Fotografi av Sussanne Börjeson

Sussanne Börjeson

Prefekt, Professor

Jag är prefekt vid Institutionen för hälsa, medicin och vård. Min forskning handlar om symtom och biverkningar hos personer med cancer.

Omvårdnadsbehov hos personer med cancer och kroniska sjukdomar

Min forskning handlar främst om omvårdnad för personer med cancer, särskilt hantering av symtom och biverkningar.

Ett projekt handlar om vilken träningsintensitet som bäst minskar trötthet under cancerbehandling, ett annat om Inkontinens och fysisk aktivitet hos personer som fått strålbehandling för cancer i bäckenområdet.

Mina doktorander forskar också om metoder för att mäta nöjdhet inom telefonrådgivning och omhändertagande av patienter med enterokutana fistlar.

Om mig

CV

  • 1983 Leg Sjuksköterska
  • 1998 Medicine doktorsexamen
  • 2002 Universitetslektor
  • 2009 Docent i Omvårdnad
  • 2016 Biträdande Professor i Omvårdnad
  • 2018 Professor i Omvårdnad
  • 2020 Proprefekt för undervisning, HMV
  • 2021 Prefekt, HMV

Undervisning

  • Sjuksköterskeprogrammet
  • Specialistsjuksköterskeprogrammen
  • Barnmorskeprogrammet
  • Masterprogram för avancerad specialistsjuksköterska inom kirurgi

Övriga uppdrag

  • Ordförande för Norsk Kreftforenings peer review committee 5, för Epidemiologisk, helsefaglig og samfunnsvitenskapelig kreftforskning
  • Styrelseledamot Lions forskningsfond
  • Adjungerad ledamot i LiU:s Medicinska fakultets anställningsnämnd för nyrekrytering 
  • Ledamot av Akademiska Kirurgrådet, Kirurgiska kliniken, Region Östergötland 

Forskning

Forskargrupp

Personer som tränar med hantlar i grupp.

PhysCan - Fysisk träning för cancerpatienter

Vi studerar effekter av fysisk träning och beteendemedicinska strategier för att förebygga och minimera cancerrelaterad trötthet, förbättra livskvaliteten och sjukdomsutfallet hos patienter med cancer.

Mina övriga pågående forskningsprojekt

Neurofysiologisk karaktärisering och objektiv utvärdering av akupunktur mot neurotoxiska biverkningar; en randomiserad, sham-kontrollerad studie

Projektet är ett samarbete mellan flera forskargrupper och kliniskt verksamma personer från flera håll i Sverige. Projektet startade med att beskriva hur vanligt det är med neurotoxiska sidoeffekter hos patienter som får oxaliplatin-baserad kemoterapi för magtarmcancer. Vi ville också hur svåra symptomen är, hur länge de varar, hur de påverkar patientens livskvalitet och dagliga liv. Den delen av projektet är avslutad och resultatet återfinns bland annat i Jenny Drotts doktorsavhandling.

Sen initierade vi en randomiserad, longitudinella studie med 151 deltagare i sydöstra/södra sjukvårdsregionen som utvärderar om neurotoxiska sidoeffekter (NTS), neurologisk funktion, aktivitetsnivå och livskvalitet hos individer med kvarstående NTS 1-3 år efter avslutad cytostatikabehandling för kolorektal eller bröstcancer skiljer sig mellan individer som erhåller genuin eller simulerad akupunktur. Vi undersöker metodologiska egenskaper hos självskattningsinstrument för NTS och karaktäriserar perifer nervskada med neurofysiologiska undersökningar. Neurologstatus utförs innan och efter nålbehandling. Datainsamling med beprövade frågeformulär sker före nålbehandlingsstart, vid avslut, 3, 12 månader efter avslut.

Datainsamlingen är pågående och avslutas i maj 2020. Data ska bland annat ingå i Salvador Amezcuas avhandling.

Akupunktur, placeboakupunktur eller standardbehandling för att förebygga illamående och kräkningar till följd av strålbehandling

I denna randomiserade multicenterstudie har vi utvärderat om behandling med akupunktur kan hjälpa mot illamående och kräkningar i samband med strålbehandling.

Genom att jämföra patienter som behandlas med traditionell akupunktur med patienter som behandlas med placebo-akupunktur och en referensgrupp som enbart fått traditionell behandling ville vi se om och hur effektiv akupunkturbehandling är. Vi ville också undersöka hur illamående respektive akupunktur påverkar patienternas livskvalitet och förmåga till ADL.

Datainsamlingen är avslutad och bearbetning och publicering av resultat pågår sen flera år. De första studierna sammanfattades i Anna Enbloms avhandling.

Life situation among persons living with inflammatory Bowel Disease - How do we design tomorrow's health care?

Det övergripande målet är att beskriva livssituationen i förhållande till sjukdom och vårdkvalitet bland patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). 
Syften med projektet är att:

  1. beskriva kritiska händelser i det dagliga livet bland patienter med IBD och hur de hanterar dessa händelser, 
  2. att beskriva behovet av kunskap om sin sjukdom och behandling bland patienter med IBD, 
  3. att beskriva IBD patienters uppfattning om vården, 
  4. att utifrån resultatet i studie 2 och 3 utveckla ett instrument för att kvantitativt kunna mäta uppfattningen av kunskapsbehov och vårdkvalitet hos patienter med IBD. 

