likheter
med andra idrotter 

- Man kommer kanske långt bort från ett sammanhang, vilket kan leda till att man lättare blir utsatt. Det finns också en risk med träning långt bort från föräldrarna, till exempel

på ett idrottsgymnasium. Man ska komma ihåg att det inte behöver handla om fysiskt våld och det kan ske även mellan barn/ungdomar.
Det finns mycket få studier om barn och ungdomar som utövar konståkning.

- Därför behövs de här studierna. Vi vet för lite om hälsan hos unga konståkare, både fysiskt och psykiskt. Senare kommer vi att bredda studierna. Vi tror nämligen att det går att hitta likheter med andra idrotter.

 

Barnafrid

Moa Jederström lyfter fram att det finns kommit rapporter om en kultur inom konståkningen där unga utövare pressas till träning, eller till att gå ner i vikt. Hon har knutit till sig professor Laura Korhonen på Barnafrid, ett nationellt centrum för kunskap om våld mot barn, som en av flera handledare till doktorandstudierna.

- Vi ska studera unga konståkares mående, kulturen inom konståkningen, och kartlägga exponering för psykiskt våld och andra former av övergrepp.

Hittills har hon publicerat en artikel, en tvärsnittsstudie om determinanter för idrottsskada bland unga konståkare. En studie är under så kallad peer review, granskning inför en publicering. Den handlar om just oro, välbefinnande och kroppsuppfattning samt faktorer associerade med detta. Hon har gjort en enkätundersökning som delvis utgått från Folkhälsomyndighetens enkät om skolbarns hälsovanor, som vart fjärde år går ut till alla svenska skolbarn i årskurs tre, fem och sju.

- Vi har lagt till en del frågor som är specifika för konståkning. Om hur ofta man tränar, vilka hopp man klarar av, vilken nivå man tränar på etc. Det var en väldigt bred enkät, tänkt som en grundläggande screening.

Har ni sett några tendenser?

- Vi har sett att många av åkarna har få sömntimmar jämfört med åldersrekommendationerna. Och vi såg att fler överhoppade huvudmåltider respektive äldre ålder var associerade med både en allvarlig idrottsskada det senaste året, och att ha en pågående idrottsskada då konståkaren svarade på enkäten. Att hoppa över måltider är generellt inte bra för hälsan, men vi vet utifrån enkäten inte varför åkare gör detta, bara att det sker. Därför måste vi göra fler studier, och intervjuer.

Jag vill att alla barn och ungdomar
ska kunna känna sig trygga inom idrotten  

Hon brinner för barn- och ungdomsidrotten:

- Det är ju där som de allra flesta utövar en sport. Tyvärr fokuserar ofta forskningen på elitidrotten. Men jag vill att alla barn och ungdomar ska kunna känna sig trygga inom idrotten.