25 september 2023

Har en person blivit mördad, förgiftad eller kanske dött av sjukdom? Nu har forskare fått 13 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att utveckla metodik för att lösa brott med detaljerade analyser och artificiell intelligens.

Rättsmedicinalverket gör runt 5500 rättsmedicinska obduktioner årligen som i dag analyseras för att se om det finns läkemedel eller droger i kroppen. I forskningen som nu får pengar från Vetenskapsrådet kommer bland annat data från dessa fall användas. Forskarna kommer att mäta olika ämnen i blod, såsom sockerarter, hormoner, signalmolekyler och fetter, med högupplösande masspektrometri. Att analysera helheten av alla små molekyler som cirkulerade i kroppen – metabolomet som det också kallas – kan ge en bild av personens hälsotillstånd och ämnesomsättning vid dödstillfället. Med hjälp av maskininlärning och artificiell intelligens ska forskarna undersöka om de kan bygga modeller som i slutändan kan hjälpa rättsmedicinare, poliser och åklagare att säkerhetsställa dödsorsak med högre precision.man i labrock tittar fram mellan flaskor på labb.Henrik Gréen, professor i forensiska vetenskaper. Foto Emma Busk Winquist

– Jag hoppas att vi ska kunna bli mycket bättre på att säkerställa vad folk har dött av och bli säkrare på att vi hittar mordfall, som förgiftningar och liknande. Det finns också möjlighet att hitta markörer för de dödligaste sjukdomstillstånden, som blodförgiftning, eller sepsis, och markörer för kroniska hjärtinfarkter och andra sjukdomar, säger Henrik Gréen, professor i forensiska vetenskaper vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet och forskare vid Rättsmedicinalverket.

Bidraget från Vetenskapsrådet är till en forskningsmiljö, och syftet är att forskare ska samarbeta i större grupperingar och arbeta mot ett gemensamt forskningsmål på lång sikt. I Linköping rör det sig om en tvärvetenskaplig forskningsmiljö där expertis inom forensik, maskininlärning och artificiell intelligens, systembiologi och analytisk kemi möts. Förutom Henrik Gréen, ingår Fredrik Heintz och Oleg Sysoev vid Institutionen för datavetenskap, Elin Nyman vid Institutionen för medicinsk teknik, Johan Dahlén vid Institutionen för fysik, kemi och biologi samt Fredrik Kugelberg och Carl Söderberg från Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi, Rättsmedicinalverket.

– Vi har redan visat att det här fungerar för specifika dödsorsaker, så det handlade mer om hur vi ska kunna hitta mer komplexa mönster och utveckla nya prediktionsmodeller samt hur den nya kunskapen ska implementeras i verksamheten. En del saker, som enskilda markörer, kommer vi kunna börja använda omgående. Men om vi hittar mer komplicerade mönster i metabolomet, då kommer det ta lite längre tid för då måste man bygga mjukvara som kan jobba med sådana mönster i storskalig rutinanalys, säger Henrik Gréen.

Relaterat innehåll

Mer om forensiska vetenskaper vid LiU

Senaste nytt från LiU

Fler sökande till program på LiU

När anmälan till höstterminen stängde hade 411 200 personer skickat in minst en anmälan. Det är en ökning med en procent jämfört med 2024. På LiU ökar antalet sökande till program med tre procent.

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

Anders Persson framför röntgenbild

Bilder av ett hjärtslag kan rädda liv

LiU-forskare har tagit fram en ny metod för snabb och säker diagnos av hjärt- och kärlsjukdomar. När metoden är färdigutvecklad kommer den att kunna rädda liv och spara lidande och pengar över hela världen.

Mer om artificiell intelligens på Linköpings universitet