08 september 2025

Vad får två människor att lämna sina hemländer, inte en utan två gånger, för samma svenska universitet? Manuel Fernández Santana från Spanien och Carole Chappuis från Schweiz är tillbaka på Linköpings universitet - först som okända magisterstudenter, nu som erfarna doktorander vid IBL och forskargruppen TekNaD. Bakom deras beslut att återvända finns berättelser om det svenska utbildningssystemet och viljan att byta riktning för att hitta sitt syfte.

En man och en kvinna står i en korridor framför en gul vägg med inramad konst. Båda ler mot kameran. Mannen, med mörkt hår, skägg och glasögon, har en keffiyeh över axlarna. Kvinnan, med blont hår uppsatt i en knut, lutar sig mot ett träräcke och har på sig en mörk blus med ett färgglatt blommönster.
Fotograf: Laurie Kinney

Från olika håll – mot samma mål

Manuel Fernández Santana från Spanien och Carole Chappuis från Schweiz hade aldrig träffats innan de började magisterprogrammet* Outdoor and Sustainability Education vid Linköpings universitet. Deras berättelser handlar om nyfikenhet, modet att byta riktning och viljan att förstå hur utbildning kan bidra till en mer hållbar värld.

Båda kommer från läraryrket, men vägen till LiU såg olika ut. Manuel fick sin första smak av svensk utbildning under en Erasmusperiod, följt av en termin i Uppsala som gav honom en helt ny syn på natur och lärande. Pandemin satte stopp för planerna på att återvända direkt, men efter ett år som lärare sökte han till magisterprogrammet* i Linköping.

Jag visste att jag ville tillbaka till Sverige och utveckla mina färdigheter som pedagog, och ta vara på de mångkulturella och inspirerande möjligheter som jag visste fanns här.

Carole arbetade som lärare i Schweiz och kombinerade klassrumsundervisning med att handleda lärarstudenter och utbilda kollegor i utomhuspedagogik. Under arbetet insåg hon hur mycket hon uppskattade att diskutera undervisningsteori och se hur den mötte verkligheten i klassrummet.

Jag tyckte mycket om att undervisa och vägleda lärarstudenter. Vi diskuterade ofta olika sätt att undervisa och hur teorier och den faktiska undervisningen hänger ihop när de mötte eleverna i klassrummet.

En kvinna med ett leende på läpparna sitter i en soffa och håller upp två böcker. En av böckerna har titeln
Carole Chappuis den tidigare studenten som nu doktorerar vid LiU visar sin forskning.Fotograf: Laurie Kinney

När hon började leta vidareutbildningar upptäckte hon att LiU var ett av få universitet i Europa som erbjöd en master i ämnet. Att hon redan trivdes i Sverige och slapp betala studieavgifter gjorde valet enkelt.

En utbildning som förändrade perspektiv

För båda blev magisterprogrammet* en formativ tid. Manuel beskriver det som en period som förändrade hans världsbild i grunden, särskilt genom diskussioner om hållbarhet och lärarens roll i samhällsförändring.

Magisterprogrammet* var en period som öppnade mina ögon för världen.

Carole minns det som en tid av inspiration och återhämtning. –Det här året med masterstudier kändes som en frisk fläkt, med livsförändrande upplevelser och möten som jag kommer att minnas för alltid. Hon lyfter också fram den avslappnade relationen mellan studenter och lärare som en av de viktigaste faktorerna för att hon kände sig trygg i studierna, trots att hon läste på ett främmande språk.

Den första fikan satte verkligen tonen. Lärarna är väldigt trevliga och vill bygga en enkel relation, utan krångel och formaliteter. Det är en avslappnad atmosfär som gör att man kan lyckas.

Steget in i forskningen

Efter examen tog de steget till doktorandstudier på olika sätt. Manuel bestämde sig när han arbetade på en gymnasieskola i Gränna och såg hur hållbarhetsfrågor ofta behandlades utan tydlig struktur.

Ett porträtt i halvfigur av en man med mörkt hår, skägg och glasögon. Han sitter vid ett träbord och tittar på sin bärbara dator. Han är klädd i en svart t-shirt och en svartvit keffiyeh. På hans vänstra arm syns en liten tatuering.
Manuel Fernández Santana den tidigare studenten som nu doktorerar vid LiU.Fotograf: Laurie Kinney

–Min erfarenhet från den skolan ledde till en tydlig idé: jag ville forska mer om hållbarhetsutbildning, särskilt hur lärare utbildas för att ta sig an dessa utmaningar.

Hans forskning handlar nu om hur känslor kan stärka beteendeförändring i lärarutbildningen i naturvetenskap, ofta med hjälp av interaktiva metoder i samarbete med Visualiseringscenter i Norrköping. Carole visste redan efter första terminen på magisterprogrammet* att hon ville forska. Hon gick direkt vidare till en doktorandplats där hon undersöker hur lärare genomför initiativ för att bevara biologisk mångfald i undervisningen. –Jag är intresserad av att diskutera hur sådana praktiker kan utvecklas i skolans kontext för att stödja en mer hållbar framtid. Jag är också nyfiken på utbildningens roll i den gröna omställningen.

Att växa som forskare

Att börja forska innebar att formulera rätt frågor, något som båda beskriver som en utmaning. Manuel framhåller hur han ständigt måste ompröva sitt arbete och sina perspektiv.

En av de största utmaningarna som doktorand är att hantera frågor som får mig att hela tiden granska mitt arbete och min syn på världen, samtidigt som jag försöker definiera mig som forskare och samhällsmedborgare.

Carole lyfter handledarnas stöd som avgörande. Hon har också hunnit skriva sin första vetenskapliga artikel tillsammans med sin handledare Karin Stolpe.

Jag upplever att mina handledare verkligen vill hjälpa mig att utveckla min egen potential och mina idéer, vilket är en riktig gåva för en doktorand.

Mer än en examen

För Manuel och Carole blev magisterprogrammet mer än en utbildning. Det var en tid för reflektion, ett sätt att upptäcka nya perspektiv och ett tillfälle att bygga relationer över kulturella och geografiska gränser. Det var också startpunkten för en forskarbana där båda hoppas att deras arbete ska bidra till en mer hållbar framtid.

* Magisterprogrammet kommer fr.o.m. hösten 2026 att bli ett masterprogram.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Den första maskinen som användes för att analysera torkning med torr luft.

Nobelprisbelönad teknik torkar spannmål – utan värme

Nobelprisbelönad teknik används nu i svenskt lantbruk. På Hasta Gård har försök visat att spannmål kan torkas utan värme och med betydligt mindre energi. Forskningen bedrivs inom ett innovationsprojekt där bland annat Agtech Sweden vid LiU medverkar.

Äldre man och ett litet barn skrattar mot varandra.

Mannens livsstil kan påverka barnbarnens hälsa

Kost, rökning och infektioner bidrar till ett slags biologiskt minne som kan föras över till kommande barn. LiU-forskare har i en översiktsartikel lagt fram en teori om pappans bidrag till sina ättlingars skydd mot infektioner.

Lisa Guntram utanför förlossningen på universitetssjukhuset i Linköping.

Kvinnor brottas med normer efter förlossningsbristning

Normen säger att en kvinna snabbt ska bli aktiv igen efter att ha fött sitt barn. Men efter en andra gradens förlossningsbristning kan det vara omöjligt. I en ny studie berättar kvinnor om frustration när förväntningarna krockar med verkligheten.