16 december 2020

Ett stort hälsoproblem idag är att många patienter inte svarar på sin läkemedelsbehandling. Detta har lett till en vision om en individanpassad vård, där sjukdomar kan förutsägas och undvikas. För att uppnå framtidens hälsovård vill professor Mikael Benson konstruera digitala tvillingar av enskilda individer.

Flicka som tittar på sin surfplatta.
Digitala tvillingar för framtidens hälsovård.

–Jag är väldigt tacksam över Joanna Cocozza stiftelsens generösa satsning på barnmedicin som betyder otroligt mycket för barnmedicinsk forskning i allmänhet. För mitt projekt så har det väldigt stor betydelse för att komma igång. Jag hoppas även att modellen ska kunna användas av andra barnmedicinska forskare, säger Mikael Benson, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV).

Mikael Benson vill överbrygga det gap som finns mellan dagens vård och en framtida hälsovård, som är både prediktiv, preventiv, personanpassad och participatorisk (4P). För att överbrygga gapet krävs en ökad förståelse av sjukdomars enorma komplexitet. Varje enskild sjukdom kan bero på förändringar i miljarder celler, som var och en kan uttrycka tusentals gener - i olika kombinationer, vid olika tidpunkter, före och/eller efter det att symptom uppstår.

– Många sjukdomsprocesser kan potentiellt förutsägas och förebyggas i barndomen. Vi vill konstruera digitala tvillingar, en slags högupplöst datamodell av enskilda individer redan i barndomen, för att möjliggöra tidig upptäckt och prevention av sjukdomsprocesser, säger Mikael Benson.

Forskargruppen har redan visat att digitala tvillingar kan användas för att databehandla en inflammatorisk sjukdom i djurförsök. Med anslaget från Joanna Cocozzas stiftelse kommer de nu att kunna utveckla metoderna för 4P med start i barndomen. Projektet bygger på nationella och internationella samarbeten som även stöds av bland annat Vetenskapsrådet, Nordiska Rådet och EU.


Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Studentantalet fortsätter öka – särskilt inom AI och IT-säkerhet

För femte året i rad ökar antalet studenter rejält på LiU. Sedan 2019 är ökningen nästan 40 procent. Fristående kurser är det som ökar mest och särskilt inom aktuella områden som AI och IT-säkerhet.

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.