kater27

Katarina Eriksson Barajas

Professor

Jag har från början ett starkt intresse för berättelsen, både skönlitteratur, drama och film. Då skolan är en viktig kulturinstitution för barn och unga har jag bedrivit forskning där. Hur används fiktion som didaktiskt redskap i undervisning?

Fiktion som didaktiskt redskap

Fiktiva berättelser är en del av människors vardagsliv. Berättelserna präglas av de kontexter de uppstår i; vissa berättelser får ändock betydelse för läsare genom historien. Berättelser kan skildra enskilda personers erfarenheter, men också skapa föreställningar som sammanbinder grupper, samhällen och kulturer. 

Jag använder ett diskursanalytiskt perspektiv som möjliggör studier av den pedagogiska praktiken runt fiktion på mikronivå, där både elever och lärare kan ges röst i forskningen. Perspektivet kallar jag för diskursiv receptionsforskning. Detaljanalyser av samtal om fiktiva berättelser ger möjlighet att studera kopplingen mellan fiktion och liv. Eftersom tidigare forskning inom läsarrespons- och receptionsfältet i hög utsträckning byggt på enkäter och intervjuer, söker jag efter praktiker där människor läser, ser film och går på teater i vardagen för att bidra med kunskap om hur och till vad fiktionen brukas. Även utanför skolans värld pratar bio- och teaterbesökare om bruk av fiktion som lärande. 

 

Den forskning jag bedriver är i hög grad tvärvetenskaplig, därför samarbetar jag gärna med forskare från vitt skilda discipliner. Jag är mycket engagerad i frågor som rör doktoranders arbete. Utöver undervisning på Lärarprogrammet och forskarutbildningen i Pedagogik, undervisar jag på Didacticums kurs Handledning av forskarstuderande. 

Executive Member of Gender and Education Association

 

Utvalda publikationer

Boksamtalets dilemma och möjligheter

Författare: Katarina Eriksson Barajas

Publ 2012
Typ Bok
Till publikationen

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning för examensarbeten och vetenskapliga artiklar

Författare: Katarina Eriksson Barajas, Christina Forsberg, Yvonne Wengström

Publ 2013
Typ Bok
Till publikationen

Publikationer

2017

Katarina Eriksson Barajas

Boksamtalets dilemman och möjligheter [elektornisk resurs]

Bok

Rizwan-ul Huq, Katarina Eriksson Barajas, Jakob Cromdal

Sparkling, wrinkling, softly tinkling: on poetry and word meaning in a bilingual primary classroom

Ingår i Children’s knowledge-in-interaction

Kapitel i bok, del av antologi

2016

Katarina Eriksson Barajas, Maritha Johansson, Bengt-Göran Martinsson

Litteratursamtal

Övrigt

Katarina Eriksson Barajas

Methodological Reflections on Investigating the Reception of Fiction in Public Spaces

Ingår i CLCWeb

Artikel i tidskrift

Katarina Eriksson Barajas

Eight Books to Promote Reading: Experiences from a Book Club in Grades 4-7

Ingår i New Review of Children's Literature and Librarianship

Artikel i tidskrift

Tidigare forskning

Från fostran till reflektion – lärares och elevers användning av skolfilm och skolbio 

I fokus för detta projekt var hur lärare skapade engagemang genom skolbio; elever i årskurs 7-9 samt i gymnasiets årskurs 1-3 diskuterade svåra sociala och emotionella problem i grupp, i helklass, som medforskare och genom att producera och uppföra filmmanus. I samtal om filmen Ondskan konstruerade elever en rättfärdig och en ond mobbare, som båda uppfattades vara produkter av omständigheterna, snarare än ansvariga för sina handlingar. Projektets studier visade också hur användandet av fiktion som ett pedagogiskt verktyg kan frigöra eleverna tankemässigt från verkliga mobbningssituationer i diskussionerna. När en grupp elever diskuterade filmen Lilya 4-ever avslöjade elevernas diskussion förekommande diskurser om prostitution samtidigt som den visade på hur elever gör motstånd mot indoktrinering från vuxenvärlden. 
Huvudsökande: Anne-Lie Lindgren, Stockholms universitet

Publikationer inom projektet

Lindgren, A. , Sparrman, A., & Eriksson Barajas, K. (2012). From Instruction to Reflection: Film in education in Sweden. I C.K. Cheung (Red.) Research in Media Education (pp. 151-174), New York: Nova Science Publishers.

Eriksson Barajas, K. (2010). The pimp and the happy whore. ‘Doing Gender’ in Film Talk in a School Setting. Scandinavian Journal of Educational Research, 54(6), 581–596.

