29 november 2024

Att utgå ifrån att alla personer över 60 år varken vill eller kan förstå ny digital teknik är diskriminerande. Det var ett av ämnena som diskuterades vid en doktorandkurs i Norrköping.

Deltagare vid workshop.
Under workshopen kommer alla doktorander till tals. Fotograf: Karin Midner

”Ageing and Social Change” är en doktorandkurs som arrangeras av Linköpings universitet. Större delen av kursen sker digitalt, men den 28 och 29 oktober sågs alla deltagarna för workshops och föreläsningar i Norrköping.

Ett av ämnena som togs upp var åldersdiskriminering, där frågor om det digitaliserade samhället och vad det kan betyda för äldre personer diskuterades. Dag två ledde Ittay Mannheim, forskare inom åldrande och teknologi, workshoppen “Dynamic Interplay Between (self-)Ageism, Age Discrimination, and Design of Digital Policies”.

Innan fikapausen lät han ordet gå runt i rummet, för få veta vad deltagarna tyckte:

Det är toppen att mötas på kursen, vi kommer från olika delar av landet vilket ger ett brett perspektiv, nya vinklar och skapar ett nytänk. Att diskutera tillsammans gör att vi hittar nya sätt att tänka kring tidsbrist och resursbrist. Man får upp ögonen för vilka utmaningar de andra deltagarna står inför inom området och vi diskuterar lösningar…

Vid en workshop ryms allas åsikter

– Vi har bland annat pratat om digitalisering, olika stereotyper, prejudikat och diskriminering mot den äldre befolkningen, det som kallas ålderism. Vi har även pratat om hur dessa stereotyper kan påverka design och policy inom ny teknik och digitalisering. Jag hoppas att min kunskap kan inspirera deltagarna till nya idéer inom sin forskning eftersom vi behöver hitta sätt att implementera den nya tekniken i samhället som möter upp de äldres behov, säger Ittay Mannheim.

Ittay Mannheim.
Ittay Mannheim.Fotograf: Karin Midner
Han tycker om workshops som arbetsform. Allas åsikter blir viktiga och alla får ta plats i rummet, inte bara den som föreläser. Han arbetar mestadels i Europa och i Israel, hans uppfattning är att de frågor som pågår inom äldreforskningen är liknande oavsett vart man är.

– Att placera alla över 60 år i en grupp är diskriminerande, men den formen av diskriminering är inte speciellt omtalad om man jämför med diskriminering på grund av religion, ras, kön eller sexualitet. Åldersdiskriminering är en stor fråga som behöver få mer uppmärksamhet i samhället och i lagstiftningen.

Han förklarar att det handlar om att förstå en människa, oavsett ålder och bakgrund. De äldre ska ses som individer, de kan inte sättas samman som en homogen grupp, faktum är att det är den mest heterogena gruppen du kan föreställa dig i samhället. De har olika livserfarenheter och därmed åldras de på olika sätt.

Ett exempel på ålderism

Hur ska vi bemöta de envisa äldre personerna som vägrar följa med i den digitala utvecklingen och acceptera att det är så världen ser ut i dag?

– Jag vill omformulera frågan: ”Vad ska vi göra med de envisa personerna som…” Jag antar att du har vänner som är runt 30 eller 40 år som är tveksamma till att betala med kreditkort eller använda elektroniskt bank-id? Det finns människor som har dessa tankar i alla åldrar, så det är något vi helt enkelt måste acceptera? En lösning kan vara att försöka förstå vad personen vill ha och uppnå i sitt liv, och vilken väg man kan välja för att komma dit. Första steget bör alltid vara att försöka förstå vad personen behöver och vill ha. Försök att använda deras motivation att nå sitt mål, i stället för att fokusera på problemet.

Tre doktorander tycker till om kursen ”Ageing and Social Change”

18 doktorander från olika delar av Sverige, samt Danmark deltog vid dessa två dagar i Norrköping. Lärarna kom ifrån Holland och Österrike. Kursen arrangerades av Linköpings universitets Avdelning för åldrande och social förändring (ASC) vid Institutionen för Kultur och Samhälle (IKOS). Kursen gavs inom Swedish national graduate school on ageing and health (SWEAH).

– Jag är arbetsterapeut och forskar om äldres sociala hälsa. Den här kursen tilltalade mig för att den relaterar till mitt forskningsprojekt som handlar om att utveckla en ny intervention som stöder äldres sociala delaktighet. Jag har blivit väldigt inspirerad och jag har lärt mig mycket nya saker som jag kan använda för att sätta min forskning i en vidare kontext. Jag har fått en djupare förståelse för ämnet, säger Linnea Körlof, doktorand i arbetsterapi vid Luleå tekniska Universitet, leg. Arbetsterapeut.

Att kursen gavs på engelska var inte något problem, snarare en fördel, eftersom man även kan inkludera internationella doktorander och ta del av forskning från andra länder.

– Det är väldigt nyttigt att ses på en sån här tvärvetenskaplig kurs, det ger en bredd och bidrar till ens egen utveckling och tänkande i ämnet. Våra workshops har varit givande och även på fikarasterna har vi fört intressanta samtal med varandra om forskningen. Dessutom har ni en väldigt fin miljö här på campus Norrköping, den har inspirerat mig säger Linnea Körlof.

Tre doktorander i en workshop.
Ittay Mannheim hjälper Linnea Körlof och Sandra Lukic framåt i deras grupparbete.Fotograf: Karin Midner

– Jag såg den här kursen på SWEAHs hemsida och tyckte att den passade mitt avhandlingsarbete, som handlar om vårdpersonal och ledare som arbetar inom särskilt boende. Jag vill få med mig nya perspektiv på åldrande och olika sociala faktorer. Det har varit mycket nytt, med flera bra infallsvinklar på makro- meso- och mikronivå. Jag har fått en övergripande syn på åldrande som jag kan koppla till min forskning, säger Anna-Carin Karlsson.

– Kursen väckte frågor om framtiden för vård- och omsorgssystemet och hur det kan möta behoven hos en heterogen, åldrande befolkning. Den var välstrukturerad och engagerande med intressanta föreläsare, säger Rosalind Pfaff.

Hon forskar om vårdövergångar och återinläggningar efter utskrivning från geriatrisk slutenvård i Region Stockholm och deltog i kursen för att utvidga sina perspektiv kring policys inom åldrande på en svensk och europeisk nivå och vad det kan betyda för en åldrande individ nu och framöver. Hon uppskattade kursens workshoppar.

– Det var ett bra tillfälle att fördjupa sig i diskussioner kring kursinnehållet i relation till sina egna projekt. Det var också roligt att lära känna PhD studenter med annan disciplinarisk bakgrund och andra perspektiv från hela landet. Jag har funderat mer kring teman som ålderism i teknologi och åldersintegrering, samt balans mellan formell och informell omsorg i samhället. Kursinnehållet kommer hjälpa mig att kontextualisera mitt forskningsämne framöver.

Rosalind Pfaff.
Rosalind Pfaff redovisar sin grupps arbete.Fotograf: Karin Midner

 

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.

Gymnasieelev i laboratorium.

Styrkeprovet i LiU-labbet: Knopen mot splitsen!

Vilket håller bäst under seglingen? En knop, eller en splits? Max Zetterström som går Seglargymnasiet i Motala fick chansen att ta reda på det i sitt gymnasiearbete – i LiU:s testlabb.

Champagneflaska med Sectra på etiketten

Sectra – världsledande företag med rötter i LiU-forskning

Det började som extrauppdrag för fyra forskare och växte till ett spjutspetsföretag inom medicinsk IT och cybersäkerhet. Följ med på Sectras resa mot dagens globala verksamhet.