20 oktober 2025

Per Wirtén är en av Sveriges mest profilerade samhällsdebattörer. Nu kliver han in i forskningsmiljön vid REMESO på LiU. Under några månader ska han utforska migration, medborgarskap och nationalism – och bidra med sin erfarenhet från offentligheten.  

Per Wirtén.

Per Wirtén är journalist, författare och en välkänd samhällsdebattör, född 1958 i Göteborg. Han har sedan 1980-talet skrivit om politik, kultur och idéhistoria.

Han beskrivs som en röst i den offentliga debatten, med texter som utmanar invanda tankemönster - hösten 2025 gästar han LiU vid REMESO i projektet "Kommunikationsallians inom området migration och integration".

Vad driver dig att skriva – och vad får dig att välja just de ämnen du gör?

Att skriva är ett sätt att undersöka världen, ett slags pågående bildningsprojket. Man kan säga att jag skriver för min egen skull, men samtidigt skulle jag aldrig skriva utan att bli publicerad. Det är ett motsägelsefullt förhållande.

Det migrationspolitiska komplexet

Som exempel på sitt skrivande nämner han sitt gamla intresse för det han kallar det "migrationspolitiska komplexet".

I mitten av nittiotalet började jag av ren nyfikenhet undersöka hur rasdiskrimineringen i Sverige fungerade och om den fanns. Då var det en fråga ingen egentligen intresserade sig för. Genom olika vistelser i USA, i Södern, växte frågorna och började omfatta nationalism, global migration och till sitt även Europafrågan. Det senare har att göra med att antirasismen ledde till en kompromisslös antinationalism som i sin tur ledde till frågan om ett federalt och demokratiskt EU. Min första ”undersökning” växte så att säga och kom att omfatta allt mer för att till sist landa i en rätt sammanhållen samhälls- och livsåskådning.

Vilka tankar och samtal hoppas du väcka med dina texter?

Jag har alltid sagt att jag vill förändra världen. Lite skämtsamt förstås. Men ändå. Jag anser att orden faktiskt kan förändra både människor och samhällen i både sämre och bättre riktning. Samtidigt vet jag ju att mina egna texter inte betyder särskilt mycket i det stora hela. Jag är en röst bland miljoner andra.

Solidaritet enligt hoppets princip

Han tycker det ska bli roligt att gästa REMESO under några månader. Han menar att universitetet är okänd mark eftersom han inte har några egentliga universitetsstudier bakom sig, förutom ett år på 1980-talets yrkesinriktade utbildning på Journalisthögskolan.

Under sin tid vid REMESO kommer han bland annat att ge ett seminarium som har titeln "Solidaritet enligt hoppets princip" där han kommer att tala om solidaritetsbegreppet samt öppna upp en diskussion om förhållandet mellan vetenskapligt och litterärt skrivande. Men han ser även fram emot att få lära sig och upptäcka nya saker, samt få nya perspektiv.

När jag hamnar i ett nytt sammanhang är min ingång alltid att jag kommer lära mig av andra, inte tvärtom. Jag har tänkt att ta chansen att sätta mig in lite bättre i medborgarskapsbegreppet: historisk bakgrund, hur det har förändrats och hur det borde fungera i en värld präglad av migration, globalisering och en ny farlig våg av nationalism.

Om projektet

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som står runt varandra.

LiU stärker Sveriges totalförsvar tillsammans med studenter, myndigheter och industri

Under LiU Defense Day samlades studenter, forskare, myndigheter och företag för att diskutera hur samverkan kring utbildning och innovation kan stärka både den civila beredskapen och det militära försvaret.

En man som står framför en visualisering av en planets yta

Anders Ynnerman får egen asteroid för rymdinsatser

LiU-professorn Anders Ynnerman är en av tio svenskar som nu fått ge namn åt en asteroid. Hans visualiseringsforskning tar med oss ut i världsrymden, via mjukvaran Open Space som öppnar hela det kända universum för allmänheten.

Manlig forskare.

Föräldrarnas bostadsval kan upprätthålla segregation

Ny LiU-forskning visar att föräldrars bostadsadresser påverkar var deras vuxna barn väljer att bo och graden av segregation. Tidiga politiska beslut om bostäder och kommunal service kan få konsekvenser för hur segregation utvecklas.