15 december 2025

Synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Det har forskare vid Linköpings och Lunds universitet visat i en ny studie. Elektroderna kan skapas på olika typer av underlag vilket öppnar för en ny typ av elektronik och medicinska sensorer.

En man i labbrock häller vätska i ett rör. Fotograf: Thor Balkhed
Forskare vid LiU har utvecklat en metod där synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Tekniken kräver inga avancerade laseruppställningar – synligt ljus från enkla LED-lampor, som en partylampa, kan driva polymeriseringen.

– Jag tror att det finns lite av ett genombrott här. Det är ett annat sätt att skapa elektronik som är enklare och inte kräver någon dyr utrustning, säger Xenofon Strakosas, biträdande universitetslektor vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, vid Linköpings universitet.

Vid LOE jobbar forskarna med ledande plaster, även kallat konjugerade polymerer, för att utveckla ny teknik inom bland annat medicin och förnybar energi. Konjugerade polymerer kombinerar de elektriska egenskaperna hos metaller och halvledare med flexibiliteten hos plast.

Forskare (Xenofon Strakosas) vid mikroskop. Thor Balkhed
Xenofon Strakosas, biträdande universitetslektor vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE.

Polymerer består av långa kedjor kolväten. Varje enskild länk i kedjan kallas monomer. När monomererna kopplas ihop bildas polymerer. Processen, som kallas polymerisering, sker ofta med hjälp av starka och ibland giftiga kemikalier vilket begränsar möjligheten att skala upp processen och använda tekniken inom bland annat medicin.

Skräddarsydda monomerer

Det forskarna vid Campus Norrköping, tillsammans med kollegor i Lund och New Jersey, nu lyckats skapa är en metod där polymerisationen kan ske endast med hjälp av synligt ljus. Det är tack vare specialutformade vattenlösliga mononmerer som forskarna utvecklat. Det behövs alltså inga giftiga kemikalier, skadligt UV-ljus eller efterföljande processer för att skapa elektroderna.

– Det går att skapa elektroder på olika underlag som glas, textil och till och med hud. Det här öppnar för ett mycket bredare spektrum av tillämpningar, säger Xenofon Strakosas.

Tre flaskor med blå vätska står på en disk. Thor Balkhed
Ju längre monomeren belyses, desto mer blå och mörk blir lösningen när den omvandlas till ett ledande polymermaterial.
I praktiken skulle det kunna gå till så att lösningen med monomererna placeras på ett underlag. Med hjälp av till exempel en laser eller annan ljuskälla går det att skapa elektroder i intrikata mönster direkt på underlaget. Lösningen som inte polymeriserats kan sedan sköljas bort och elektroderna är kvar.

– De elektriska egenskaperna hos materialet ligger i absoluta framkanten. Tack vare att materialet kan transportera både elektroner och joner kan det kommunicera med kroppen på ett naturligt sätt, och den skonsamma kemin gör att vävnader tolererar det – en kombination som är avgörande för medicinska tillämpningar, säger Tobias Abrahamsson, forskare vid LOE och försteförfattare till artikeln publicerad i den vetenskapliga tidskriften Angewandte Chemie.

Ny typ av sensorer

En man i labbrock och blå handskar. Thor Balkhed
Tobias Abrahamsson, forskare vid LOE, arbetar i det bioelektroniska laboratoriet där tekniken utvecklas för framtidens mjuka och biokompatibla elektronik.
Forskarna har testat tekniken genom att fotomönstra elektroder direkt på huden hos sövda möss. Resultaten visar en klar förbättring av registrering av lågfrekvent hjärnaktivitet jämfört med traditionella metall EEG-elektroder.

– I och med att metoden funkar på många olika ytor kan man också tänka sig sensorer inbyggda i plagg. Dessutom skulle metoden gå att använda för att tillverka kretsar av organisk elektronik på större skala utan farliga lösningsmedel, säger Tobias Abrahamsson.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Europeiska forskningsrådet, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stig Wadströms stiftelse, Åke Wibergs stiftelse samt via den svenska regeringens strategiska forskningsområde inom avancerade funktionella materiel (AFM) vid Linköpings universitet.

Artikel: Visible-Light-Driven Aqueous Polymerization Enables in Situ Formation of Biocompatible, High-Performance Organic Mixed Conductors for Bioelectronics,
Tobias Abrahamsson, Fredrik Ek, Rémy Cornuéjols, Donghak Byun, Marios Savvakis, Cecilia Bruschi, Ihor Sahalianov, Eva Miglbauer, Chiara Musumeci, Mary J. Donahue, Ioannis Petsagkourakis, Maciej Gryszel, Martin Hjort, Jennifer Y. Gerasimov, Glib Baryshnikov, Renee Kroon, Daniel T. Simon, Magnus Berggren, Ilke Uguz, Roger Olsson, Xenofon Strakosas, Angewandte Chemie, publicerad online 10 november 2025. DOI: 10.1002/ange.202517897

Kontakt

Läs mer om forskningen

Forskningsmiljö

Strategisk satsning

Senaste nytt från LiU

Sara Quarles van Ufford, vinnare av Barnafridspriset 2026.

Sara Quarles van Ufford tar emot Barnafridspriset 2026

Vid årets Barnafridskonferens tilldelas Sara Quarles van Ufford priset för sin avhandling som visar hur barns röster riskerar att tystna i utredningsprocesser – och hur stöd som faktiskt adresserar våldet alltför sällan sätts in.

Fotoporträtt av kvinnlig forskare.

Elbilar körs längre sträckor

De som har elbilar kör längre sträckor. Det visar en ny studie från VTI- och LiU-forskaren Elisabeth Lång. Förändrade resvanor kan leda till trängsel på vägarna, och till att skatten på fordon och bränslen måste ses över.

Young woman measures blood sugar level. Diabetes using lancet.

Grunden för typ-1 diabetes kan läggas redan i fosterlivet

Forskare har identifierat ett proteinmönster som redan vid födseln ser betydligt annorlunda ut hos de som senare får typ-1 diabetes. Fynden visar att en kombination av flera faktorer under graviditeten ökar risken att barnet senare insjuknar.