Extra ALF-medel till covid-19 forskning

För att stötta en snabb initiering av viktiga forskningsprojekt med fokus på covid-19 gjorde Region Östergötland och Linköpings universitet i slutet av april en extra utlysning av ALF-medel. Utlysningstiden varade en vecka och igår meddelades beslut till anslagstagarna. Totalt rör det sig om 10 anslag på mellan 300 000 och 600 000 kronor.

Michelle Chew, professor i anestesiologi, här tillsammans med Folke Sjöberg, BKV. Foto: Emma Busk Winquist Emma Busk Winquist

I LiU:s och Region Östergötlands gemensamma utlysning har projekt som inkluderar tydlig samverkan mellan kliniska och prekliniska forskare liksom aktivt deltagande i nu aktuella nationella projekt kring covid-19 prioriterats.

Stort intresse för forskning om covid-19

 Vi kan konstatera att det finns ett stort intresse för forskning kring covid-19. Trots väldigt kort ansökningstid fick vi in ett stort antal ansökningar med mycket vällovliga projekt och viktiga frågeställningar. I beslutsprocessen har vi prioriterat starka projekt som kräver provsamling under pandemin – och som därmed behöver resurser redan 2020, säger Johan Dabrosin Söderholm, dekanus vid Medicinska fakulteten.

 Vi har beviljat tio projekt med 300 000 till 600 000 kronor. De allra flesta av dessa grupperar sig inom två områden: virologi/infektionsmedicin respektive intensivvårdsaspekter av covid-19. Genom att vi uppmanar forskargrupperna att samarbeta räknar vi med att denna satsning ska ge en kraftsamling kring dessa viktiga frågor, säger Mats Ulfendahl, forskningsdirektör vid Region Östergötland.

Klinisk forskning i intensivvården för covid-19 patienter

Michelle Chew, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper och överläkare inom anestesiologi och intensivvård vid Universitetssjukhuset i Linköping, ska undersöka egenskaper och hur det går för de patienter som behöver intensivvård för covid-19 i Sverige.

– Bland annat ska vi studera bakomliggande faktorer, sjukdomsförlopp, behandling och dödlighet under pandemins första 30 dagar på svenska intensivvårdsavdelningar. Vi vill också studera det långsiktiga utfallet och förekomsten av nytillkommen kardiovaskulär och respiratorisk sjukdom, samt patienternas vårdbehov i efterförloppet av sjukdomen, säger Michelle Chew.

Rapporter från andra länder visar att en betydande andel av patienterna har en påtaglig påverkan på hjärtfunktionen och att det är förknippat med hög dödlighet. Det finns dock få strukturerade studier om detta, både när det gäller intensivvårdade och icke intensivvårdade patienter med covid-19. I projektet ska hon samarbeta med forskarna Jan Hillman, som studerar påverkan på hjärnan, och Meriam Åström Aneq, som studerar påverkan på hjärtat.

– Det är otrolig roligt att få del av ALF-medlen förstås, och vi känner oss ödmjuka inför utmaningarna framöver. Vi är mycket tacksamma för förtroendet från fakulteten och regionen, säger Michelle Chew.

Preklinisk forskning för att studera immunförsvaret vid covid-19

Marie Larsson, professor och avdelningschef för avdelningen för molekylär medicin och virologi (MMV), är en av de forskare som har beviljats ALF-medel för sitt projekt, ”Kontroll av immunförsvaret emot SARS-CoV2”. Innan den extra ALF-utlysningen blev känd hade Marie Larsson tillsammans med en grupp forskare och kliniker * som finns i Linköping, Norrköping och Jönköping ansökt om ett etiskt tillstånd för insamling av covid-19-prover.

Vi vill samla in prover från sjukvårdspersonal, och även patienter som vårdas med asymptomatisk, mild eller svår sjukdom för att studera viruset, hur det sprids och vilka kroppsvätskor som har infekterat virus. ALF-anslaget är verkligen välkommet, då det kommer att hjälpa till med finansiering av provinsamling och personal, säger Marie Larsson.Marie Larsson professor och avdelningschef för avdelningen för molekylär medicin och virologi Foto Göran Billeson

Marie Larssons forskargrupp vill bland annat studera det försvar (immunitet) som byggs upp i individer, och om det skiljer sig beroende på om du har en mild sjukdom, där du inte är medveten om att du har covid-19, jämfört med om du har en väldigt svår sjukdom.

 Min hypotes är att om du har en jättesvår sjukdom så kommer immunförsvaret vara överbelastat så att du inte får så bra immunitet, men det är bara en hypotes – så vi får se om det stämmer, säger Marie Larsson.

Stark inflammation orsakar skador

Forskargruppen är även intresserad av varför viruset orsakar en väldigt kraftig inflammation hos många patienter, som i sin tur orsakar stora skador. Målet är att på något sätt kunna förhindra förloppet. Om forskarna exempelvis kan identifiera cellmarkörer som visar vilka individer som har hög risk att få en svår respektive mild sjukdom, när man väl blivit smittad, skulle det även underlätta hanteringen av olika patienter. 

I laboratoriet har forskargruppen även identifierat antikroppar som klarar av att stoppa viruset från att infektera celler, så det verkar som att det finns ett skyddande försvar. Frågan är bara hur länge skyddet är kvar och om det finns hos alla eller endast vissa individer.

Längtan efter ett normalt samhälle

 Det finns många frågeställningar som inte bara vi utan många forskare världen över jobbar med. Just nu är det viktigt att vi lär oss så mycket som möjligt, så snabbt som möjligt. Vi vill ju alla återgå till ett mer normalt samhälle där man kan träffa varandra utan rädsla för att smitta eller själv bli smittad, säger Marie Larsson.

Marie Larsson vill även rikta ett varmt tack till Cecilia Svanberg och Melissa Govender som gör alla de praktiska momenten i laboratoriet när det gäller att testa prover och även bedriva den ”vanliga forskningen”.

* I samarbetet finns bland annat Lennart Svensson vid LiU, Åsa Nilsdotter som är på Infektionskliniken i Linköping och Norrköping och LiU, Johanna Sjöwall på Infektionskliniken i Norrköping, Anna Henningsson i Jönköping och Linköping på regionen och LiU, Niklas Lönnbro i Jönköping, Jorma Hinkula, LiU, Sofia Nyström Klinisk Immunologi och transfusionsmedicin Linköping,samt Mikael Sigvardsson, LiU.

Samtliga anslagstagare och projekt

Lennart Svensson - ”Smittsamhet hos covid-19 patienter”
Marie Larsson - ”Kontroll av immunsvaret emot SARS-CoV2”
Åsa Nilsdotter - ”Virusförekomst och immunsvar i olika kroppsvätskor vid covid-19”
Håkan Hanberger - ”Forskningsplattform: Immunitet och behandling av covid-19 patienter”
Kersti Samuelsson - ”Need for neurological rehabilitation after covid-19 infection”
Michelle Chew - ”Characteristics and outcomes of patients admitted to Swedish Intensive Care units for covid-19”
Jan Hillman - ”Hjärnans cirkulation hos patienter som intensivvårdas för covid-19”
Meriam Åström Aneq - ”Inverkan av SARS-COV2 infektion på det kardiovaskulära systemet”
Lena Serrander - ”Kan ett positivt antikroppssvar mot CoV-2 översättas till immunitet?”’
Toomas Timpka - ”Covid-19-pandemins hårda slag mot samhället ”

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll