Jonas Jacobsson är ingenjör i grunden, har alltid tyckt om idrott och varit innebandytränare. Faktum är att det var tränarrollen som tog honom till Arenaskolan.
-Jag arbetade som programmerare på Ericson, men under IT-krisen under 2000-talet sadlade jag om. Min fru är civilingenjör och våra barn var ganska små, jag tänkte att det kan passa bra med en lärare i familjen, att läraryrket kunde vara någonting för mig. Jag tränade ungdomar i innebandy och trivdes med att leda och arbeta med ungdomar, så när jag fick erbjudande att läsa under ett års tid, tog jag gymnasielärarexamen.
Efter att ha arbetat på ett gymnasium blev Jonas erbjuden arbete på sin nuvarande arbetsplats. Skolan hade profilen innebandy vilket passade utmärkt. Han började där 2017, och är ensam tekniklärare.
-Jag kan tycka att det är lite ensamt att inte ha någon att bolla med, men jag tar in lärarstudenter vilket även ger mig ett stöd. Vi blir två i klassrummet, studenten ställer frågor till mig och på så vis utvecklas även jag. Vi blir varandras bollplank kan man säga, de tar initiativ och vi diskuterar mycket.
-Anledningen till att delar upp klassen är att det behövs mycket tid. Utmaningarna i teknikundervisningen kan vara att elever ger upp när de kör fast och inte får hjälp i tid.
Det gäller främst vid programmeringen. Årkurs 9 är undervisningen helt teoretisk. Visst kan vissa elever bli besvikna när det tycker om de praktiska konstruktionsuppgifterna, men det brukar bli riktigt bra diskussioner och samtal om teknikutveckling, hur teknik påverkar samhället och om olika konsekvenser. Tekniska system återkommer i min undervisning, till exempel elnätet.
Han använder inga läromedel, utan använder eget, sammanställt material och filmer.
När det kommer till fortbildning finns flera möjligheter vid studiedagar och så vidare, däremot är det svårare att åka på konferenser, här är vikariefrågan ett litet hinder, menar Jonas.
Teknikundervisning och läsprojekt
– Några elever vill ha läromedel som de kan läsa och tycker att det kan vara lite svårt utan böcker, men det går bra och är man uppmärksam på lektionerna fungerar det fint.
Det närmast Jonas kommer ämnesövergripande undervisning är ett läsprojekt. Skolans bibliotekarie har initierat ett projekt med fokuserad läsning. På tekniklektionerna låter Jonas eleverna börja med en lässtund då de får ett antal artiklar om teknik.
–Det fungerar mycket bra, eleverna gillar läsningen och det sänker sig ett lugn i klassrummet. Vi diskuterar artiklarna, vad är sant, vad är falskt, kan vi lita på det här?
I slutänden menar Jonas att teknikämnet är brett och det finns mycket att undervisa om.
Kanske är det inte vad man undervisar om alltid, utan hur?
–Jag vill gärna knyta an till vad teknik är, vad är meningsfullt med teknik, och att det faktiskt kan vara ganska kul! Teknik är allt annat än ett torrt ämne!
-Jag arbetade som programmerare på Ericson, men under IT-krisen under 2000-talet sadlade jag om. Min fru är civilingenjör och våra barn var ganska små, jag tänkte att det kan passa bra med en lärare i familjen, att läraryrket kunde vara någonting för mig. Jag tränade ungdomar i innebandy och trivdes med att leda och arbeta med ungdomar, så när jag fick erbjudande att läsa under ett års tid, tog jag gymnasielärarexamen.
Efter att ha arbetat på ett gymnasium blev Jonas erbjuden arbete på sin nuvarande arbetsplats. Skolan hade profilen innebandy vilket passade utmärkt. Han började där 2017, och är ensam tekniklärare.
-Jag kan tycka att det är lite ensamt att inte ha någon att bolla med, men jag tar in lärarstudenter vilket även ger mig ett stöd. Vi blir två i klassrummet, studenten ställer frågor till mig och på så vis utvecklas även jag. Vi blir varandras bollplank kan man säga, de tar initiativ och vi diskuterar mycket.
Praktiska moment och utmaningar
I årskurs 7 och 8 har Jonas lagt in de praktiska momenten teknikundervisningen, då arbetar han i halvklass. Många elever tycker det är roligt och spännande, men här finns också utmaningar, kanske särskilt vid programmeringsdelarna. Arenaskolan har också ett stort upptagningsområde, han ser att eleverna har mycket varierande förkunskaper när de kommet till honom.-Anledningen till att delar upp klassen är att det behövs mycket tid. Utmaningarna i teknikundervisningen kan vara att elever ger upp när de kör fast och inte får hjälp i tid.
Det gäller främst vid programmeringen. Årkurs 9 är undervisningen helt teoretisk. Visst kan vissa elever bli besvikna när det tycker om de praktiska konstruktionsuppgifterna, men det brukar bli riktigt bra diskussioner och samtal om teknikutveckling, hur teknik påverkar samhället och om olika konsekvenser. Tekniska system återkommer i min undervisning, till exempel elnätet.
Progression och fortbildning
Jonas berättar vidare att det kan vara svårt att få en bra progression i ämnet, då skulle teori och praktiska moment varvas på ett annat sätt från årskurs 7 till och med 9.Han använder inga läromedel, utan använder eget, sammanställt material och filmer.
När det kommer till fortbildning finns flera möjligheter vid studiedagar och så vidare, däremot är det svårare att åka på konferenser, här är vikariefrågan ett litet hinder, menar Jonas.
Teknikundervisning och läsprojekt
– Några elever vill ha läromedel som de kan läsa och tycker att det kan vara lite svårt utan böcker, men det går bra och är man uppmärksam på lektionerna fungerar det fint.
Det närmast Jonas kommer ämnesövergripande undervisning är ett läsprojekt. Skolans bibliotekarie har initierat ett projekt med fokuserad läsning. På tekniklektionerna låter Jonas eleverna börja med en lässtund då de får ett antal artiklar om teknik.
–Det fungerar mycket bra, eleverna gillar läsningen och det sänker sig ett lugn i klassrummet. Vi diskuterar artiklarna, vad är sant, vad är falskt, kan vi lita på det här?
I slutänden menar Jonas att teknikämnet är brett och det finns mycket att undervisa om.
Kanske är det inte vad man undervisar om alltid, utan hur?
–Jag vill gärna knyta an till vad teknik är, vad är meningsfullt med teknik, och att det faktiskt kan vara ganska kul! Teknik är allt annat än ett torrt ämne!