Delar av projektet är slutfört och resultat publicerade i Katarina Pihl Lesnovskas avhandling medan andra delar är pågående.

Instrumentutveckling för utvärdering av kommunikationskompetens inom sjukvårdsrådgivning och utveckling av ett instrument för att mäta uppringarens uppfattning av interaktion med telefonsjuksköterskan och dess påverkan på nöjdhet

Det övergripande syftet med projektet är att utveckla och värdera kommunikationskompetensen hos telefonsjuksköterskor och att ur ett uppringarperspektiv studera interaktionen mellan uppringare och telefonsjuksköterska samt dess betydelse för nöjdhet. 
Delsyften är att:

  1. utveckla ett analysverktyg att användas av telefonsjuksköterskor då de analyserar egna samtal med uppringare, 
  2. utveckla en enkät, Telenurse Interaction and Satisfaction Questionnaire (TISQ), som mäter interaktion mellan uppringare och telefonsjuksköterskor och nöjdhet ur ett uppringarperspektiv, 
  3. utveckla Telenursing Interaction and Satisfaction Scale (TISS) och att utvärdera dess psykometriska egenskaper med fokus på datakvalitet, faktorstruktur, intern konsistens och test-retest reliabilitet,
  4. fastställa samband mellan uppringares uppfattning av interaktion med tssk och nöjdhet med samtal, 
  5. utforska uppringares upplevelse av interaktionen, alternativt att studera faktisk interaktion.

Första delen av projektet är avslutad och finns publicerat i en licentiatavhandling av Christina Johnson. Andra delen av projektet pågår inom ramen för Marie Mattissons avhandlingsarbete.

Symtom och livskvalitet hos patienter som genomgått stamcellstransplantation

Det övergripande syftet med denna prospektiva, longitudinella studie är att över en 5-årsperiod utvärdera symtom och hälsorelaterad livskvalitet under och efter pågående behandling hos patienter som genomgår stamcellstransplantation. Syftet är också att studera likheter och skillnader i symtomutveckling och hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som genomgår autolog respektive allogen stamcellstransplantation och att studera skillnader mellan olika typer av cytostatikabehandlingar.

Datainsamling är avslutad och publicering pågår.

Trismus (begränsad gapförmåga) i samband med strålbehandling - prevalens, effekt av profylaktisk träning och effekt på patientens skattning av livskvalitet före, under och efter strålbehandling.

Syftet med denna randomiserade studie är att undersöka effekten av förebyggande träning med ett uppmjukningsprogram och instrumentet TheraBite för att förebygga trismus (begränsad gapförmåga) under och efter strålbehandling. Dessutom är syftet att ta reda på hur många cancerpatienter som drabbas av trismus orsakad av strålskador i käkens muskler under behandling och upp till ett år efter avslutad behandling samt när under strålbehandlingen som de första symtomen på trismus visar sig. Ytterligare ett syfte är att studera om, och i så fall i vilken omfattning, som trismus påverkar patientens skattning av livskvalitet före, under och efter strålbehandling. Studien är ett samarbete mellan Linköpings universitet, onkologklinikerna och specialisttandvården i Jönköping och Linköping och RCC Sydöst.

Datainsamling är avslutad och bearbetning och publicering av data pågår.

Relaterad forskning

Publikationer

2024

Marie Mattisson, Sussanne Börjeson, Kristofer Arestedt, Malou Lindberg (2024) Interaction between telenurses and callers - A deductive analysis of content and timing in telephone nursing calls Patient Education and Counseling, Vol. 123, Artikel 108178 Vidare till DOI

2023

Anne-Sophie Mazzoni, Ann Christin Helgesen Bjorke, Andreas Stenling, Sussanne Börjeson, Katarina Sjoevall, Sveinung Berntsen, Ingrid Demmelmaier, Karin Nordin (2023) The Role of Long-Term Physical Activity in Relation to Cancer-Related Health Outcomes: A 12-Month Follow-up of the Phys-Can RCT Integrative Cancer Therapies, Vol. 22, Artikel 15347354231178869 Vidare till DOI
Anne-Sophie Mazzoni, Emelie Strandberg, Sussanne Börjeson, Katarina Sjovall, Sveinung Berntsen, Ingrid Demmelmaier, Karin Nordin (2023) Reallocating sedentary time to physical activity: effects on fatigue and quality of life in patients with breast cancer in the Phys-Can project Supportive Care in Cancer, Vol. 31, Artikel 151 Vidare till DOI
Marie Mattisson, Sussanne Börjeson, Malou Lindberg, Kristofer Årestedt (2023) Psychometric evaluation of the Telenursing Interaction and Satisfaction Scale Scandinavian Journal of Caring Sciences, Vol. 37, s. 687-697 Vidare till DOI
Anna Henriksson, Emelie Strandberg, Andreas Stenling, Anne-Sophie Mazzoni, Katarina Sjovall, Sussanne Börjeson, Truls Raastad, Ingrid Demmelmaier, Sveinung Berntsen, Karin Nordin (2023) Does inflammation markers or treatment type moderate exercise intensity effects on changes in muscle strength in cancer survivors participating in a 6-month combined resistance- and endurance exercise program? Results from the Phys-Can trial BMC SPORTS SCIENCE MEDICINE AND REHABILITATION, Vol. 15, Artikel 8 Vidare till DOI

Kollegor

Organisation