Halvledare gjorda av kisel är grunden i all modern elektronik. Men halvledare som i stället är baserade på ledande plaster har fler potentiella användningsområden där flexibilitet är en viktig faktor. Bland annat skulle de kunna användas i digitala skärmar, solceller, lysdioder, sensorer, medicinska implantat och för energilagring.
– Vi lever i en elektronisk värld där vi är vana att elektronik finns överallt. Föreställ dig nu i stället att all elektronik skulle vara mjuk och flexibel i stället för hård och stel. Idén med organisk elektronik är nästan som science fiction i det avseendet, säger Simone Fabiano, professor i materialvetenskap vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU.
Nya dopningsmetoder
Men ledande plaster leder elektricitet relativt dåligt i grunden. Så för att förbättra ledningsförmågan och ändra egenskaperna hos materialet tillsätts oftast olika störämnen. Det kallas för att materialet dopas. De vanligaste störämnena som används är ofta väldigt reaktiva, dyra, krångliga att tillverka eller alla tre.
Thor Balkhed
Simone Fabianos forskargrupp på Campus Norrköping har utvecklat flera nya strategier för att styra dopning i organiska halvledare. Ett exempel är en metod som fungerar vid rumstemperatur, där ineffektiva störämnen som syre kan användas och där ljus aktiverar själva dopningsprocessen. Dessa framsteg inom dopningskemi är en del av den forskning som han nu får priset för.
Simone Fabiano menar att organisk elektronik har stor potential att förändra vår vardag. Men först måste några knäckfrågor lösas.
– Vi är fortfarande begränsade av prestanda och stabilitet. Att kunna lösa några av de problemen med nya dopningsmetoder är en nyckel. Då skulle vi kunna skapa teknik som är unik för organiska halvledare och som kan göra saker kisel inte kan.
Biokompatibelt
Simone Fabiano tar som exempel att organisk elektronik kan bättre kan kopplas ihop med kroppen tack vare att materialet kommunicerar på samma sätt som kroppens nervceller.
– I framtiden hoppas jag att vi kommer att kunna använda organisk elektronik för att ersätta vissa kroppsdelar. Det kan handla om konstgjorda näthinnor, hörselimplantat eller till och med att återge känsel i proteser, säger Simone Fabiano.
Thor Balkhed
Årets fem Göran Gustafssonpristagare får 8,1 miljoner kronor vardera, 300 000 i ett personligt pris och 7,8 miljoner i anslag till forskningen under en period av tre år. Simone Fabiano anser att priset är ett erkännande för det hans forskargrupp åstadkommit:
– Det är en fantastisk känsla, särskilt för alla som har bidragit till den här forskningen genom åren. Så jag ser det som ett stort pris för hela gruppen, inte bara för mig.
Kungl. Vetenskapsakademien granskar
Simone Fabiano är en av fem pristagare. Övriga mottagare av Göran Gustafssonprisen är Emma R. Andersson vid Karolinska Institutet som får priset i medicin, Joanna Rorbach vid Karolinska Institutet som får priset i molekylär biologi, Josefin Larsson vid Stockholms universitet som får priset i fysik och Dan Petersen vid Stockholms universitet som får priset i matematik.
Svenska universitet och högskolor nominerar kandidater till Göran Gustafssonprisen, Kungl. Vetenskapsakademien granskar förslagen och pristagarna utses därefter av Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Göran Gustafssonprisen har funnits sedan 1991. Stiftelsen tillkom 1989 efter en donation av entreprenören och affärsmannen Göran Gustafsson (1919–2003). Pristagarna ska vara som mest 45 år gamla och ha för avsikt att utföra merparten av sin forskning i Sverige.
