I februari 2024 togs det första spadtaget på det nya Fenomenmagasinet och bygget är nu i full gång. Fenomenmagsinet får ett helt nytt, specialbyggt hus i Valla fritidsområde, granne både geografiskt och innehållsmässigt med Linköpings universitet. Det kommer att bli en mötesplats för skolelever, studenter, forskare och allmänhet, präglad av ett tvärvetenskapligt sätt att se på världen och där man kan arbeta fram lösningar på vår tids utmaningar.
Fenomenmagasinet öppnar för allmänheten först under 2026. Men redan nu har LiU börjat fundera kring hur man kan utveckla befintlig samverkan med Fenomenmagasinet för ömsesidig nytta för båda.
En vetenskapshistorisk resa
Kan en av Sveriges mest kända vetenskapsmän, Jacob Berzelius, bördig från Östergötland, vara länk och guide mellan dåtida och nutida forskning? Kan han utgöra symbolen för en vetenskapshistorisk resa, från Gamla Linköping, via Fenomenmagasinet till framtidens innovationer och världsledande forskning vid LiU? Det är ju ingen tillfällighet att en av superdatorerna på LiU heter just Berzelius.
Jan Trofast är sannolikt den i Sverige som ”känner” Jacob Berzelius bäst. Jan Trofast är teknologie doktor i organisk kemi, vetenskaplig rådgivare inom Life Science och bedriver kemihistorisk forskning med inriktning på Jacob Berzelius och hans samtid.
Kunskap
– När gymnasisten Jacob Berzelius satt i Hospitalskyrkan (som revs 1897) här i Linköping och lyssnade på prästen som pratade om stjärnor och planeter, men utan tillstymmelse till kunskap i fysik, reagerade han starkt. Ska man yttra sig så ska det vara baserat på kunskap.
Idoghet och noggrannhet
–Man kastar inte bara fram hypoteser utan grund, man hafsar inte igenom sina försök. Alla resultat ska bekräftas tills det inte finns några tveksamheter kvar, sen kan man gå vidare. Det var Berzelius inställning.
Envishet
– Stöter man på motgångar ska man kämpa vidare. Med kunskap! Berzelius var sträng, både mot sig själv och andra. När hans elever kom till honom och frågade så svarade han inte direkt. De fick själva gå till litteraturen, oftast Berzelius lärobok i kemi, för att hämta nödvändig information.
Nyfikenhet
– Nyfikenheten var också det som styrde mycket av Berzelius analyser och verksamhet. Och han var mycket, mycket bred i sina kunskaper och fick därigenom ett tvärvetenskapligt synsätt i sin problemlösning.
– Inriktningen av kemins innehåll skiftade under Berzelius livstid och det påverkade också hans verksamhet. Med sina breda kunskaper (utbildad läkare) utstakade han en ny, mera fruktbärande forskningsinriktning för den så kallade djurkemin genom att länka anatomin med kemiska undersökningar. Tänk bara på den kliniska kemins utveckling. Berzelius händighet i kombination med det goda administrativa anlaget utgjorde förutsättningar för hans utomordentliga framgångar.
Till nytta i industrin
Företagande var dock inget som intresserade Berzelius. Däremot ville han att hans upptäckter skulle komma till nytta i industrin och andra verksamheter. Exempelvis engagerade han sig i ”Jernkontoret”, som sedan mitten av 1700-talet verkat för att stärka järn- och stålindustrins konkurrenskraft. Han blev också ägare till Gripsholms kemiska fabrik som bland annat tillverkade svavelsyra och tvål.
Naturkunskap på schemat
Något som Fenomenmagasinet, LiU och Berzelius också har gemensamt är att väcka intresset för och öka kunskapen i naturkunskap hos barn och unga. Som etablerad forskare på 1820-talet blev Berzelius en del av snillekommittén, tillsammans med bland andra storheter som Erik Gustaf Geijer och Esaias Tegnér, som också deltog i frågan om allmän folkskola.
– Berzelius tyckte att undervisningen och kunskapen bland folket var väldigt dålig. Han ville sätta naturkunskapen på schemat. Och trots hårt motstånd lyckades de driva igenom allmän folkskola som blev lag från 1842.