16 september 2021

För snart tio år sedan genomförde CETIS och Teknikföretagen en undersökning kring teknikundervisningen på svenska skolor. Undersökningen mynnade ut i rapporten Teknikämnet i träda. Nu är det således dags för en ny undersökning.

Tjej håller upp förstoringsglas över ena ögat. Fotograf: Andrea Piacqadio

Det är en spännande och utmanade tid. Hela samhället står inför utmaningar som vi tillsammans behöver hitta lösningar på. Vi behöver mer hållbara tillverkningsprocesser och material, nya affärsmodeller, en mer cirkulär ekonomi, hantera energiutmaningar elektrifieringen av fordon med mera. Och inte att förglömma hela ”digitaliseringen” och allt vad det innebär.

Det har skett flera ändringar av teknikämnet i grundskolan senaste åren. Ämnet har fått öronmärkta 200 timmar, kursplanen har reviderats med nya inslag och fortbildningsinsatser har genomförts på flera fronter.

Vi vill ta reda på Var står vi med undervisningen nu? Vad finns det för möjligheter och utmaningar? Därför kommer tekniklärare i förskoleklass till och med årskurs nio att tillfrågas om deltagande samt skolledare.

Det var nästan 10 år sedan CETIS och Teknikföretagen gjorde en liknande undersökning. Det var då många som tog sig tid att svara.

Li Ljungberg på Teknikföretagen berättar.
– Med hjälp av svaren i undersökningen fick vi konkret input till hur förutsättningarna för teknikundervisningen kunde förbättras. Det var underlag till exempel till CETIS arbete ”200 timmar teknik” och för oss på Teknikföretagen blev det tydligt vad vi kan göra för att dra vårt strå till stacken. Till exempel utvecklade vi efter detta olika former av lektionsmaterial för att knyta företag och skola närmare varandra och lektionsmaterial som utgår från aktuella samhällsutmaningar.

-Det är viktigt att både flickors och pojkars teknikintresse stimuleras. Tekniklärarna gör ett otroligt viktigt arbete. Tyvärr uppmärksammas det inte särskilt mycket av politiken, ämnet förtjänar mer utrymme.


Mer information kring undersökningen och vad som framkommer kan du läsa om under under hösten.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från Linköpings universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid Linköpings universitet.