16 december 2020

Ett stort hälsoproblem idag är att många patienter inte svarar på sin läkemedelsbehandling. Detta har lett till en vision om en individanpassad vård, där sjukdomar kan förutsägas och undvikas. För att uppnå framtidens hälsovård vill professor Mikael Benson konstruera digitala tvillingar av enskilda individer.

Flicka som tittar på sin surfplatta.
Digitala tvillingar för framtidens hälsovård.

–Jag är väldigt tacksam över Joanna Cocozza stiftelsens generösa satsning på barnmedicin som betyder otroligt mycket för barnmedicinsk forskning i allmänhet. För mitt projekt så har det väldigt stor betydelse för att komma igång. Jag hoppas även att modellen ska kunna användas av andra barnmedicinska forskare, säger Mikael Benson, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV).

Mikael Benson vill överbrygga det gap som finns mellan dagens vård och en framtida hälsovård, som är både prediktiv, preventiv, personanpassad och participatorisk (4P). För att överbrygga gapet krävs en ökad förståelse av sjukdomars enorma komplexitet. Varje enskild sjukdom kan bero på förändringar i miljarder celler, som var och en kan uttrycka tusentals gener - i olika kombinationer, vid olika tidpunkter, före och/eller efter det att symptom uppstår.

– Många sjukdomsprocesser kan potentiellt förutsägas och förebyggas i barndomen. Vi vill konstruera digitala tvillingar, en slags högupplöst datamodell av enskilda individer redan i barndomen, för att möjliggöra tidig upptäckt och prevention av sjukdomsprocesser, säger Mikael Benson.

Forskargruppen har redan visat att digitala tvillingar kan användas för att databehandla en inflammatorisk sjukdom i djurförsök. Med anslaget från Joanna Cocozzas stiftelse kommer de nu att kunna utveckla metoderna för 4P med start i barndomen. Projektet bygger på nationella och internationella samarbeten som även stöds av bland annat Vetenskapsrådet, Nordiska Rådet och EU.


Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.