När Marie Trogstam läste statskunskap på Linköpings universitet hade hon en ”drömkombo” för framtiden. Hon ville gärna ut i världen, men också arbeta med ett mer lokalt perspektiv. Efter att ha varit omvärldsanalytiker, affärsutvecklare och arbetat med internationella relationer, blev det hållbarhetsfrågorna som kom att ta över. Först på Saab, senare Telia, Business Sweden, AFRY och nu arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.
– Jag har alltid velat jobba med kraften inom näringslivet. Det är fantastiskt att få jobba med förutsättningarna för att vi i Sverige ska kunna ligga i framkant av utvecklingen och driva de här viktiga frågorna på en global nivå, säger Marie Trogstam.
Tillväxt och klimatarbete hand i hand
Hon ser ingen anledning att ändra på sitt synsätt. Klimat och andra viktiga hållbarhetsfrågor måste lösas globalt men det är de lokala insatserna som gör det möjligt. Det hon ser i sina kontakter med företag i Sverige och världen gör henne, trots de stora utmaningarna, optimistisk.
– Det finns ett starkt driv för att lösa utmaningarna även om vi fortfarande ligger efter för att nå klimatmålen. Sverige går före med sin innovationskraft och etablerade och nystartade företag tar alltmer plats, samarbetar och visar att lösningarna finns.
Marie Trogstam menar att svenska företag har visat att ekonomisk tillväxt och klimatarbete kan gå hand i hand. Samtidigt som svensk BNP har dubblats sedan 1990 har utsläppen minskat med 37 procent. Och det som är bra för Sverige är bra för världen.
– Svensk export tränger undan mer fossilbaserad produktion i andra länder. Redan idag bidrar den svenska exporten till att minska globala koldioxidutsläpp med nära 25 miljoner ton. Men 40 procent av den svenska exporten är beroende av import och därför är det viktigt med strategiska partnerskap för att bidra med jobbskapande och välståndsutveckling också i andra länder.
Tempot måste höjas
I Sverige krävs nu en fortsatt utbyggnad av infrastruktur och satsningar som till exempel kortar tiden vid tillståndsprövningar.
– Tempot måste höjas. Det handlar om stora investeringar, bara underhållsskulden på Sveriges vägar och järnvägar ligger på 127 miljarder kronor enligt Trafikverket, men för att nå ekonomisk tillväxt och framgång i utmaningarna kring klimat, social hänsyn och inom andra viktiga hållbarhetsområden måste vi satsa.
Skala upp forskningen
Vad kan då akademin göra? Marie Trogstam pekar på tre saker: innovationer, kompetens och fakta.
– Det som forskarna tar fram inom till exempel cirkulär ekonomi eller nya produktionssätt och material måste kunna skalas upp och användas av företagen. Hållbarhetsfrågorna kräver ökad kompetens bland ekonomer, beteendevetare och många fler. Allt från yrkesutbildningar till högre utbildning inom de naturvetenskapliga ämnena måste förbättras och den allmänna kompetensen höjas genom till exempel livslångt lärande.
När alla samhällets delar behöver ställa om krävs ett systemperspektiv och fakta. Det kan akademin bidra med och då får vi lättare att se möjligheterna med omställningen. All vår innovationskraft och kunskap kommer att behövas, är Marie Trogstams budskap.