Tamhönsens anfader söker kontakt med människor

Även arter som inte är domesticerade kan potentiellt utveckla ett socialt samspel med människor. Det har forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och LiU lagt märke till i en studie på djungelhöns. Forskarna hoppas att fynden leder till fler studier kring hur kontaktsökande med människan uppkommer, särskilt hos fåglar, som har välutvecklade kognitiva förmågor, men inte tidigare studerats i denna kontext.

Kycklingar av röd djungelhöna (G. gallus) från studiepopulationen vid Linköpings universitet. Kycklingar av röd djungelhöna (G. gallus) från studiepopulationen vid Linköpings universitet. Sam Hurenkamp

– När vi undersökte djungelhönsens förmåga att hitta mat med hjälp av luktsinnet, såg jag att fåglarna ofta avbröt sin uppgift och i stället gick fram till mig. Eftersom det är känt att flera domesticerade arter kan söka kontakt med människor när de ställs inför en svår uppgift, tänkte vi att det vore intressant att se ifall djungelhönsen uppvisar ett liknande beteende, säger Diana Rubene, forskare på SLU, som genomförde studien när hon var på forskarutbyte i Hanne Løvlies forskargrupp vid Linköpings universitet.

Forskarna använde sju veckor gamla kycklingar av röd djungelhöna (Gallus gallus), som våra tamhöns härstammar från. Djungelhöns är varken domesticerade eller framavlade för några speciella egenskaper. Forskarna kunde därför utesluta att kontaktsökande skulle ha uppstått i samband med dessa processer, processer som har förklarat kontaktsökande i tidigare studier.

Fåglarna i försöket skulle leta mjölmask i skålar som var utplacerade i en öppen testarena i ett försöksrum. Ibland avbröt de sitt sökande och gick utanför arenan. Då noterade forskarna hur de betedde sig. Gick de fram till och tittade upp på den forskare som de tidigare ofta hade interagerat med? Eller gick de till en annan (för dem mer obekant) forskare, eller till andra ställen i rummet? Det visade sig att kycklingarna betydligt oftare gick fram till den forskare som de kände från tidigare beteendeförsök – än att gå någon annanstans.Hanne LøvlieHanne Løvlie Foto Anna Nilsen

– Det intressanta är både att de tar kontakt med en människa, men också att de tar kontakt med den människa som de har en relation till. Kycklingarna hade interagerat flera gånger i veckan med just Diana. Kontaktsökande har inte undersökts hos fåglar tidigare, men liksom till exempel primater och andra däggdjur har de grundläggande förmågor som gör att kommunikation med andra arter är absolut möjlig, säger Hanne Løvlie, biträdande professor i etologi vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid LiU.

Forskarna såg också att de individer som oftare försökte rymma i ett annat test var de som oftast sökte kontakt, vilket forskarna tolkar som att kontaktsökande är en del av djungelhönsens individuella beteende, deras personlighet.

– Eftersom vi inte har designat experimentet specifikt för att studera kontaktsökande, behöver dessa resultat bekräftas av mer standardiserade försök. Det finns flera underliggande mekanismer som kan ha bidragit till att kycklingarna utvecklade detta beteende, framför allt är det troligt att tidig exponering för människor under kycklingarnas uppväxt gjort dem mer mottagliga för att utveckla ett socialt samspel med den person som de oftast interagerade med. Vi hoppas att vår studie kan inspirera fler forskare att undersöka djur-människa interaktioner hos fåglar, säger Diana Rubene.

Studien, som nyligen publicerats i Frontiers in Psychology, kan bidra till att vi får bättre förståelse för utvecklingen av sociala interaktioner mellan djur och människa.

– Det vi ser hos våra djungelhöns öppnar upp för en diskussion kring att kontaktsökandet mot människa skulle kunna vara något som en individ kan lära sig under sin uppväxt eller levnadsbana och att det inte kräver 8 000 år av selektion under domesticeringsprocessen, säger Hanne Løvlie.

Genom att studera samspel mellan djur och människa hos olika arter kan vi bättre förstå hur dessa samspel uppstår.

– Det kan i förlängningen hjälpa oss att förstå djurs sociala förmågor och behov vilket kan bidra till att öka välfärden hos försöksdjur och produktionsdjur, säger Diana Rubene.

Studien har finansierats med stöd av FORMAS.

Artikeln:Red junglefowl chicks seek contact with humans during foraging task”, Diana Rubene och Hanne Løvlie, (2021), Frontiers in Psychology, publicerad online den 23 juni 2021. doi: 10.3389/fpsyg.2021.675526

Källa: Pressmeddelande från Sveriges lantbruksuniversitet

Vill du veta mer?Visa/dölj innehåll

Mer forskning om djurs beteendeVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll