09 juni 2021

Allt fler lägger den fysiska boken åt sidan. Sedan ljudbokens intåg är det med telefonen och hörlurarna vi läser. Men vad har egentligen ljudet för betydelse för läsaren, författaren och litteraturen? Och hur påverkas författarens skrivande av nya digitala verktyg?

De frågorna tar sig 15 forskare från olika discipliner och lärosäten an i boken Från Strindberg till Storytel – Korskopplingar mellan ljud och litteratur, redigerad av Julia Pennlert och Lars Ilshammar.

Boken har sin utgångspunkt i det faktum att allt fler lyssnar på ljudböcker. Att tillägna sig litteratur är idag inte längre någonting man nödvändigtvis gör i stillhet, med en fysisk bok i fåtöljen. Fler lyssnar på böcker när de pendlar till jobbet, lagar mat eller tränar.Andreas Nyblom, programansvarig  för Språk, litteratur, medierFoto Jenny Ahlgren

Litteraturvetaren Andreas Nyblom, vid Linköpings universitet, är en av författarna i boken. I kapitlet ”I litteraturens transitrum: Från stillhet och tystnad till rörelse och distraktion” diskuterar han inte läsning, utan skrivande. För också skrivandeprocessen påverkas av vår tids digitala verktyg och krav på flexibilitet och mobilitet.

– Det finns en idealföreställning om att det litterära skapandet är en aktivitet som kräver koncentration och som ska utföras i stillhet och tystnad vid författarens skrivbord. Men det här idealet utmanas i relation till vår tids digitala skrivredskap och nya alternativa skrivplatser. Skrivandet konfronteras med eller uppsöker rörelse och distraktioner.

Kapitlet är skrivet inom ramarna för Andreas Nybloms och kollegan Emma Eldelins projekt ”Writing in Transit: The poetics and politics of space in contemporary literature”, finansierat av Vetenskapsrådet.Omslag till boken Från Strindberg till Storytel - korskopplingar mellan ljud och litteratur. Blått omslag med en illustrerad bild av Strindberg som bär rosa hörlurar.Omslag till boken Från Strindberg till Storytel - Korskopplingar mellan ljud och litteratur.

Boken

Från Strindberg till Storytel. Korskopplingar mellan ljud och litteratur. Pennlert, Julia & Ilshammar, Lars (red.).

Kontakt

Läs mer om språk- och kulturforskning

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.