28 november 2025

På masterprogrammet Strategisk samhällsplanering får studenterna inte bara läsa om hur städer utvecklas. De får vara med och påverka på riktigt. Genom att jobba med verkliga fall på plats i Norrköping kan deras idéer bli verklighet.

En man står utomhus på en bro och talar inför flera personer.
Redan i första kursen får studenterna ta klivet rakt ut i verkligheten. Under en stadsvandring i Norrköping tillsammans med kurskoordinatorn Giorgi Kankia fick de fundera på flera frågor. Ser ni något som saknas? Är något särskilt överraskande eller nytt? Vilka invånare har nytta av de nya lösningarna? Vem har råd att bo där? Fotograf: Timos Karpouzoglou

– Tanken är att studenterna ska bidra till att lösa riktiga planeringsproblem, säger kursansvarige Timos Karpouzoglou, universitetslektor på Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, LiU.

Porträtt av leende kvinna utomhus. Fotograf: Maria Landqvist
"Just att jobba med verkliga fall är en av de roligaste grejerna, för då får man veta vad vi som planerare kanske kan göra i framtiden", säger blivande samhällsplaneraren Famela Jakobsson.

Att det verklighetsbaserade kursmomentet, som har utvecklats av LiU-forskare, går hem hos studenterna råder det ingen tvekan om.

– Det ger en smak av verkligheten, säger studenten Famela Jakobsson.

– I arbetslivet jobbar man mer hands on med platser och situationer. Då är det jättebra att vi får testa att jobba på det sättet redan nu, säger Michelle Lind, även hon blivande samhällsplanerare.

Forskning bakom kurs

Utbildningsmomentet, som kallas Living Lab, bygger på forskning gjord vid Institutionen för Tema. Det ingår redan i första kursen på masterprogrammet Strategic Urban and Regional Planning i Linköping.

Man står inomhus i en trappa med personer som syns suddigt i bakgrunden.
– Målen för studenterna är att de ska hitta en aktiv lösning kopplat till en aktuell planeringsutmaning och samtidigt lära sig att samarbeta med varandra, säger kursansvarige Timos Karpouzoglou.

Studenterna får samarbeta med externa aktörer och jobba med verkliga stadsutvecklingsprojekt på plats i området som ska planeras, i år i Norrköping. Allt från Legobygge till att få feedback från en riktig samhällsplanerare ingår också i kursen.

Timos Karpouzoglou har tillsammans med kurskoordinatorn Giorgi Kankia samarbetat med Norrköpings kommun och utvecklat årets kurs.

– Vi har haft en mycket bra dialog med Norrköpings kommun, som ser en möjlighet att arbeta närmare utbildningen. Deras nyfikenhet och vilja har skapat starkare koppling till kursen. Detta gav oss inspiration till att skapa ett helt Living Lab-moment utifrån att titta på Norrköping, säger Timos Karpouzoglou.

Göra skillnad

Porträtt av kvinna inomhus.Fotograf: Maria Landqvist
"Vi som studenter kanske kommer med nya perspektiv och idéer. Kan vi sätta gång några tankar hos dem, så känns det jättebra", säger studenten Michelle Lind, som hoppas Norrköping ska använda deras förslag.

Startskottet för projektarbetet gick så klart i Norrköping. Och efter en introduktion fick studenterna kliva rakt ut i verkligheten.

– Vi tog en promenad både i Norrköpings innerstad och i Inre hamnen. Där introducerade vi kritiska frågor. Vi skapade också en dialog med studenterna om vad de såg som saknas eller vad som är särskilt överraskande eller nytt.

Sedan fick grupperna välja en aktuell planeringsutmaning, exempelvis klimatanpassning, jämlikhet, infrastruktur eller hållbarhet, och ett stadsområde, antingen Innerstaden eller Inre hamnen.

Deras uppdrag: Bidra med lösningar som kan göra skillnad i kommunens arbete.

– Jag hoppas att kommunen kan använda det på något sätt, för vi har byggt projektet med tanke på deras behov och utmaningar, säger Timos Karpouzoglou.

Även studenterna hoppas att deras idéer ska bli verklighet.

– Vi som studenter kanske kommer med nya perspektiv och idéer. Kan vi sätta igång några tankar hos dem, så känns det jättebra, säger Michelle Lind.

Samarbete byggs med Lego

En viktig del i kursen är att studenterna ska utveckla sin samarbetsförmåga. Här kom även Legobitar in i bilden. Varje grupp samlades för att bygga en samhörighet i gruppen genom att beskriva sitt projekt med Lego.

Kvinna bygger med Lego.Fotograf: Jenny Widén
Studenten Miranda Gulbani tycker att bygga med Lego var både roligt och bra för gruppen.

– En bra möjlighet att få tänka på, och prata om saker, som vilka utmaningar och styrkor vår grupp har. Vi pratar inte mycket om det annars, så det var ett bra praktiskt verktyg. Och det var roligt, säger studenten Miranda Gulbani.

Med tre veckor kvar innan slutrapporten skulle lämnas var det dags för ett så kallat pitchseminarium. Varje projektgrupp fick fem minuter på sig att presentera sina idéer för en verklig samhällsplanerare.

Per Haupt, stadsbyggnadsstrateg på Norrköpings kommun, var på plats för att lyssna och ge den värdefulla responsen. Målet var att hans synpunkter skulle göra gruppernas slutrapport bättre och mer relevanta utifrån kommunens behov.

Om det var lite nervöst inför, så var studenterna mycket nöjda efteråt.

– För mig som internationell student var det väldigt intressant att få fördjupa mig i det svenska samhället och höra hans kommentarer och tankar. En fantastisk möjlighet, en av de bästa delarna av kursen, säger Miranda Gulbani, blivande samhällsplaneraren som kommer från Georgien.

En man sitter och pratar i en lärosal med studenter runt.Fotograf: Maria Landqvist
”Jag tror det rustar studenterna bättre för kommande yrkesliv”, säger Per Haupt, stadsbyggnadsstrateg på Norrköpings kommun om den verklighetsbaserade kursen.

Bättre rustade för yrkeslivet

Per Haupt tycker att studenterna har valt relevanta frågeställningar och intressanta platser. Han tror att deras projekt kan ge kommunen både idéer och inspel.

– Vi lär oss alltid något av att få blicken på våra frågor utifrån. Studenter har ett färskt perspektiv och är ofta pålästa kring ny kunskap. Dessutom gör de research, som vi kanske inte alltid hinner med, säger han.

Samtidigt är han där minst lika mycket för studenternas skull. Han vill bidra till att utbildningen blir så verklighetsförankrad som möjligt.

– Jag tror att det rustar studenterna bättre för kommande yrkesliv, säger Per Haupt.

Fantastisk känsla

Norrköpings kommun samarbetar med Linköpings universitet, både inom forskning och med utbildningar.

– LiU är en jättestor och viktig spelare. Det är viktigt för kompetensförsörjning bland annat, säger Per Haupt.

Och vem vet, han har kanske redan träffat någon blivande kollega bland studenterna.

Famela Jakobsson skulle gärna jobba i Norrköping och ta beslut som gör skillnad för dem som bor i hennes egen hemkommun. Och att framför allt barn får nytta och blir glada av det hon har planerat.

– Det skulle vara en fantastisk känsla, säger hon.

Forskning bakom Living Lab

Utbildningsmetoden Living Lab är utvecklad av Linköpingsforskarna Kristina Trygg och Jenny Sjöholm vid Tema Teknik och social förändring. Den bygger på deras forskning om hur utbildning kan bidra till hållbar samhällsomställning.

Konceptet Living Lab som gett namn till kursmomentet är dock inte nytt. Utan det är ett etablerat och populärt planeringstänkande som används av städer över hela världen inom just samhällsplanering. Här utvecklas och testas nya, ofta experimentella idéer i verkliga miljöer tillsammans med invånare och aktörer.

Linköpingsforskarna valde att kombinera konceptet Living Lab med populära pedagogiska modellen Challenge Based Learning. CBL, som det kallas, är ett utmaningsbaserat lärande där studenter arbetar i grupp med verkliga samhällsutmaningar i samverkan med externa aktörer. Syftet är att koppla teori till praktik och utveckla lösningar som gör skillnad.

– Vi ser att kombinationen inte bara stärker studenternas kompetens inom samhällsplanering, utan det gör också att de blir mer engagerade och vill lära sig mer om utmaningar. Målet är att skapa en lärmiljö där framtidens samhällsplanerare får träna på att tänka nytt kring de samhällsutmaningar vi står inför, lära sig att samarbeta och bidra till verklig förändring, säger Kristina Trygg.

Kursens upplägg:

  • Studenterna arbetar i tvärvetenskapliga grupper och agerar som om de vore konsulter åt kommunen.
  • Studenterna får handledning och feedback på sitt arbete både av lärare och aktörer.
  • De utforskar lokala utmaningar, besöker platsen, experimenterar med lösningar och utvärderar resultaten.
  • Arbetet dokumenteras löpande och avslutas med en vetenskapligt förankrad rapport.

Studenterna rustas för arbetslivet och utvecklar viktiga färdigheter som kritiskt tänkande och samarbetsförmåga, samt får förståelse för komplexa samhällsfrågor. Den verklighetsbaserade metoden är ett värdefullt verktyg för att utbilda framtidens samhällsplanerare.

Läs mer om programmet

Kontakt

Senaste nytt från LiU

LiU-forskare letar lösningar för lantbrukets klimatomställning

Att ställa om lantbruket för att minska klimat- och miljöpåverkan kan kosta pengar. Men det finns för lite data att ta välgrundade beslut på - både för banker och bönder. I ett nytt projekt vill forskare vid LiU hitta lösningar.

Två personer sitter och studerar

LiU startar nytt internationellt civilekonomprogram

Linköpings universitet gör om det internationella civilekonomprogrammet. Programmet, som blir det enda i sitt slag i Sverige, startar hösten 2026 med en tydlig internationell profil och med obligatoriska utlandsstudier under utbildningen.

En mini-modell av en hjärna gjord av gelé.

Stora donationer till nydanande behandling mot parkinson

Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till LiU för ett forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet.