Bara ett piller, eller?

Innan vi sväljer vårt piller ser vi sällan mer än en rund liten ärta. Men läkemedel påverkar oss på många sätt – inte bara fysiologiskt. Bakom tabletter och vaccin finns olika förväntningar och inte minst marknadsföring. Våra läkemedel är aktörer i ett spel som handlar om kvinnligt och manligt och vad stater och läkemedelsbolag egentligen anser det vara. 

Rosa piller

Tänk dig att den lilla Viagratabletten istället för blå vore rosa. Hur manligt och potensstärkande vore det? Färgen på den klarblå tabletten är ett exempel på hur läkemedel hjälper till att bygga upp föreställningar om vad som är manligt eller kvinnligt.

De flesta av oss har förväntningar på hur våra kroppar ska bete sig och vad de ska eller inte ska göra. Den manliga kroppen exempelvis förväntas vara viril och när den inte lever upp till det kan vi välja att behandla den. Förskrivningar av mediciner gör alltså mer än att bota sjukdomar. De bär med sig idéer om hurdana friska människor bör vara, hur de ska tillbringa sina dagar och sina nätter, hur de ska bete sig, känna sig och se ut.

Hur läkemedel påverkar vår bild av manligt och kvinnligt

I den nyutgivna boken Gendering drugs, som LiU-lektorn Ericka Johnson är redaktör för, undersöker hon hur läkemedel bygger upp olika föreställningar om kön. Tillsammans med forskarkollegor har hon undersökt vad som anses vara en hälsosam kvinnlig eller manlig kropp samt marknadsföringens roll i att skapa dessa kroppar.

– Vi ville titta på det här eftersom det ofta ses som ett individuellt beslut att ta – eller avstå – en viss medicin. Men bakom människors beslut finns strukturer och samhällsnormer. I den här boken ville vi lyfta bort fokus från individen och titta närmre på strukturer i olika länder, säger Ericka Johnson.Ericka Johnson Foto: Anna Nilsen

I Sverige är riktad marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten förbjuden. Svenskar kan se reklam för värktabletter, nässpray och hostmedicin, men inte för prostataläkemedel som i USA och England. Reklamen som Ericka Johnson och hennes kollegor studerat är exempelvis HPV-vaccin mot livmodercancer, hormonterapier som skjuter upp puberteten och behandlingar mot godartad prostataförstoring.

– Det vi ser är att reklamen säljer in olika identiteter, exempelvis manlighet och kvinnlighet. Men också identiteter som har med relationer att göra. Inte sällan finns en mormor eller en partner med i reklamen som förmedlar ”Vill du kunna umgås på ett bra sätt med ditt barnbarn eller partner? I så fall, ta vårt läkemedel!” säger Ericka Johnson.

Genom att använda sig av relationer i reklamen öppnar läkemedelsföretagen upp för att fler människor ser den. Läkemedel är inte bara receptet på ett hälsosamt liv för egen del, utan även hälsosamma relationer.

– Reklamen säger att läkemedel inte bara berör de som använder dem. Det är också en ansvarsfull närståendes plikt att se till att de tas, säger Ericka Johnson.

Ett exempel på detta är HPV-vacciner. HPV är ett mycket vanligt virus som sprids via sex och bland annat kan ta sig uttryck i kondylom. Några HPV-typer kan ge cellförändringar och leda till cancer i framför allt underlivet hos kvinnor, men även hos män.

I Sverige har kommersiell reklam om HPV-vaccin främst vänt sig till mödrar där de ombeds ta ansvar för sina döttrars framtida hälsa så att de slipper livmoderhalscancer. Måltavlan för HPV-vaccin var alltså självklart flickor. Men så ser det inte ut på alla ställen.

Genom att studera vaccinationskampanjer för HPV-vaccin i Colombia, England, Sverige och Österrike, såg forskarna hur en medicin får helt olika betydelse beroende på var i världen den marknadsförs.

– I Österrike är HPV-vaccinet inte könat som i Sverige. Istället vaccineras alla barn, pojkar som flickor, inom skolvaccinationsprogrammet.

Är vi friska om vi dagligen tar mediciner?

I en värld där vi lever allt längre har medicinering blivit ett mer naturligt inslag i vår vardag och krämpor, symptom eller till och med normal fysisk utveckling kan behandlas. Men, om man måste medicinera dagligen, kan man då betrakta sig som frisk? Eller borde vi istället ändra synen på vad vår kropp förmår – så länge den inte är dödligt sjuk – och acceptera att den kanske inte presterar som vi vill hela livet? Ericka Johnson säger att det är ett beslut som var och en måste ta.

– Jag är samhällsvetare och uttalar mig inte om individuella eller medicinska effekter. Men oavsett om man tar det där pillret eller inte, bör man fundera på vilken norm man stoppar i sig och vem som tjänar på det.

Bok:

Johnson, Ericka (red.) (2017) Gendering Drugs, Feminist Studies of Pharmaceuticals, Palgrave Macmillan
doi.10.1007/978-3-319-51487-1


Kontakt
Visa/dölj innehåll

Forskningsnyheter
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll