02 februari 2026

Lärare och studenter får verktyg för att använda AI klokt i utbildningen. I simuleringar med avatarer tränar de på att hantera utmaningar i undervisning. Det och mycket annat pågår i AIST-labbet, en ny tvärvetenskaplig satsning vid Linköpings universitet.

En kvinna och en man framför en skärm med avatarer. Fotograf: Peter Holgersson AB
Simuleringsträning hjälper studenter att bli bättre på att undervisa. I AIST-labbet får de möta avatarer med skilda personligheter.

Artificial Intelligens (AI), Simulation and Teaching Laboratory – AIST-labbet – är en av de största forskargrupperna i Norden med fokus på AI, simulering och undervisning. Forskning inom artificiell intelligens respektive simulering kopplat till utbildning har pågått länge vid Linköpings universitet. Det nya är att kombinera områdena i samma labb.

En kvinna står vid ett räcke. Peter Holgersson AB
Linnéa Stenliden, professor i utbildningsvetenskap..
– Teknikutvecklingen går oerhört snabbt och AI påverkar hela utbildningslandskapet. Lärare och andra behöver stöd i att förstå vad det innebär. Det finns ett mycket stort behov av vår expertis, av arenor och mötesplatser, säger Linnéa Stenliden, professor i utbildningsvetenskap som forskar om AI i skolan.

Simulering ger lärare färdighetsträning

Marcus Samuelsson är biträdande professor i pedagogik och var först i Sverige med simuleringsträning för lärare.

– Vi vet att alldeles för många elever i grundskolan inte lär sig det de kunde ha lärt sig om läraren varit bättre på att undervisa. Ett av skälen till detta är att en del lärare brister i förmågan att leda undervisning. De behöver träna på sådana färdigheter och det kan de få göra genom simuleringar, säger han.

Den som deltar i en simuleringsträning får möta elever i form av avatarer på skärmen. Avatarerna har skilda personligheter och reagerar på så sätt olika på det läraren gör. Efteråt får deltagaren direkt återkoppling av experter, något som är svårt att åstadkomma i ett vanligt klassrum.

Ett simuleringsprojekt handlar om läsning.

En man står i en trappa. Peter Holgersson AB
Marcus Samuelsson, biträdande professor i pedagogik.
– Vi vet hur viktigt det är att lärare i de tidiga åren i grundskolan jobbar med läsinlärning. Vi vet också att det är väldigt svårt. Därför har vi en kurs för F– 3-lärare med färdighetsträning utifrån vad vi vet att forskning konstaterat. Efteråt har vi kunnat visa att lärarna känner sig bättre rustade för uppgiften, säger Marcus Samuelsson.

I ett annat projekt får blivande lärare i samhällskunskap via simulering träna på att undervisa om kontroversiella frågor, till exempel fake news och konspirationsteorier. Det är viktigt att känna sig trygg med detta inför yrkeslivet och inte säkert att de får möjlighet att pröva på det under sin verksamhetsförlagda utbildning, VFU.

Förmåga att kritiskt granska AI

Ytterligare ett exempel på hur forskning och praktik kopplas ihop är ett projekt i grundskolan om förmågan att förstå, använda och kritiskt granska AI, så kallad AI-litteracitet.

– Vi har följt lärare som undervisar om AI, kopplat till exempel till AI-genererade bilder. Lärarna får stöd i att utveckla och genomföra undervisningen och utifrån resultaten har vi utvecklat fristående kurser som kommer att erbjudas vid LiU från och med hösten 2026, säger Linnéa Stenliden.

En seminarieserie om AI och simulering planeras tillsammans med LiU Skolsamverkan. Serien vänder sig till lärare och skolledare i Östergötland men kommer att vara öppen för alla.

Ska stärka utbildningssektorn

En kvinna sitter vid ett bord mittemot en robot. Peter Holgersson AB
Både Linnéa Stenliden och Marcus Samuelsson har lång erfarenhet inom sina områden. Deras framgångar uppmärksammades av universitetsledningen, som bestämde sig för att inrätta AIST-labbet. Målet är att samla olika perspektiv och bidra till ny kunskap som kan stärka hela utbildningssektorn. Labbet invigdes i december 2025 och det är full fart med besökare från hela Sverige.

– I dagsläget är vårt huvudfokus att sörja för LiU, men vi har också breda samarbeten med Skolverket, kommuner i och utanför Östergötland och andra aktörer nationellt och internationellt, säger Marcus Samuelsson.

Efterfrågad kompetensutveckling

Det initiala fokuset är lärarutbildning och skola men också annan högre utbildning och kompetensutveckling. AIST-labbet samarbetar med lärare vid flera program på LiU, till exempel läkarprogrammet, arbetsterapeutprogrammet och psykologprogrammet. Labbet har även en viktig roll i det arbete LiU påbörjat med att AI-säkra alla utbildningar.

– Vi ser en stor efterfrågan från universitetslärare att kompetensutveckla sig inom detta och det kommer ju även studenterna till del, säger Marcus Samuelsson.

Europeiskt samarbete

Internationellt har AIST-labbet bland annat samarbete inom ECIU, European Consortium of Innovative Universities. Där ingår Linnéa Stenliden i en expertgrupp om AI i utbildning som arbetar nära EU-kommissionen. Hon berättar att det finns ett stort intresse för det som görs i AIST-labbet.

– Vi är inte bara ett labb på ett universitet. Vi tar forskningen ut i samhället och bidrar till en stor samhällsnytta, säger Linnéa Stenliden.

En kvinna står framför en robot. Magnus Johansson
Många är nyfikna på AIST-labbet. Här är Östergötlands landshövding Gunilla Svantorp på besök.

Läs mer om AIST-labbet

Läs mer om AI och simulering i utbildning

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Flaggor vajar utanför Studenthuset.

Nya namn i universitetsledningen

Från den förste februari är Louise Ödlund ny vicerektor för forskning vid LiU. Samtidigt går Agneta Frode Blomberg in som tillförordnad universitetsdirektör.

Sara Quarles van Ufford, vinnare av Barnafridspriset 2026.

Sara Quarles van Ufford tar emot Barnafridspriset 2026

Vid årets Barnafridskonferens tilldelas Sara Quarles van Ufford priset för sin avhandling som visar hur barns röster riskerar att tystna i utredningsprocesser – och hur stöd som faktiskt adresserar våldet alltför sällan sätts in.

Fotoporträtt av kvinnlig forskare.

Elbilar körs längre sträckor

De som har elbilar kör längre sträckor. Det visar en ny studie från VTI- och LiU-forskaren Elisabeth Lång. Studier av våra resvanor är viktiga till exempel för att utforma trängselskatter och trafikprognoser i olika syften.