27 maj 2025

I en maskinhall fylld med maskiner utrustade med avancerad digitalteknik, träffar vi Daniel Carlsson – precision ag specialist på John Deere. Hans arbete kretsar kring att föra jordbruket in i en ny era, där satellitpositionering och digital styrning spelar lika stor roll som väder och jordmån.

Två män samtalar vid stora jorsbruksmaskiner. Fotograf: Teiksma Buseva
Daniel Carlsson visar entusiastiskt upp traktorerna och den senaste tekniken som gör jordbruket smartare och effektivare.

Daniel har en drivkraft som genomsyrar allt han gör.

– Om någon säger att det inte går – då är min inställning att det går. Det är bara olika svårt, säger han med en självklarhet som bara kommer ur erfarenhet. Och erfarenhet har han – från att ha börjat med GPS-styrning på maskiner till att idag vara en nyckelperson i övergången till det digitaliserade jordbruket.

En teknik med potential – och hinder

Att införa ny teknik i lantbruket är långt ifrån enkelt. Det handlar inte bara om att köpa nya maskiner – det kräver också förståelse och tid.

– Många lantbrukare tar sig inte tiden att sätta sig in i tekniken. Om något krånglar ute på fältet, som att en fil inte laddas in, ja då struntar man i det och kör ändå, berättar Daniel.

Utmaningen ligger i att det tekniska steget för många känns för stort att ta. Här spelar rådgivare en avgörande roll, men även teknikföretagen själva måste ta ansvar för att göra systemen så användarvänliga som möjligt. Vid flera tillfällen har Åhmans framfört synpunkter på John Deeres system som de fått från deras användare. Åhmans är alltså en länk mellan användare i Sverige och John Deeres utvecklingsavdelning.

Millimeterprecision på fältet

Daniel visar upp en av visningsportalerna där de demonstrerar sina tekniska lösningar – från antenner på traktortak till displayer som kommunicerar med både redskap och molntjänster. En GPS-enhet kan avgöra traktorns position med en noggrannhet på ner till 2,5 centimeter, ibland till och med en halv centimeter. Den sitter diskret på fordonets tak, men har en avgörande roll i hela ekosystemet.

Digital Fältkarta.

– Vi kan styra både traktorn och redskapen, och hämta data direkt från maskinerna. Den datan kan vi sedan skicka till våra portaler, vilket gör det möjligt för oss att ge support i realtid – vi kan se exakt vad föraren ser, förklarar Daniel.

Besparingarna som räknas i kronor och skördar

Den största nyttan, menar Daniel, ligger i precisionen. Genom att undvika överlappningar i körningen och genom att styra exakt var gödsel eller växtskydd appliceras, minskar resursslöseri samtidigt som skörden optimeras.

– Kör du med autostyrning minskar du dieselåtgången och ökar precisionen. Det är direkt lönsamt, säger han.

En gödningsspridare med automatisk sektionsavstängning och variabel giva, såsom Kverneland Geospread, är ett exempel som ger bra avkastning på investeringen.

– Den kostar kanske 250 till 300 tusen kronor, vilket i lantbrukssammanhang är relativt lite. Och det du sparar in i insatsvaror betalar snabbt av maskinen, berättar han.

Uppskattningsvis kan man spara mellan 8 och 15% gödning med denna precisionsteknik.

Mänsklig hjälp i maskinernas värld

Bakom tekniken finns alltid människor. Lantbrukarna efterfrågar personliga kontakter som kan svara på telefon eller demonstrera teknik konkret och i praktiken. Daniel och hans kollegor finns därför tillgängliga på supporttelefonen nästan dygnet runt under högsäsong.

– Vi är tre personer som turas om – från klockan sju på vardagar till sex på kvällen, och även helger. Det är nyckeln till att lantbrukaren får hjälp när det behövs, förklarar han.

Framtiden i backspegeln

Daniel må tala om teknologi med självklarhet, men han är också medveten om människans roll i maskinernas värld.

– Tekniken gör inget av sig själv. Den måste förstås, användas rätt och följas upp.

Det är här satsningar som Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering kommer in. Genom Kunskapsnavet har Åhmans och återförsäljare av andra traktormärken kunnat få bidrag för att ge fler och fördjupade kurser för lantbrukare så att de ska kunna förstå och använda all digitalteknik som finns i moderna maskiner på ett sätt som gynnar lantbruksföretagets framdrift och utveckling.

Kunskapsnavet har fått behovsinspel från lantbrukare och rådgivare via enkäter, intervjuer och genom Kunskapsnavets expertnätverk, som har visat att en stor del av den digitalteknik som finns i moderna maskiner inte används för att lantbrukarna inte förstår sig på den. Därför är denna typ av utbildningsinsatser som Daniel gör genom kunskapsnavet väldigt viktiga.

Gruppbild på människor från en event.
Per Frankelius, Moa Lindgren, Magnus Samuelsson, Roy Åstrand, Daniel Carlsson och Karolina Muhrman – tillsammans driver de innovation och framtidstro i svenskt lantbruk.Fotograf: Teiksma Buseva

Kontakt

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som står bredvid varandra på omslaget till HU-extra 1986.

Medicinska fakulteten firar 40 år

Från ifrågasatt till förebild. 1986 ombildades Medicinska fakulteten till Hälsouniversitetet, med ambitionen att förena utbildning, forskning och samhällsnytta i en sammanhållen helhet.

En man med gröna handskar som håller upp ett litet plaströr.

Organ-på-chip visar hur cancer samspelar med sin omgivning

På ett organ-på-chip kan forskare nu utforska hur tumörer växer och påverkas av sin omgivning. Chippet, en liten platta med cancerceller, nerver och blodkärl, har utvecklats av forskare vid Linköpings universitet i samarbete med italienska kollegor.

En man som står bredvid en maskin i en fabrik.

Samma matematik kan styra robotar och skapa köttbullar

Vad har robotar som staplar lådor och framtidens köttbullar gemensamt? Mer än man kan tro. I sin doktorsavhandling visar Anan Ashrabi Ananno hur matematiska modeller kan användas för att lösa komplexa problem inom helt olika områden.