15 december 2025

Synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Det har forskare vid Linköpings och Lunds universitet visat i en ny studie. Elektroderna kan skapas på olika typer av underlag vilket öppnar för en ny typ av elektronik och medicinska sensorer.

En man i labbrock häller vätska i ett rör. Fotograf: Thor Balkhed
Forskare vid LiU har utvecklat en metod där synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Tekniken kräver inga avancerade laseruppställningar – synligt ljus från enkla LED-lampor, som en partylampa, kan driva polymeriseringen.

– Jag tror att det finns lite av ett genombrott här. Det är ett annat sätt att skapa elektronik som är enklare och inte kräver någon dyr utrustning, säger Xenofon Strakosas, biträdande universitetslektor vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, vid Linköpings universitet.

Vid LOE jobbar forskarna med ledande plaster, även kallat konjugerade polymerer, för att utveckla ny teknik inom bland annat medicin och förnybar energi. Konjugerade polymerer kombinerar de elektriska egenskaperna hos metaller och halvledare med flexibiliteten hos plast.

Forskare (Xenofon Strakosas) vid mikroskop. Thor Balkhed
Xenofon Strakosas, biträdande universitetslektor vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE.

Polymerer består av långa kedjor kolväten. Varje enskild länk i kedjan kallas monomer. När monomererna kopplas ihop bildas polymerer. Processen, som kallas polymerisering, sker ofta med hjälp av starka och ibland giftiga kemikalier vilket begränsar möjligheten att skala upp processen och använda tekniken inom bland annat medicin.

Skräddarsydda monomerer

Det forskarna vid Campus Norrköping, tillsammans med kollegor i Lund och New Jersey, nu lyckats skapa är en metod där polymerisationen kan ske endast med hjälp av synligt ljus. Det är tack vare specialutformade vattenlösliga mononmerer som forskarna utvecklat. Det behövs alltså inga giftiga kemikalier, skadligt UV-ljus eller efterföljande processer för att skapa elektroderna.

– Det går att skapa elektroder på olika underlag som glas, textil och till och med hud. Det här öppnar för ett mycket bredare spektrum av tillämpningar, säger Xenofon Strakosas.

Tre flaskor med blå vätska står på en disk. Thor Balkhed
Ju längre monomeren belyses, desto mer blå och mörk blir lösningen när den omvandlas till ett ledande polymermaterial.
I praktiken skulle det kunna gå till så att lösningen med monomererna placeras på ett underlag. Med hjälp av till exempel en laser eller annan ljuskälla går det att skapa elektroder i intrikata mönster direkt på underlaget. Lösningen som inte polymeriserats kan sedan sköljas bort och elektroderna är kvar.

– De elektriska egenskaperna hos materialet ligger i absoluta framkanten. Tack vare att materialet kan transportera både elektroner och joner kan det kommunicera med kroppen på ett naturligt sätt, och den skonsamma kemin gör att vävnader tolererar det – en kombination som är avgörande för medicinska tillämpningar, säger Tobias Abrahamsson, forskare vid LOE och försteförfattare till artikeln publicerad i den vetenskapliga tidskriften Angewandte Chemie.

Ny typ av sensorer

En man i labbrock och blå handskar. Thor Balkhed
Tobias Abrahamsson, forskare vid LOE, arbetar i det bioelektroniska laboratoriet där tekniken utvecklas för framtidens mjuka och biokompatibla elektronik.
Forskarna har testat tekniken genom att fotomönstra elektroder direkt på huden hos sövda möss. Resultaten visar en klar förbättring av registrering av lågfrekvent hjärnaktivitet jämfört med traditionella metall EEG-elektroder.

– I och med att metoden funkar på många olika ytor kan man också tänka sig sensorer inbyggda i plagg. Dessutom skulle metoden gå att använda för att tillverka kretsar av organisk elektronik på större skala utan farliga lösningsmedel, säger Tobias Abrahamsson.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Europeiska forskningsrådet, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stig Wadströms stiftelse, Åke Wibergs stiftelse samt via den svenska regeringens strategiska forskningsområde inom avancerade funktionella materiel (AFM) vid Linköpings universitet.

Artikel: Visible-Light-Driven Aqueous Polymerization Enables in Situ Formation of Biocompatible, High-Performance Organic Mixed Conductors for Bioelectronics,
Tobias Abrahamsson, Fredrik Ek, Rémy Cornuéjols, Donghak Byun, Marios Savvakis, Cecilia Bruschi, Ihor Sahalianov, Eva Miglbauer, Chiara Musumeci, Mary J. Donahue, Ioannis Petsagkourakis, Maciej Gryszel, Martin Hjort, Jennifer Y. Gerasimov, Glib Baryshnikov, Renee Kroon, Daniel T. Simon, Magnus Berggren, Ilke Uguz, Roger Olsson, Xenofon Strakosas, Angewandte Chemie, publicerad online 10 november 2025. DOI: 10.1002/ange.202517897

Kontakt

Läs mer om forskningen

Forskningsmiljö

Strategisk satsning

Senaste nytt från LiU

En man håller i en rulle med tryckta solceller.

Solceller från LiU snart i världens vardagsrum

I den nya fjärrkontrollen för Google TV är batterierna ersatta av tryckta organiska solceller som laddas av lamporna inomhus. Solcellerna har forskats fram vid Linköpings universitet och tagits till marknaden av avknoppningsföretaget Epishine.

En kvinna lutar sig mot ett träd i en skog.

Ekosystems motståndskraft i fokus för LiU-lett nätverk

Hur kan vi mäta ekosystems förmåga att stå emot förändringar och använda den kunskapen i praktiken? Det är en av kärnfrågorna i ett nytt EU-finansierat doktorandnätverk som Linköpings universitet koordinerar.

Några flygplan som flyger över ett vattendrag.

Nytt centrum för forskning om drönarsvärmar

LiU blir värd för ett nytt forskningscentrum som i samarbete med Lunds och Örebro universitet ska utveckla tekniker för autonoma svärmar av drönare som kan användas för bland annat räddning, miljöövervakning och samhällsskydd.