08 augusti 2022

Under lördagen installerades Anna Storm officiellt som professor. Ett uppdrag som för Anna inneburit större ansvar för andra än henne själv men också större möjligheter att påverka och bygga nya forskningsmiljöer. ”Det blev så mycket bättre än jag vågat hoppas på”

Anna Storm skakar hand med rektor vid professorsinstallationen i september 2021.
Professorsinstallation 2021 Peter Holgersson AB
I praktiken tillträdde Anna Storm sin professur redan 2019. Efter en lång pandemi kunde installationsceremonin äntligen genomföras och Anna installerades tillsammans med 14 andra professorer i Studenthuset på campus Valla under lördagen den 4 september.

– Det är ju en speciell händelse och det kändes högtidligt och stämningsfullt men det stora är förstås att få tjänsten, säger Anna Storm, professor i tema Teknik och social förändring vid Institutionen för Tema vid Linköpings universitet.

Att ceremonin var nerskalad spelade mindre roll. Både Anna och hennes medföljande sambo Anders Houltz tycker att installationen var väldigt fint arrangerad. Studenthusets nedervåning hade dukats för fest och som gäst vid rektors bord vid den efterföljande middagen ombads hon att hålla talet där gästerna tackar för maten. Något hon gärna gjorde.

– Akademiska högtider behövs. Det kan kännas lite komiskt med allt det ceremoniella, men det är ändå ett roligt tillfälle att fira, säger Anna. Hon uppskattar att det inom akademin ryms såväl de högtidliga tillfällena som de sociala och de mer ensamma, med tid att tänka, läsa och skriva.

Ser tvärvetenskap som styrka

Institutionen för Temas nya professor disputerade 2008 vid KTH, har arbetat vid flera lärosäten och hade egentligen inte tänkt söka en professur.
– Men jag tyckte att utlysningen liksom riktade sig direkt till mig och kände att jag var tvungen att söka även om jag inte var riktigt där. Det har varit en process att bli bekväm i det, säger Anna.

Hon menar att det sätt som Institutionen för Tema värderar tvärvetenskap när en rekryterar är ovanligt. Hennes erfarenhet är att det ofta ses som en styrka att vara tvärvetenskaplig när en söker externa medel och bygger nya samarbeten, men att det är svårare när det handlar om att kunna konkurrera om en tjänst. I tjänstetillsättning och undervisningssammanhang är en tydlig disciplinär identitet ofta central och där har hon haft svårare att passa in. Vid Institutionen för Tema och vid LiU upplever hon sig att ha hittat hem.

– I mitt tacktal vid installationen sa jag att det var härligt att tillträda 2019 men det under de här två åren blivit så mycket bättre än vad jag vågat hoppas på. Jag upplever att min arbetsplats präglas av omsorg och generositet, berättar Anna.

Hon nämner specifikt den välfungerande seminarieverksamheten vid avdelningen för tema Teknik och social förändring. Hjärtat i allt akademiskt liv men som inte finns överallt. Här handlar det inte om att visa upp vad en redan åstadkommit utan om att hjälpa varandra att komma vidare. Institutionen för Tema är också en ung miljö med en majoritet av kvinnliga professorer, något som Anna tycker ger en behaglig frihet.

– Eftersom vi är så många kvinnor behöver jag bara vara mig själv, och inte i första hand fungera som en representant för mitt kön eller min åldersgrupp, säger Anna.

Ansvar för forskning och forskarutbildning

– I min roll som professor får jag en tydlig och etablerad position som är väldigt lätt att kommunicera, både nationellt och internationellt. Det är ett uppdrag som framför allt handlar om att ta ansvar för fler än sig själv och att ha en idé om något man vill bygga upp, som ett forskningsområde som man vill utveckla och involvera fler i, menar Anna.

Anna är också proprefekt vid Institutionen för Tema.
– Som proprefekt med ansvar för forskning och forskarutbildning kan jag bidra till helheten. Institutionens medarbetare drar in mycket externa medel och det är roligt och bra men kräver arbete. Där gäller det att hitta en balans mellan att utveckla nya områden och att alla ska må bra. Det är en svår nöt som knyter an till en anställningstrygghet som många saknar. Vi är alla på arbetet under olika förutsättningar. Det gäller att ta sig tid och tänka åt vilka håll vi vill utvecklas och hur det blir hållbart för dem som ska utföra det, säger Anna.

Hon vill arbeta för ökad samverkan mellan forskarutbildningarna vid de olika avdelningarna, till exempel kring kursutbudet. Om fler doktorander kan läsa kurser tillsammans blir det mer förutsägbart och kanske inte lika avgörande hur många doktorander som befinner sig i en viss fas vid respektive avdelning.

– På institutionsnivå eller fakultetsnivå finns det kanske underlag att ge vissa doktorandkurser mer regelbundet och det tror jag att både lärare och doktorander skulle må bra av. Det gäller att hitta former för att skapa mer samverkan och därmed framförhållning inom forskarutbildningen, avslutar Anna.


Fakta

Fakta

Bakgrund: Disputerade i teknikhistoria vid KTH och är docent i kulturgeografi vid Stockholms universitet.
Forskar om: Industriella och post-industriella landskap och deras historiska och samtida förändringar.
Ålder: 48
Bor: Stockholm
Familj: Sambo och tre barn varav två bonusbarn.
Senast lästa bok: Normala människor av Sally Rooney.
Aktuell: Har nyligen installerats som professor i tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Arbetar och forskar i Linköping vid Institutionen för Tema.

Professorsföreläsning om ”industrial afterlives”

– Ämnet kan kopplas till hur det moderna samhället förändras, där vissa verksamheter blir över eller föråldrade på olika sätt. Där tycker jag att det är viktigt att inte bara undersöka det nya som utvecklas utan också det gamla som blir kvar. Det handlar om fysiska infrastrukturer och bebyggelsemiljöer såväl som levnadssätt och tankemönster. Jag tittar på det som blir kvar, som inte längre befinner sig i utvecklingens framkant men som vi ändå lever med och måste förhålla oss till. Jag vill också prata om tvärvetenskap och vikten av internationella perspektiv.


Läs mer om Anna

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Ida Lindgren och Elin Wihlborg.

Digitalisering utmanar den svenska samhällsmodellen

Det ställs hårda krav på kommuner och andra myndigheter att digitalisera. Men vilka konsekvenser får det för medborgarna och för hur vi bygger ett digitalt samhälle för alla? Det är frågor som en ny forskningsmiljö vid LiU ska titta på.

Kvinnlig student

Hon är ledaren med laget i fokus

Efter tjugo år som chef inom olika branscher kände Charlotta Bernervall att det var dags att nischa sig. Kursen Ledning och strategiskt personalarbete vid LiU blev vägen dit. – Jag har alltid haft ett stort intresse för människan, säger hon.

Linköpings universitet skylt.

Två nya Wallenberg Scholars vid LiU

Forskarna Feng Gao och Daniel Västfjäll vid Linköpings universitet har utsetts till nya Wallenberg Scholars. Dessutom får ytterligare sex LiU-forskare förlängda perioder. Varje forskare får mellan 18 och 20 miljoner kronor i fem år.