16 september 2021

För snart tio år sedan genomförde CETIS och Teknikföretagen en undersökning kring teknikundervisningen på svenska skolor. Undersökningen mynnade ut i rapporten Teknikämnet i träda. Nu är det således dags för en ny undersökning.

Tjej håller upp förstoringsglas över ena ögat.
Fotograf: Andrea Piacqadio

Det är en spännande och utmanade tid. Hela samhället står inför utmaningar som vi tillsammans behöver hitta lösningar på. Vi behöver mer hållbara tillverkningsprocesser och material, nya affärsmodeller, en mer cirkulär ekonomi, hantera energiutmaningar elektrifieringen av fordon med mera. Och inte att förglömma hela ”digitaliseringen” och allt vad det innebär.

Det har skett flera ändringar av teknikämnet i grundskolan senaste åren. Ämnet har fått öronmärkta 200 timmar, kursplanen har reviderats med nya inslag och fortbildningsinsatser har genomförts på flera fronter.

Vi vill ta reda på Var står vi med undervisningen nu? Vad finns det för möjligheter och utmaningar? Därför kommer tekniklärare i förskoleklass till och med årskurs nio att tillfrågas om deltagande samt skolledare.

Det var nästan 10 år sedan CETIS och Teknikföretagen gjorde en liknande undersökning. Det var då många som tog sig tid att svara.

Li Ljungberg på Teknikföretagen berättar.
– Med hjälp av svaren i undersökningen fick vi konkret input till hur förutsättningarna för teknikundervisningen kunde förbättras. Det var underlag till exempel till CETIS arbete ”200 timmar teknik” och för oss på Teknikföretagen blev det tydligt vad vi kan göra för att dra vårt strå till stacken. Till exempel utvecklade vi efter detta olika former av lektionsmaterial för att knyta företag och skola närmare varandra och lektionsmaterial som utgår från aktuella samhällsutmaningar.

-Det är viktigt att både flickors och pojkars teknikintresse stimuleras. Tekniklärarna gör ett otroligt viktigt arbete. Tyvärr uppmärksammas det inte särskilt mycket av politiken, ämnet förtjänar mer utrymme.


Mer information kring undersökningen och vad som framkommer kan du läsa om under under hösten.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Johan Niskanen, Ida Grundel och Kristina Trygg,

Över 63 miljoner i forskningsbidrag från Formas

Forskning om planering, återvinning och renovering inom byggsektorn får stora bidrag från det statliga forskningsrådet Formas. Sammanlagt får sju projekt dela på drygt 63 miljoner kronor.

Haqqi Bahram, forskare vid REMESO.

Komplexa och bestående konsekvenser av statslöshet

En statslös person är inte medborgare i något land. Men fenomenet statslöshet rymmer så mycket mer än denna juridiska definition. I sin doktorsavhandling belyser Haqqi Bahram komplexiteten i att leva som statslös.

Flod mellan berg.

Floder och bäckar frigör forntida kol till atmosfären

Vattendrag frigör markkol som kan vara tusentals år gammalt och släpper ut det i atmosfären. Resultaten går tvärtemot den rådande uppfattningen att det främst är kol från nyligen nedbrutet organiskt material som avges från vattendragen.