Katarina Eriksson Barajas

I fokus för detta projekt var hur lärare skapade engagemang genom skolbio; elever i årskurs 7-9 samt i gymnasiets årskurs 1-3 diskuterade svåra sociala och emotionella problem i grupp, i helklass, som medforskare och genom att producera och uppföra filmmanus. I samtal om filmen Ondskan konstruerade elever en rättfärdig och en ond mobbare, som båda uppfattades vara produkter av omständigheterna, snarare än ansvariga för sina handlingar. Projektets studier visade också hur användandet av fiktion som ett pedagogiskt verktyg kan frigöra eleverna tankemässigt från verkliga mobbningssituationer i diskussionerna. När en grupp elever diskuterade filmen Lilya 4-ever avslöjade elevernas diskussion förekommande diskurser om prostitution samtidigt som den visade på hur elever gör motstånd mot indoktrinering från vuxenvärlden. 

Huvudsökande: Anne-Lie Lindgren, Stockholms universitet

Utvalda publikationer inom projektet

Lindgren, A. , Sparrman, A., & Eriksson Barajas, K. (2012). From Instruction to Reflection: Film in education in Sweden. I C.K. Cheung (Red.) Research in Media Education (pp. 151-174), New York: Nova Science Publishers.

Eriksson Barajas, K. (2010). The pimp and the happy whore. ‘Doing Gender’ in Film Talk in a School Setting. Scandinavian Journal of Educational Research, 54(6), 581–596.

Eriksson Barajas, K., & Lindgren, A. (2009). Den ’rättfärdige’ mobbaren. Elevers föreställningar om mobbning i skolbioaktiviteter. Utbildning & Demokrati, 18(3), 111-130.

Lindgren, A., Sparrman, A., & Eriksson, K. (2005). Film i klassrummet reser välfärdsfrågor. LOCUS, (3–4), 14–25.

Sparrman, A., & Eriksson, K. (2004). Skolbio studerad genom kameralinsen. Erfarenheter från ett forskningsfält. Didaktisk tidskrift, 14(2–3), 79-89.

Eriksson, K. (2003). Hur används film i skolan? Nytt forskningsprojekt ska ge svar på frågan. Svenskläraren, (2), 17–18

I det här projektet har vi undersökt skönlitterära läsecirklar i årskurs 4-7. Läsecirklarnas syfte var att få så många elever som möjligt att bli så kallade ”bokslukare”. I projektet beskrivs de hinder som uppstår för att man ska få till djupare samtal om böckerna. Eleverna relaterade det lästa till att det kändes eller verkade ”verkligt”, eller genom att åberopa fakta eller genom att återge egna erfarenheter. Ytterligare en del i projektet visade hur genus konstruerades i boksamtalen; de litterära figurerna diskuterades på både stereotypa och icke-stereotypa sätt. Projektet behandlar även hur annorlundaskap skapades i boksamtalen genom att lyfta fram olikheter och sätta upp ett antal implicita och explicita kontraster mellan ”dom” och ”oss”. Projektet visar slutligen hur identiteterna bokslukare respektive kämpande läsare skapas i boksamtalen samt att eleverna positioneras i två kontinuum: villig eller ovillig läsare respektive snabba eller långsamma läsare. Ett viktigt fynd var att snabbläsare inte alltid överensstämmer med att vara bokälskare. I detta arbete studeras också skolbarns möte med det moderna kulturarvet. Hur tar barn till sig dels traditionella kulturyttringar, dels populärkultur? Finns det ett motsatsförhållande mellan användningen av bred populärkultur och förståelsen för den ”goda” litteraturen? Frågor som dessa besvaras, anser vi, bäst genom att utforska barns spontana samtal kring kulturyttringar. 
Huvudsökande: Karin Aronsson, Stockholms universitet

Publikationer inom projektet

Eriksson Barajas, K. (2016). Eight Books to Promote Reading. Experiences from a Book Club in Grades 4–7. The New Review of Children's Literature and Librarianship, 22(1), 15-35.

Eriksson Barajas, K. (2012). Boksamtalets dilemman och möjligheter. Stockholm: Liber.  Boken (tryckt version) finns att köpa av författaren. Pris 30 kronor (+ ev. porto). För inköp vänligen kontakta katarina.eriksson.barajas@liu.se. Begränsat antal. UTFÖRSÄLJNING!

Eriksson Barajas, K., & Aronsson, K. (2009). Avid versus struggling readers: co-construed pupil identities in school booktalk. Language & Literature, 18(3), 281–299.

Eriksson Barajas, K. (2009). Diskursiv receptionsforskning – en väg till kunskap om berättelsen i vardagen. I A. Sparrman, J. Cromdal, A. Evaldsson & V. Adelsvärd (Red.), Den väsentliga vardagen: Några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild (pp. 131-147). Stockholm: Carlssons.

Eriksson Barajas, K. (2008). Beyond Stereotypes? Talking about gender in school booktalk. Ethnography and Education, 3(2), 129–144.

Eriksson, K., & Aronsson, K. (2005). ‘We’re really lucky’: co-creating ‘us’ and ‘the Other’ in school booktalk. Discourse & Society, 16(5), 719–738.

Eriksson, K., & Aronsson, K. (2004). Building Life-World Connections during School Booktalk. Scandinavian Journal of Educational Research, 48(5), 511–528.

Eriksson, K. (2002). Booktalk Dilemmas. Teachers’ organisation of pupils’ reading. Scandinavian Journal of Educational Research, 46(4), 391–408.

Eriksson, Katarina (2002b) Life and fiction. On intertextuality in pupils’ booktalk (Diss.). (Linköping studies in arts and science, no. 251). Linköping: Linköpings universitet.