Eriksson Barajas, K., & Lindgren, A. (2009). Den ’rättfärdige’ mobbaren. Elevers föreställningar om mobbning i skolbioaktiviteter. Utbildning & Demokrati, 18(3), 111-130.

Lindgren, A., Sparrman, A., & Eriksson, K. (2005). Film i klassrummet reser välfärdsfrågor. LOCUS, (3–4), 14–25.

Sparrman, A., & Eriksson, K. (2004). Skolbio studerad genom kameralinsen. Erfarenheter från ett forskningsfält. Didaktisk tidskrift, 14(2–3), 79-89.

Eriksson, K. (2003). Hur används film i skolan? Nytt forskningsprojekt ska ge svar på frågan. Svenskläraren, (2), 17–18

 

 

Kulturreception och socialisation – boksamtal i skolan 

I det här projektet har vi undersökt skönlitterära läsecirklar i årskurs 4-7. Läsecirklarnas syfte var att få så många elever som möjligt att bli så kallade ”bokslukare”. I projektet beskrivs de hinder som uppstår för att man ska få till djupare samtal om böckerna. Eleverna relaterade det lästa till att det kändes eller verkade ”verkligt”, eller genom att åberopa fakta eller genom att återge egna erfarenheter. Ytterligare en del i projektet visade hur genus konstruerades i boksamtalen; de litterära figurerna diskuterades på både stereotypa och icke-stereotypa sätt. Projektet behandlar även hur annorlundaskap skapades i boksamtalen genom att lyfta fram olikheter och sätta upp ett antal implicita och explicita kontraster mellan ”dom” och ”oss”. Projektet visar slutligen hur identiteterna bokslukare respektive kämpande läsare skapas i boksamtalen samt att eleverna positioneras i två kontinuum: villig eller ovillig läsare respektive snabba eller långsamma läsare. Ett viktigt fynd var att snabbläsare inte alltid överensstämmer med att vara bokälskare. I detta arbete studeras också skolbarns möte med det moderna kulturarvet. Hur tar barn till sig dels traditionella kulturyttringar, dels populärkultur? Finns det ett motsatsförhållande mellan användningen av bred populärkultur och förståelsen för den ”goda” litteraturen? Frågor som dessa besvaras, anser vi, bäst genom att utforska barns spontana samtal kring kulturyttringar. 
Huvudsökande: Karin Aronsson, Stockholms unversitet

Publikationer inom projektet

Eriksson Barajas, K. (2016). Eight Books to Promote Reading. Experiences from a Book Club in Grades 4–7. The New Review of Children's Literature and Librarianship, 22(1), 15-35.

Eriksson Barajas, K. (2012). Boksamtalets dilemman och möjligheter. Stockholm: Liber.

Eriksson Barajas, K., & Aronsson, K. (2009). Avid versus struggling readers: co-construed pupil identities in school booktalk. Language & Literature, 18(3), 281–299.

Eriksson Barajas, K. (2009). Diskursiv receptionsforskning – en väg till kunskap om berättelsen i vardagen. I A. Sparrman, J. Cromdal, A. Evaldsson & V. Adelsvärd (Red.), Den väsentliga vardagen: Några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild (pp. 131-147). Stockholm: Carlssons.

Eriksson Barajas, K. (2008). Beyond Stereotypes? Talking about gender in school booktalk. Ethnography and Education, 3(2), 129–144.

Eriksson, K., & Aronsson, K. (2005). ‘We’re really lucky’: co-creating ‘us’ and ‘the Other’ in school booktalk. Discourse & Society, 16(5), 719–738.

Eriksson, K., & Aronsson, K. (2004). Building Life-World Connections during School Booktalk. Scandinavian Journal of Educational Research, 48(5), 511–528.

Eriksson, K. (2002). Booktalk Dilemmas. Teachers’ organisation of pupils’ reading. Scandinavian Journal of Educational Research, 46(4), 391–408.

Eriksson, Katarina (2002b) Life and fiction. On intertextuality in pupils’ booktalk (Diss.). (Linköping studies in arts and science, no. 251). Linköping: Linköpings universitet.

Handledning av doktorander

Relaterade forskare

Undervisning, nätver och sociala media

Undervisning 

Handledning av forskarstuderande – avancerad kurs i högskolepedagogik, 4 hp

Didacticum

Sociala medier 

Twitter

LinkedIn

ResearchGate

Academia.edu

Researcher-Id

Uppdrag & CV

Uppdrag

Prodekan för forskning och forskarutbildning vid Utbildningsvetenskap (UV)

CV

2014 Professor i pedagogik med inriktning mot didaktik, LiU 

2011 Docent i pedagogiskt arbete, LiU 

2002 Fil dr i temat Barn, LiU

Forskning