– Syftet med rapporten är att ta reda på om basinkomst kan inspirera till nya arbetssätt för att korta ner processen till ett arbete för den här gruppen människor, och även få dem att må bättre. Tidigare internationella studier visar på positiva resultat, säger Christian Ståhl, professor i sociologi vid LiU och forskningsledare vid arbetslivscentret Helix.
Anna-Carin Fagerlind Ståhl och Christian Ståhl har skrivit den färska rapporten "Interventioner inspirerade av basinkomst". Foto Magnus JohanssonBasinkomst (eller medborgarlön som det också kallas) är en idé om en offentligt finansierad inkomst som betalas regelbundet, oftast till en viss grupp, och utan prövning av behov eller krav på något speciellt beteende eller prestation i gengäld. Pengasumman ligger oftast på existensminimum. Försök med basinkomst har gjorts i liten skala och på begränsade grupper på olika håll i världen sedan 1970-talet, däribland i USA, Kanada, Namibia, Kenya, Indien och Finland.
Basinkomsten reducerar oron för fattigdom, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl, huvudförfattare till rapporten. Foto Magnus Johansson– I vår rapport redovisar vi resultat från all internationell forskning som gjorts om basinkomst. Rapporten är ett kunskapsunderlag så att de myndigheter som är intresserade av frågan ska kunna ha en mer underbyggd diskussion innan de fattar beslut åt något håll, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
Hon har tidigare disputerat inom arbetsmiljöområdet vid LiU och är huvudförfattare till rapporten.
Samtliga tidigare forskningsstudier visar entydigt på två mycket positiva resultat, påpekar de båda forskarna.
Det andra resultatet visar att den psykiska hälsan förbättras.
– Basinkomsten reducerar oron för fattigdom. Dessutom visar i stort sett alla studier som mäter den psykiska hälsan inom de här grupperna att tilliten till samhället förbättras och att exempelvis alkoholkonsumtionen går ner, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
Frågan om basinkomst är ny terräng i Sverige, konstaterar Christian Ståhl. Foto Magnus JohanssonMen frågan om basinkomst är kontroversiell där bland annat olika ideologiska synsätt krockar, konstaterar rapportförfattarna. Många har också åsikter baserade på olika synsätt av hur basinkomst är tänkt att införas och vilka system den kan ersätta. Till exempel enbart behovsprövade bidrag som försörjningsstöd (tidigare socialbidrag), eller alla ersättningar, inklusive sjuk- och arbetslöshetsförsäkring.
– I rapporten resonerar vi kring att det är de behovsprövade bidragen som skulle ersättas, medan system som sjukförsäkringen skulle finnas kvar, säger Christian Ståhl.
Positiva resultat
Hon har tidigare disputerat inom arbetsmiljöområdet vid LiU och är huvudförfattare till rapporten.
Samtliga tidigare forskningsstudier visar entydigt på två mycket positiva resultat, påpekar de båda forskarna.
Förbättrad psykisk hälsa
– Det ena är att de personer som får basinkomst inte slutar söka jobb eller slutar jobba. Snarare tvärtom. Många använder basinkomsten för att bli mer anställningsbara, som att utbilda sig, köpa verktyg eller telefon, skaffa transportmedel – beroende på var i världen de bor. Med basinkomst kan de ta mer kontroll över livet, planera långsiktigt och på så vis lättare komma ut i arbetslivet, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.Det andra resultatet visar att den psykiska hälsan förbättras.
– Basinkomsten reducerar oron för fattigdom. Dessutom visar i stort sett alla studier som mäter den psykiska hälsan inom de här grupperna att tilliten till samhället förbättras och att exempelvis alkoholkonsumtionen går ner, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
Kontroversiell fråga
– I rapporten resonerar vi kring att det är de behovsprövade bidragen som skulle ersättas, medan system som sjukförsäkringen skulle finnas kvar, säger Christian Ståhl.
Testa på en grupp
Studien är gjord på uppdrag av Samordningsförbundet i Centrala Östergötland som arbetar för att långtidsarbetslösa människor ska lyckas ta sig in på arbetsmarknaden och få en bättre livskvalitet. Ofta rör det sig om grupper som behöver stöd och bidrag från mer än en myndighet, till exempel arbetsförmedling och försäkringskassa, och där reglerna för ersättningar ofta kan uppfattas som fyrkantiga och krångliga. I Östergötland är det Linköpings, Kindas och Åtvidabergs kommuner som visat intresse för frågan om basinkomst.Ny terräng i Sverige
– Det handlar alltså inte om en ”riktig” basinkomst som skulle ges till alla invånare, utan om att prova en lösning där en grupp personer som idag får försörjningsstöd istället skulle få en villkorslös ersättning, påpekar Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
Om Samordningsförbundet inför arbetssätt som är inspirerade av basinkomst hoppas forskarna kunna följa arbetet vetenskapligt.
– Det här är ny terräng i Sverige, internationellt diskuteras basinkomst betydligt mer än här, konstaterar Christian Ståhl.