Från Strindberg till Storytel – ljudets betydelse för vår läsning

09 juni 2021

Amanda Lindström

Allt fler lägger den fysiska boken åt sidan. Sedan ljudbokens intåg är det med telefonen och hörlurarna vi läser. Men vad har egentligen ljudet för betydelse för läsaren, författaren och litteraturen? Och hur påverkas författarens skrivande av nya digitala verktyg?

De frågorna tar sig 15 forskare från olika discipliner och lärosäten an i boken Från Strindberg till Storytel – Korskopplingar mellan ljud och litteratur, redigerad av Julia Pennlert och Lars Ilshammar.

Boken har sin utgångspunkt i det faktum att allt fler lyssnar på ljudböcker. Att tillägna sig litteratur är idag inte längre någonting man nödvändigtvis gör i stillhet, med en fysisk bok i fåtöljen. Fler lyssnar på böcker när de pendlar till jobbet, lagar mat eller tränar. Andreas Nyblom, programansvarig för Språk, litteratur, medier Foto Jenny Ahlgren

Litteraturvetaren Andreas Nyblom, vid Linköpings universitet, är en av författarna i boken. I kapitlet ”I litteraturens transitrum: Från stillhet och tystnad till rörelse och distraktion” diskuterar han inte läsning, utan skrivande. För också skrivandeprocessen påverkas av vår tids digitala verktyg och krav på flexibilitet och mobilitet.

– Det finns en idealföreställning om att det litterära skapandet är en aktivitet som kräver koncentration och som ska utföras i stillhet och tystnad vid författarens skrivbord. Men det här idealet utmanas i relation till vår tids digitala skrivredskap och nya alternativa skrivplatser. Skrivandet konfronteras med eller uppsöker rörelse och distraktioner.

Kapitlet är skrivet inom ramarna för Andreas Nybloms och kollegan Emma Eldelins projekt ”Writing in Transit: The poetics and politics of space in contemporary literature”, finansierat av Vetenskapsrådet.Omslag till boken Från Strindberg till Storytel - Korskopplingar mellan ljud och litteratur.

Boken

Från Strindberg till Storytel. Korskopplingar mellan ljud och litteratur. Pennlert, Julia & Ilshammar, Lars (red.).

Kontakt

Läs mer om språk- och kulturforskning

Le mur des je t'aime. Place des Abbesses, Paris. By Britchi Mirela [CC BY-SA 3.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], from Wikimedia Commons.

Forskningsmiljön Språk och kultur

Forskningsmiljön Språk och kultur är en mötesplats för språk- och litteraturvetenskaplig forskning, som förenas av intresset för samspelet mellan språk och kultur i vardagliga, litterära, mediala eller professionella kontexter.

Senaste nytt från LiU

Pristagare med intresse för hur folk klarar praktiska problem

Blod. Ingenjörer. Husmödrar. Listan på vad Boel Berner, professor emerita vid LiU, intresserat sig för kan göras lång och den växer fortfarande. Nu belönas hon med Ingemar Ingemarssons pris för tvärvetenskap.

Byggprojekt i städer – så kan det bli mindre störningar

Att någon har helhetsperspektivet över alla byggprojekt i en stad är den viktigaste faktorn för att störningarna ska bli så få som möjligt. Men det är lättare sagt än gjort. Det visar forskare från LiU i en ny bok.

Mikael Asplund i cybersäkerhetslabbets lokaler.

Nytt cybersäkerhetslabb vid LiU

Det nya cybersäkerhetslabbet vid Linköpings universitet är en milstolpe i satsningen på utbildning inom området. Studenterna ska känna att "wow, här är det möjligt att göra något spännande", sa vicerektor Matts Karlsson vid invigningen den 7 maj.